pelli

Idag hände något intressant i korsningen grenadjärgatan-industrigatan efter att jag hämtat Karl. 

Jag körde österut och skulle svänga vänster, två bilar skulle västerut och två bilar söderut.

Först fick de västgående bilarna högersvängpil. Då svängde den första åt höger.

Sedan fick de sydgående bilarna grönt. Men den andra västgående bilen, som skulle rakt fram, missade att hans fil bara hade grönt åt höger och körde ut framför dem.

Efter att de sydgående bilarna tvärbromsat och tutat körde den västgående bilen ut ur korsningen.

Då fick vi ostgående bilar grönt, men de två sydgående bilarna som blockerats stod fortfarande kvar i korsningen och de kunde inte se att de hade rött, så de körde försiktigt framåt för att komma ur vägen.

Då kom en bil i ganska hög fart från väster som skulle rakt framåt (jag som stod och skulle svänga vänster väntade på att de två bilarna skulle komma ur vägen) och den fick också tvärbromsa och tuta.

Jag och Karl jobbar med att översätta vårt PA just nu, och då googlade vi: http://www.google.com/search?hl=en&q=%22in+accordance%22

Snart är skolan slut. Idag hjälpte jag scado städa skåpet, och vi kom fram till följande teknik:

Släng allt förutom det som du behåller av:
a) Personliga skäl - arbeten, uppsatser och prov
b) Framtida skäl - inte alltför tunga dokument som ger en överblick över sådant som du kommer förutsättas kunna i fortsatta studier men riskerar att glömma bort
Släng särskilt:
1) Alla häften du har fått av läraren
2) Alla repetitionsuppgifter och svar på uppgifter

Nu städar jag hemma, och jag har just hittat min BiA/NkA-bunt. Det intressanta är att jag tappade bort den en gång, men återfann den nerklottrad någon dag senare. Följande hade någon skrivit i:
"Vad är √5 Gunnar?" 3 gånger
"Vad är √5?" 1 gånger
"√5?" 10 gånger

Edit: Jag hittade "Spara detta häfte" med förklaringar på alla morfem man kan tänka sig. Vi fick häftet i slutet av SvA, och meningen var att vi skulle jobba i det löpande under SvB. Det blev inte så.

Efter att ha städat en stund har jag insett att det enda som egentligen är intressant att spara är egna alster. Fram för mer labrapportinlämningar och uppsatser i allmänhet på gymnasiet!

Och till slut blev det bara en pärm kvar av hela min gymnasietid. 5 kg papper går till återvinning.

Nyss kom min mamma upp och förväntade sig att min övervåning skulle vara städad. Jag frågade henne om hon verkligen var så naiv att hon trodde att det bara var 5 kg papper utspritt på golvet innan jag började.

På Grenadjärgatan finns ett ställe med en öppning i buskarna som skiljer körbanan från gång- och cykelbanan. Där, mitt emellan två korsningar med övergånsställe, väljer många att gå över gatan. I söndags, på väg till balträningen, såg vi ett äldre par som korsade gatan där, och jag sade att "här är det enda stället i stan där man kan hitta en tant mitt på gatan utan att det är ett övergångsställe under henne".

På mvgplus.se kan man välja att söka på "gymnasie", och det finns "Användar Login". På huvudsidan finns just nu meningen "Och inriktar sig numera bara på studier", och under avancerat sök kan man ange "Publicerings år". MVG i svenska my ass.

Idag har jag lyssnat på två timmar av kulturskole(före detta musikskolan)konsert. Det var bitvis bra, men det var jobbigt att alla spelade så mycket fel. Fast det var inte att de spelade fel som var problemet, utan att de var fast beslutna att spela rätt toner.

Grundregeln när man spelar fel är FORTSÄTT SOM OM INGENTING HAR HÄNT. Det får vi lära oss ibland på musikskolan, fast där anger de fel anledning. Anledningen är INTE att man ska hoppas att publiken inte märkte nåt, för det gjorde de antagligen. Poängen är att det INTE GÖR NÅGOT om man missar några toner. Dock GÖR DET MASSOR om man rubbar rytmen, t.ex. genom att stanna upp och försöka hitta rätt ton istället.

Publiken vet nämligen från början att bara du får lite tid på dig kan du spela varje ton exakt rätt. Publiken vet faktiskt att bara man ger en apa tillräckligt mycket tid på ett piano så kan den ta rätt toner i rätt följd (fast med många andra toner emellan). Om du missar en ton finns det alltså ingen poäng med att försöka några gåner till bara för att bevisa att du verkligen kan ta den tonen / det ackordet. Som sagt behöver publiken ingen bekräftelse på det, och en apa kan också göra det.

Så varför är rytmen så viktig då? Det enkla svaret är att vi människor är byggda för att känna tempo och takter. Om du spelar en ton fel och bestämmer att ta den igen lägger du till ett extra slag i takten, och hela publiken snubblar inombords, ungefär som ex-marscherarna under denna mikropaus: http://xkcd.com/389/ .

Alltså, när du spelar fel ska du tänka "OK, jag märkte det och publiken hörde det. Nu ska jag bara se till att hålla takten så att publiken inte snubblar." och fortsätta som om inget hade hänt.

Jag ska som några av er vet åka på ett evenemang med en god vän. Inför det ska vi skicka in ett porträttfoto, och vi sade att han skulle skicka det till mig så att jag kunde skicka allt i ett mail. Eftersom han redan mailat ett porträttfoto till ett annat evenemang tänkte han att bara skulle skicka om det mailet till mig. Dock tog han "svara" och bytte ut mottagaradressen till min mailadress, vilket medförde att jag fick ett tomt mail utan foto men med en meddelandehistorik (vid "svar" rensas förstås de bifogade filerna - vem vill ha tillbaks sina egna filer i ett svar?). Nu ska vi se om han har lyckats hitta "vidarebefodra"...

EDIT: jodå, där kom bilden... i PDF-format...

Jag spelade just ett spel där man skulle bygga saker. Man klickade på en punkt och sen på en annan för att dra en linje emellan dem, och sen klickade på linjerna för att ta bort dem. Problemet var bara att om man förband två intilligande punkter kunde man inte komma åt att klicka på linjen för att ta bort den igen, eftersom man var så nära att man ansågs klicka på antingen den ena eller den andra punkten.

Idag gjorde jag Austin Powers-manövern för andra gången. Våra grannar mittemot hade ställt två bilar mitt för våran uppfart, så det gick inte att backa direkt in som vi alltid gör. Istället skulle jag köra rakt in och vända mot garaget. Det tog en backning för att svänga in, tre för att komma rakt upp mot garaget och fyra till för att backa runt in mot dörren.

Jag hade tänkt mig att städa min övervåning senare idag, men nyss kom min mor upp och hotade att komma med en svart sopsäck nästa vecka om jag inte har städat innan dess. Ädel som jag är kan jag inte ge efter för hot, så det blir inget städande idag...

När min mor backade in på garageuppfarten kom grannen över och sade att vänster bakljus inte fungerade.

Det intressanta var att båda lamporna (de är två stycken staplade i höjd) inte fungerade och att bilen inte gav felmeddelande. En av de två lamporna brukar fela med jämna mellanrum och då säger bilen "lampfel positionsljus". Nu sade den ingenting.

Säkringen för positions-/parkeringsljus vänster fram och bak var det inget fel på, eftersom parkeringsljuset fram lyste, och för säkerhets skull drog jag ut säkringen och noterade att framljuset slocknade och att säkringen var hel. (Visserligen säger det där ingenting ifall manualen felaktigt angett den säkringen, och det egentligen är en annan som leder till bakljusen och är trasig.)

Till slut öppnade jag lamputrymmet och tittade efter. Jag kunde inte hitta lamporna, men jag såg två hål som det kom in rödfiltrerat dagsljus ifrån. Jag var halvvägs tillbaka till förarplatsen för att läsa i manualen var lamporna fanns innan jag insåg vad som var fel. Jag öppnade utrymmet igen, tittade efter, och fann en panel med fyra lampor på hängandes i en strömkabel. Jag satte tillbaks panelen så att två av lamporna gick in i hålen jag sett tidigare, och allt fungerade igen!

Och sensmoralen är: Om du ser att en lampa inte lyser, kolla först att du ser lampan.

Igår var jag på stipendiekonsert och kompade Stefan. Lolly tyckte att det lät asbra.

Idag spelade jag själv fiol och piano. Fiolen gick ganska dåligt och pianot gick sisådär, men alla andra tyckte att pianot gick asbra och jag var tvungen att buga tre gånger för att få slut på applåderna :s Efteråt fick jag beröm av självaste Otek :o I övrigt var Daniel Duschen (fast utan s och med akut accent på e) riktigt bra, och Johanna trumpet hade en häftig låt (konsert av Hummel) men inte så häftig stämma.

Enligt min inspelning tog jag totalt 16 minuter av publikens tid, varav 7.10 var fiolspel och 5.15 pianospel.

Kvartetten spelade mingelmusik efter konserten, men det blev inget pirates för lolly hade tappat bort sina noter. I lågornas sken och Be mig var iallafall kul att spela. Glenn blev lite nostalgisk. Sen blev vi andra också nostalgiska. Och sen insåg vi att många av oss aldrig skulle träffas mer. Sorgligt :(

Idag träffades orkestern för sista gången. Det var sorgligt.

Några av oss avgående musikanter åkte hem till bettan för att göra några roliga T-shirts till orkesterledarna. Det blev en bild på en brödrost och en referens till Benjamin. Sussie, som hade kört alla dit i sin minibuss, blev plötsligt illamående och jag var den enda av oss andra fem som hade körkort...

Innan invigningskonserten för kulturskolans vecka testade vi i kvartetten (nåja, lollypolly och jag och delvis Jenny - Sofias cello var för otymplig) mitt senaste arrangemang (som mi scado hjälp till med), och vi beslutade att vi kanske ska spela den som överraskningslåt på onsdag.

På konserten lät storbandet bra som vanligt. Huruvida de spelade bra är svårt att säga, som vanligt. Hugo spelade iallafall bra, som vanligt. Sedan sjöng kammarkören, och jag insåg varför sång är så tråkigt. För det första kan röster bara låta som röster. För det andra kan röster inte låta som något annat än sång. För det tredje finns det alltid refränger, och de låter alltid likadant alla gånger de kommer. Sedan var det skolmusikkåren, och jag insåg varför blåsorkester låter så bra. De har slagverk. Deras trumpojke som fick stipendium ägde virveltrumman lika mycket som Hugo ägde sitt trumset.

Efteråt åt vi taco i VIP-rummet och jag delade ut några "hej då för alltid".

Min mor ringde mig omkring 23.00 och sade att hon skulle gå och lägga sig men att hon hade lite text som hon ville ha svensk-kontroll på. Jag sade åt henne att lägga det på golvet innanför dörren så att jag skulle komma ihåg det när jag kom hem. Efter att jag lett cykeln hem (trasigt cykellyse) i en halvtimme fann jag mycket riktigt ett häfte på golvet, uppvikt till rätt sida och med de relevanta områdena markerade. Hon hade till och med lagt en penna bredvid. Exemplariskt! Visserligen visste jag vad hon ville, men jag hade förstått även om hon inte hade ringt.

Sedan fann jag ett TV-erbjudande i inkorgen. Jag tänker tacka nej till det. Låt säga att det är för att jag inte har tid och vill värna om mitt ego, inte att jag är för feg.

Idag tog vi bussen in till stan. Vid infarten till resecentrum stannade bussen och tutade på RKW 525, som stod i vägen. Den körde runt och ställde sig mot färdriktningen en bit ifrån infarten. Sen kom det någon och satte sig i bilen och den körde ut genom infarten.

För övrigt stod det en tjej (~15 år) där för ca en vecka sedan. Hon stod och tog bilder på ett hånglande par i samma ålder som satt på staketet. Efter en stund kom det en buss som skulle in till C-hållplatserna. Det fanns tillräckligt med plats så den körde runt tjejen. När bussens front hade passerat henne med ca en halv meters marginal skrek hon till och sprang in till staketet. Hon hade uppenbarligen ingen koll alls. Sedan gick hon och en kompis och tog bilder på dert hånglade paret hela vägen ner för resecentrums C-gata, med ryggen mot ankommande bussar. Det kom en buss och lastade av folk vid första hållplatsen, och jag hoppades på att den skulle köra vidare genom resecentrum och på de fyra ungarna, men den bytte nummer till 565 och jag gick på den istället. När vi körde ut hade de kommit fram till träden, som paret kramade medan de andra två tog bilder.

Det började duggregna så fort vi träffade kör-karin (mi cados kompis) och jag hade mer eller mindre av ren slump ett paraply i väskan. (Det låg kvar sedan frankrike, och jag tänkte att det var lika bra att låta det fortsätta ligga ifall det regnar - hellre ta med ett paraply i onödan än att ta ut det precis innan regn.)

Vi gick runt bland bokaffärer för att hitta inbjudningskort, men det fanns bara 3 dubbla och alla de var till bröllop. Alla andra evenemang verkar endast vara värda enkla inbjudningskort.

Sedan åt vi lunch på Ming Palace, shoppingbuffé för 95 kr + 25 kr dricka. Mi scado åt kött, som svenskar gör, medan jag åt mest frukt. Vi använde självklart pinnar och slafsade omkring med maten eftersom den låg på tallrik.

Jag var efteråt tvungen att följa med mi scado in på TWILFIT för att hon skulle köpa BH till balen. När vi kom ut mötte vi hennes mamma, hennes systeryster och spöregn.

På väg hem hyrde vi tre filmer - Pirates 3, American Pie 6 och The Tracey Fragments. Den första var bra, den andra okej (ingen vettig handling, fast mi cado tyckte att den var bra), och den tredje slutade vi titta på för att den bara bestod av pictures in picture och skakig kamera.

Jag vet inte vad som är pinsammast: Att jag i lågstadiet definierade bra studsbollar som sådana som studsar högre än man släpper dem, eller att mina vänner försökte bevisa att deras studsbollar gjorde det.

För övrigt frågade en lärare idag om fasförskjutningen i vårt projektarbete. I låga hastigheter ligger nordpolen i spåret framför nordpolen i tåget och bromsar, men när hastigheten ökar flyttar den sig närmre och närmre så att den lyfter istället. Läraren i fråga undrade om det gick att få ännu mer fasförskjutning, så att spårnordpolen hamnade bakom tågnordpolen istället.

I och för sig har vi ju en tågmodell som har negativ friktion. Dock går det åt massor ström att driva motorerna som håller den svävande.

Idag på ica maxi såg los cados kuddar på rabatt, 14.90 kr/st. Vi köpte en rosa och en blå, fast det var min mamma som köpte dem.

Vi såg även en brödtorus som bestod av ljust och mörkt bröd lindade runt varandra.

Mi cado blev fascinerad av en duobarnvagn - en sittvagn där lillebrorsan hängde bakpå i en påsliknande anordning.

Vi såg också en ugnsvante, och jag tänkte på "I forgot my mittens" men mi cado tyckte att den såg ut som en fisk. Det fanns också en riktig fisk, fast död i fiskdisken.

Till kvällsmat köpte vi 400 g kallrökt lax och "Fisk [sic] och Gravlaxsås" . Innan vi köpte den rabblade vi dock ingredienserna och näringsinnehållet. Mi cado läste från "fisk och gravlaxsåsen" och jag från en hovmästarsås (se mars 2008).

Dirty sexy money går på 5an. Replikerna var ungefär:

Gubbe: People come here for the game.
Yngling: The game?
Gubbe: The game.
Pelli: Aww, the game! :(

På väg hem från orkestern idag såg jag en Magnusonsbil på Blomgatan. Sen kom jag fram till korsningen Grenadjärgatan - Industrigatan, och bortom den stod en bil på tvären över gatan. Den hade antagligen försökt sig på en U-sväng direkt efter korsningen, istället för att köra 100 meter till och vända i Barhäll.

För övrigt misstänker jag att jag sparat biologisammanfattningen på datorn i skolan...

Det var stråkkonsert idag i Tanneforskyrkan. Jag spelade samma fiollåt som jag ska spela om exakt en vecka på stipendiekonserten.

Någon gång när Annie spelade på sin bas tänkte jag "hmm, nu spelar hon D, men det är inte grundtonen. Det verkar vara någon B-tonart". Sen kom jag på att jag inte kan strängarna på en bas utan att tänka efter (hon spelade lös sträng). Alltså hade jag antingen bra gehör, eller så tänkte jag att basen var en viola.

Innan konserten blev jag också klar med fysiken till fysikarbetet, och kom fram till att konstanten i Coulombs lag och ljushastigheten i kvadrat har samma siffror i SI-enheter, närmare bestämt att k = c^2 * 10^-7. Synd att de inte lär ut det i skolan.

För övrigt är det värsta som finns att spela fel på en konsert, om man gör det i mer än fem sekunder. Då blir hela publiken obekväm och tänker "nej, vad pinsamt", fast ingen egentligen tycker att det är dåligt eller pinsamt när de tänker efter. Korta fel spelar ingen roll alls.

En av skillnaderna mellan killar och tjejer är att killar är bättre på att tänka sig rotationer och dylikt, till exempel hur man ska följa med med kartan medan man går. En konsekvens av detta blev att jag efter att ha lagt mig uppochner i soffan och slagit telefonnumret höll upp telefonen rättvänd mot huvudet, dvs med mikrofonen mot örat och hörluren vid munnen.

Men jag föredrar nog ändå att tänka efter varje gång jag ringer med huvudet uppochner framför att regelbundet ha PMS...

Vem har inte varit med om att barnet sagt "men alla andra får ju ..." till föräldern? Här kommer några exempel på det omvända (jag avslöjar som vanligt inte vilken av föräldrarna som yttrat dem):

På Gärstad: Men titta ner i containern! Alla andra slänger sitt trädgårdsavfall i brännbart, varför ska vi köra ner till ristippen? Gå du och fråga om det här (avledande manöver) medan jag kastar i skräpet.

Titta, nu har grannen tvättat bilen på garageuppfarten igen. Varför vägrar du hjälpa mig spola av bilen lite, det är ju till och med mindre skadligt?

Nu har det åkt förbi minst 10 bilar i bussfilen, varför ska vi stå i kö här för? Tror du inte det finns nån regel om att invandrare får köra i kollektivkörfältet? (För övrigt körde RZM 038 mot rött i ett kollektivkörfält på Strandvägen i Stockholm medan vi stod i kön på eftermiddagen den 28/4.)

Om ni undrar varför google-annonsen smetar över allting så beror det antagligen på att google-annonsen smetar över allting (ha, syftningsrätt!) . Att google-annonsen smetar över allting beror i sin tur antagligen på att google-annonsen tror att min vänsterspalt är min mittenspalt, och därmed tar den upp plats i vänsterspalten medan mittenspalten tror att den inte existerar och försöker lägga sig ovanpå.

Julia säger (00:48):

Hej Jennifer!

Julia säger (00:48):

Är du hemma den 31 ?

pelli säger (00:48):

Hej Per

pelli säger (00:48):

jag har ingen aning om vad du pratar om

Jag tyckte att min optiska mus gled dåligt mot underlaget, så jag tittade under den. Där fann jag tio av något som såg precis ut som bakteriekolonierna man hittar flytande i gammalt te (kolla på youtube). Jag skrapade bort skräpet med min passare. Hoppas att det var hopgeggat damm och inte högkoncentrerade bakterier.

Jag passade på att rensa springorna kring musknapparna. Där var det iallafall bara klumpat damm.

Jag hade tio minuter kvar tills jag skulle vara på Folkunga med ett utskrivet kinesuppsatsutkast. Det började med att printerns skannerenhet inte fungerade. Då vägrade printern att skriva ut. Nästa gång jag köper en kombiapparat ska jag se till att de olika delarna fungerar oberoende av varandra.

Det visade sig att skannerläshuvudet var mekaniskt fastlåst med en liten spärr, som jag ställde om. Då visade sig att det svarta bläcket var slut. Jag rotade en stund bland pappas saker men kunde inte hitta en enda av de 9 (10 när vi köpte dem, sedan dess har vi bytt ut den gula för att kunna skriva ut i svartvitt) bläckpatronerna från inkclub. Jag ringde min far, som sade att de låg precis bredvid skrivaren, dvs en meter till vänster i bokhyllan. Han lade sedan till att det inte fanns någon svart - att jag antagligen missat det när jag köpte patronerna i multipacket.

Min far visste alltså sedan tidigare att printern inte fungerade och vad det berodde på, men hade varken sagt till mig eller försökt rätta till det, utan bara väntade på att det skulle krisa. Några telefonsamtal senare anlände jag Folkunga på min cykel och mor min klev ur bilen med mitt utkast.

Epson (för att skrivaren inte vill skriva ut alls - inte ens i grön färg - bara för att det svarta bläcket är slut) och min far (för att ha undlåtit att påpeka att det svarta bläcket är slut) kostade därmed naturen en onödig bilresa. Jag (för att ha cyklat till folkunga istället för att låta min mor ta omvägen förbi hemmet) och min mor (för att ha skrivit ut det tresidiga utkastet dubbelsidigt och därmed sparat ett A4-ark) å vår sida har däremot skonat naturen lite, sådetså!

PS. Nu var det nära igen att hela inlägget försvann (dock inte av inloggningsrutaskäl utan mer difussa sådana). Denna gången hade jag tur, men jag måste lära mig kopiera texten innan jag skickar!

Ni vet hur MS Word lägger massor dolda filer på skrivbordet? Om man har ett dokument öppet och sparar medan man jobbar i det så skapas en ny dold fil varje gång man sparar. De dolda filerna försvinner sedan när man stänger ner dokumentet. Då kan man fråga sig vad syftet med dessa dolda filer är. Svaret är, enligt min analys: att luras.

Ty, när word plötsligt stöter på ett problem och måste avslutas, så "återskapar" det mitt arbete, fast egentligen inte. Word påstår att mitt arbete har återskapats, fast egentligen tog det bara min senaste sparfil och visade igen. Dokumentet påstås vara återskapat är (för mig) alltid identiskt med originaldokumentet. Visserligen kan det bero på att jag sparar ofta, men det är ingen ursäkt för att låtsas. Hela idén med "återskapning" är alltså att luras.

Dessa filer har för övrigt en annan nackdel. Om du jobbar i skolan på ett dokument med många bilder i, säg på totalt 10 MB, så kan du bara spara det några gånger (10) innan hemkatalogen (100 MB) blir full - och det är inte så att du får ilskna mail i skolmailen, nej, det går helt enkelt inte att spara filen. Det går inte heller att ta bort de dolda filerna med gamla versioner, för Word "använder" dem. Du är alltså i ett moment 22:

Du kan inte spara arbetet för att hårddisken är full.
Du kan inte skapa plats på hårddisken (ta bort de dolda filerna) utan att stänga ner Word.
Du vill inte stänga ner word utan att spara ditt arbete.

Gissa om det är kan eller vill som får ge med sig...

Och sensmoralen är: När du arbetar med Word på en begränsad hårddisk - se till att inte spara en gång för mycket, och stäng ner word med jämna mellanrum för att frigöra plats.

Fransk version av den ultimata rätten:

Scado spéciale (2 port)
En näve pasta
Ett paket (140 g) bacon - skivad eller tärnad
En bit (8 cm) purjolök
2 skivor (40 g) Bon Sandwich! Creamy brie
En klick (1 msk) Oyster sauce
1 ägg

Börja koka pastavatten under lock
Skär purjolöken i halvlökringar
Skär baconen i småbitar om den är skivad
Vänta på att vattnet kokar upp
Släng i pastan
Stek baconet
Fiska upp baconet och lägg det i serveringsskålen
När pastan är klar, durkslaga den
Värm upp baconfettet i stekpannan igen, släng i löken och strax därpå pastan
Klicka i såsen
Släng på baconet
Blanda om och lägg i serveringsskålen
Lägg på osten (ev. söndersliten) och blanda om

Mums!

Pepps behövde några avancerade engelskord, jag föreslog följande:

Procrastination - Charlies gamla favorit

Masticate - Taget ur Two and a Half Men

Fornication - Ett uttryck den talande XBoxen i Ctrl+Alt+Del använt några gånger

Deteriorate, Premature - Från fredagens engelsktal

Obsolete - En klassiker

Parched soil - Från onsdagens engelsklektion

Fully operational battle station! - No comment

Sedan kom jag på att ett uttryck för luktorgan använts två gånger i Ctrl+Alt+Del, men kom inte på vilket, så jag googlade "pertaining to smell" och kom på två ord:

Pertaining, Olfactory

Igår åt jag lunch med miscado på McDonken. Vi delade på en McFeast plusmeny, en McFlurry och en El Maco Chicken Junior, fast McFlurryn var min.

Idag lunchade vi på Burger King innan balträningen. Vi kom fram till att angus inte var något särskilt, men att Double Cheeseburger var gott och särskilt prisvärt (39kr i meny).

Så lät det när mi cados fysiklärare slängde 25 hundralappar framför mig i biblioteket.

När jag skulle köra hem från jobbet (bilen var parkerad på bokbindaren vid Åhléns) tänkte jag att jag skulle köra rakt fram, direkt ut till Hamngatan, istället för vänster förbi några högerregelskorsningar till Järnvägsgatan. Det var fel. Det gick bara att svänga höger, söderut, och Drottninggatan var avstängd för vägbygge, så jag körde ner, rundande Tinnis och körde upp för Lasarettsbacken (jag kände inte för att gena över den hårt trafikerade Linnégatan, och alla vägar skulle så småningom leda till Västra Vägen). Där hamnade jag bakom ett LGF, närmare bestämt en grävmaskin. Det blev motorbromsning på 2an nerför backen. LGF:en tog vänster vid Djurgårdgatan, så jag tog höger för att undvika den.

När jag svängde upp på Västra Vägen (den lilla enkelriktade snutten) hamnade jag bakom en röd övningskörningsbil. När det blev grönt vid Östgötagatan fick den motorstopp. Sen försökte den köra iväg med handbromsen i. Sen fick den motorstopp igen. Sista gången skuttade den iväg precis när det slog om till gult. På pin kiv körde jag inte Grenadjärgatan (förbud mot infart med motorfordon - gäller genomfart till Industrigatan), utan tog en svängom i Bergsrondellerna.

---

För övrigt ägde Zhang idag med sitt engelsktal. Hans tes var att kärlek är fotboll, och han bevisade den genom att beskriva en fotbollsmatch till The Medallion Calls. Jag associerade väldigt starkt till Shaolin Soccer.

Svensk: Var försiktig så att folk inte tycker att du är en skrytmåns.

Kines: Nämnde du något om ditt projektarbete? Du tog väl upp programmeringen? Ni pratade självklart om matten, eller hur?

Los cados gick till skatteverket idag för att fråga om de behövde deklarera. Det behövde de inte. Jag kommer få tillbaks min preliminärbetalda skatt automatiskt och mi cado är inte rik nog. Som tur var var inte skatteverksbesöket helt i onödan, för vi tog två skatteverksgodisar var där, och de var mycket goda. På vägen tillbaks mötte vi Michaela, och jag påpekade dels att godisarna var goda och att hon skulle gå dit för att ta några, dels att hon pratade skånska. När vi skildes åt sa jag till henne "glöm inte att besöka skatteverket". "Jo" sade hon.