Dataöverföring
Vilket är det bästa sättet att flytta mycket data mellan två datorer om man inte har tidsbrist?
Svar: MSN
1) Logga in med ett konto på dator A.
2) Kopiera in alla filer som ska överföras till en delningsmapp till ett annat konto
3) Logga in på det kontot på dator B
4) Gå till sängs medan MSN synkroniserar
EDIT: Hmm, det fungerade inte så bra. Efter att ca 600 MB överförts gick det inte att få över fler filer :s. Dessutom har Vista tydligen fått bättre fildelningsegenskaper så det bästa sättet nu är att helt enkelt LANa över allt via windows inbyggda fildelningsfunktion. Jag får upp det i över 10 MB/s, dvs nästan 100 Mbit/s.
Svar: MSN
1) Logga in med ett konto på dator A.
2) Kopiera in alla filer som ska överföras till en delningsmapp till ett annat konto
3) Logga in på det kontot på dator B
4) Gå till sängs medan MSN synkroniserar
EDIT: Hmm, det fungerade inte så bra. Efter att ca 600 MB överförts gick det inte att få över fler filer :s. Dessutom har Vista tydligen fått bättre fildelningsegenskaper så det bästa sättet nu är att helt enkelt LANa över allt via windows inbyggda fildelningsfunktion. Jag får upp det i över 10 MB/s, dvs nästan 100 Mbit/s.
Datorväska
Idag köpte jag en väldigt lovande datorväska, Haglöfs Backup 15'', på intersport för 750 kr.
Fördelar:
* Väldigt rymlig - ca 40 cm x 30 cm x 15 cm
* Huvudfacket närmast ryggen innehåller en urtagbar skyddspåse för datorn.
* När man tagit ur datorn innebär den flexibla skiljeväggen att all volym kan fördelas till det andra huvudfacket.
Nackdelar:
* Lite krångligt att stoppa ner datorn för att öppningen på det facket är lite liten.
* Säkerhetspåsen, där man kan stoppa till exempel pengar och pass, sitter i datorfacket och är i vägen om det används.
Fördelar:
* Väldigt rymlig - ca 40 cm x 30 cm x 15 cm
* Huvudfacket närmast ryggen innehåller en urtagbar skyddspåse för datorn.
* När man tagit ur datorn innebär den flexibla skiljeväggen att all volym kan fördelas till det andra huvudfacket.
Nackdelar:
* Lite krångligt att stoppa ner datorn för att öppningen på det facket är lite liten.
* Säkerhetspåsen, där man kan stoppa till exempel pengar och pass, sitter i datorfacket och är i vägen om det används.
EUCYS5
Sammanfattning: Jag har spenderat en underbar men uttröttande vecka på ett lyxhotell i Köpenhamn med all expenses, inklusive sprit, paid. Ni kan få göra något liknande om ni ställer ut era projekt på Utställningen Unga Forskare.
Och förresten gick jag upp 2,5 kg också.
Och förresten gick jag upp 2,5 kg också.
EUCYS4
Äntligen hemma. Nu har jag tid att blogga om resten.
I tisdags kväll åt vi middag i en lyxrestaurang vid lilla sjöjungfrun. Underhållningen var strålande och bestod av tre män som drev med musik. Bland annat spelade de Vivaldis vår med hjälp av en sticksågsstråke samt spelade piano med hjälp av mindre vanligt använda kroppsdelar än händerna. Underhållningen var så bra att jag gärna åkt på en ny uttröttande resa bara för att få se den igen.
Onsdagen däremot var den värst planerade dagen av alla. Här är schemat:
9.00 - 12.00: Utställning eventuellt kombinerad med juryrunda
12.00 - 13.00: Lunch
13.00 - 15.30: Utställning
15.30 - 17.00: Hoppackning av utställning
17.00 - 18.30: Mottagning i stadshuset
19.00 - 23.00: Specialprisutdelning i nationalmuseet
Notera att den enda fritiden är 18.30 - 19.00, och att det är för att vi skulle gå från ena stället till det andra.
Dock visade sig att schemat inte riktigt var så. Det såg ut sådär i boken vi fick och i den dagliga tidningen, men det schema som egentligen gällde fanns under bokstaven P ("programme") i ett litet informationshäfte vi hade fått, tillsammans med bland annat "population", "politics" och "pharmacies". Organisatörerna ursäktade sig med att boken trycktes långt i förväg, men man tycker ju att dagstidningarna, som alltid trycktes natten innan, kunde ha innehållit informationen som man kände till när man tryckte de små broschyrerna innan hela EUCYS-veckan.
I det lilla häftet stod det att utställningen egentligen började klockan 8. Det bekräftade också den irländska tjejen, som sade att hon och fem andra bås (av 87!) faktiskt hade varit på plats en stund efter 8. Hon sade också att representater för företagen som delar ut specialpriserna hade inspekterat utställningen just under tiden ingen visste att man skulle vara på plats, och det var självklart väldigt dåligt.
Den andra ändringen i schemat gällde hoppackningstiden. Såhär stod det i häftet (jag skämtar inte):
15.30 - 16.45 Dismantling of booths. The bus departs from the hotel at 16.30 so be at the lobby at 16.15.
Översättning:
Ni har fram till 16.45 på er att plocka ner båsen, men bussen åker en kvart tidigare så var i lobbyn en halvtimme i förväg.
Lägg sedan till att det tar en kvart att åka upp till rummet och få på sig kostymen (duscha är det ju inte en chans att man hinner) inför prisutdelningen, så innebär det att den schemalagda tiden på 90 minuter egentligen bara var 30.
Vi, som hade klistrat upp våra planscher med stark dubbelhäftande tejp (båsväggarna var av plast och kunde därmed inte nålas i som vi hade planerat, och planschen hade redan rasat en gång när vi försökte med häftmassa), uppskattade att vi behövde totalt 2 timmar för att plocka ihop vår utställningen och sade därmed till en dansk guide att vi ville börja plocka ner tidigare, och han svarade att vi egentligen inte fick det men att han tyckte att vi skulle göra som vi ansåg bäst.
Så vid 14.00 började vi plocka ner. En stund senare kom en organisatör förbi och sade att vi inte fick plocka ner, men jag svarade från stolen jag stod på med en av planschdelarna i handen "om vi hade väntat till 15.30 hade bussen gått nu". Hon tänkte efter och insåg att vi faktiskt hade en poäng, och gick vidare.
Själva planschen var färdignerpackad efter 70 minuter, och vi fick upp allt på rummet med en marginal på 20 minuter + kostympåtagningstid, så vårt beslut var ändå ganska väl fattat. Notera dock att demonstrationsmodellen och spåret inte var nere i sina förpackningar då, utan endast upptransporterade på rummet.
Mottagningen i stadshuset bestod av buffé. Huvudrätten var pannkaka, och vi fick veta att endast olympiska mästare och dylika fick mottagning i stadshuset med pannkaka, så vi kände oss ganska stolta. Problemet med buffén var dock att man skulle äta den stående, fast det behövdes både gaffel och kniv samt en hand till glaset, men det var inte så farligt för alla gick ut till stora salen (vi var på tredje våningen) och ställde sina tallrikar och glas på räcket där.
Som sagt fick vi var sitt EIROforum-pris på specialprisutdelningen (core prizes = 9 st pengapris på 3500, 5000 och 7000 euro; speical prizes = veckoresor till olika laboratorier eller EUs patentverk; host prizes = en ny resa till danmark för att till exempel arbeta vidare på sitt projekt <- VI VILLE ABSOLUT INTE HA DET SISTNÄMNDA). Direkt efter att vi tagit emot priserna på scenen slussades vi upp till en presskonferens, medan X-factor-frederik underhöll resten med samma sånger som förra gången. På presskonferensen satt vi (ca 12 st vinnare) och såg glada ut utan att säga särskilt mycket.
Som avslutning på kvällen fick vi se en magiker trolla. Hans avslutningsnummer gick till såhär:
En jurymedlem fick skriva sin initial P på en dansk 100-sedel, och trollkarlen vek ihop den och när han vek ut den igen var det en 1000-lapp. Dock fanns inte bokstaven P kvar. Då tog han upp en hink med fyra frukter i och lade upp på bordet. Jurymedlemmen fick välja ett tal mellan 1 och 4, vilket blev 3 och därmed citronen (tredje frukten från vänster). Trollkarlen skar upp den och där inne satt en sedel. Jurymedlemmen fick veckla ut den, och trollkarlen sade:
- Is it [sedeln] covered in lemon juice????
- Yes!!!
- Does it have your P on it????
och Karl och jag brast ut i skratt.
Här är vår förklaring:
När trollkarlen lade upp frukterna ställde han en fråga till juryn, och väntade då med handen i hinken på juryns svar. Då tror vi att han tryckte in sedeln i citronen. Sedan när han frågade efter ett tal mellan 1 och 4 visste han med 95% (typ) sannolikhet att juryn inte skulle välja 1 eller 4 (för det gör folk i princip aldrig), och då var det bara en fråga om ifall han skulle börja räkna från vänster eller höger för att få citronen.
Dagen därpå fick vi gå upp extra tidigt, för vi hade anmält att vi ville besöka en dansk industri (innan vi visste att veckan skulle bli så jobbig och att vi skulle lida av konstant sömnbrist). 7.45 steg vi lydigt på bussen, medan hälften av de övriga som anmält sig till samma industri var olydiga och inte dök upp. Nåväl, vi åkte iväg till Haldor Topsøe och fick lära oss om bränseceller.
Tvärtemot vad jag väntat mig blev det ett väldigt intressant besök, där vi bland annat fick se en bränslecell fungera på riktigt genom att stoppa in den i en gasolbrännares låga. Deras bränsleceller gick nämligen på naturgas, och det enda andra som krävdes förutom bränsle och syre var hög temperatur. Till lunch fick vi ännu lyxigare mat (också buffé) än på hotellet, och vi fick veta att de anställda bara betalade 5 DKK per måltid.
Karl och jag hade tänkt skippa köpenhamnssightseeingen för att hinna duscha innan den stora prisceremonin, men bussen gick direkt från Haldor Topsøe till kajen, där turistbåtarna väntade. Där blev jag lite nedstämd för att de som hade besökt Novozymes fått lika god mat som vi, men istället för ett 1GB-USB-minne fått en trådlös mus.
Under båtturen roade jag (och Anders i hemlighet) mig med att hoppas att några killar som stod med huvudet upp genom ett fönster skulle slå huvudet i en låg bro, men den enda som var riktigt nära hann de se i tid. Karl sov. Guidningen blev intressant på endast två ställen:
1) När vi skulle passera en bro vars öppning var lika bred som båten. Det var tydligen rutin för turistbåtarna att skrapa i kanterna där, och man hade satt upp lite träplankor i bron för att skydda båtarnas skrov.
2) När vi passerade ett hus vars glasvägg lutade i 70 graders vinkel mot vattenytan. I väggen kunde man se vårt hotell reflekteras, men tittade man åt andra hållet (rakt mot det) kunde man inte se det överhuvudtaget för att husen vid vattnet stod i vägen.
Sedan skedde ett mirakel: Istället för att återvända till kajen vi kom ifrån lade båten till vid en liten kaj vid en stor bro, på bara 5 minuters gångavstånd från hotellet. Vi kom faktiskt tillbaks i tid (!!) och hann precis duscha (!!!!!) och ta på oss våra kostymer igen inför ceremonin.
Lyckan varade dock inte länge. Vi åkte till Cirkus och satte oss ner vi vårt bord efter att ha väntat en halvtimme utanför (varför kunde inte bussarna gått en stund senare?!); pengapriserna delades ut och vi konstaterade att vi slapp undan; och konferencieren förklarade att vinnarna skulle på presskonferens vid 19.00 och att maten skulle serveras 19.30. Jag tittade på min klocka: 18.10. Det var 80 minuter kvar till maten!!! Nog för att de kan få ha marginal för oförutsedda händelser, men en dryg timme är väl att ta i!!!!!! Strax efteråt jagade servitörerna ut alla från restaurangen och vi fick vänta utanför i 50 minuter för att sedan släppas in och få vänta vid bordet igen i 20 minuter (nåja, de började iallafall lite tidigare än planerat).
Nåväl, maten varvades med högklassig underhållning framme på scenen, och det var en oförglömlig kväll. Dock var maten lite för lyxig, vilket innebar att vi fick massor saker att äta som ingen hade någon aning om vad det var eller hur man skulle äta det. Dessutom fanns det några missar, såsom att vi i brödkorgen fick ett bröd som inte var uppskuret. Det var världens godaste bröd, men när man skulle bryta av en bit (vi kunde ju inte direkt använda våra bestick vi ätit med för att skära upp det?!) för att äta fick man fett över båda händerna, och det var inte så skönt när man satt i sin finaste (enda) kostym.
Efter maten sade vår guide till oss att vin, öl och vatten var gratis i baren, men att vi blev tvungna att betala själva för drinkar. Detta till skillnad mot tidigare då vi fått ALL SPRIT I BAREN GRATIS. Då frågade jag:
- Men läsk då?
- [på danska] drinkar får du betala själv.
- Jag menar, typ, fanta.
- Jaha, sånt kallar vi vatten på danska.
Lite intressant var att jag lyckades höra på artisternas sång (på engelska) att de var svenskar. Faktum är att de flesta av artisterna var svenskar, för att det var ett svenskt bolag. Det var väldigt coolt att de kunde uttala danska namn perfekt (?), och att servitörerna kunde växla mellan danska och svenska.
Omkring 1-snåret gick vi hem till hotellet, och där packade vi fram till 2.30.
Resan hem gick smärtfritt, förutom att en väska tappade sitt handtag. Väskan hade också tidigare nästan tappat botten, och hölls i princip endast ihop tack vare att vi satt ett blågult band runt den. Det roliga var att pappa innan vi åkte till Köpenhamn insisterade på att bandet inte skulle fylla någon funktion alls eftersom väskan inte skulle gå sönder om vi inte flög med den, medan jag bestämt ville ha med bandet för att ha något att bära i om handtaget gick av.
I tisdags kväll åt vi middag i en lyxrestaurang vid lilla sjöjungfrun. Underhållningen var strålande och bestod av tre män som drev med musik. Bland annat spelade de Vivaldis vår med hjälp av en sticksågsstråke samt spelade piano med hjälp av mindre vanligt använda kroppsdelar än händerna. Underhållningen var så bra att jag gärna åkt på en ny uttröttande resa bara för att få se den igen.
Onsdagen däremot var den värst planerade dagen av alla. Här är schemat:
9.00 - 12.00: Utställning eventuellt kombinerad med juryrunda
12.00 - 13.00: Lunch
13.00 - 15.30: Utställning
15.30 - 17.00: Hoppackning av utställning
17.00 - 18.30: Mottagning i stadshuset
19.00 - 23.00: Specialprisutdelning i nationalmuseet
Notera att den enda fritiden är 18.30 - 19.00, och att det är för att vi skulle gå från ena stället till det andra.
Dock visade sig att schemat inte riktigt var så. Det såg ut sådär i boken vi fick och i den dagliga tidningen, men det schema som egentligen gällde fanns under bokstaven P ("programme") i ett litet informationshäfte vi hade fått, tillsammans med bland annat "population", "politics" och "pharmacies". Organisatörerna ursäktade sig med att boken trycktes långt i förväg, men man tycker ju att dagstidningarna, som alltid trycktes natten innan, kunde ha innehållit informationen som man kände till när man tryckte de små broschyrerna innan hela EUCYS-veckan.
I det lilla häftet stod det att utställningen egentligen började klockan 8. Det bekräftade också den irländska tjejen, som sade att hon och fem andra bås (av 87!) faktiskt hade varit på plats en stund efter 8. Hon sade också att representater för företagen som delar ut specialpriserna hade inspekterat utställningen just under tiden ingen visste att man skulle vara på plats, och det var självklart väldigt dåligt.
Den andra ändringen i schemat gällde hoppackningstiden. Såhär stod det i häftet (jag skämtar inte):
15.30 - 16.45 Dismantling of booths. The bus departs from the hotel at 16.30 so be at the lobby at 16.15.
Översättning:
Ni har fram till 16.45 på er att plocka ner båsen, men bussen åker en kvart tidigare så var i lobbyn en halvtimme i förväg.
Lägg sedan till att det tar en kvart att åka upp till rummet och få på sig kostymen (duscha är det ju inte en chans att man hinner) inför prisutdelningen, så innebär det att den schemalagda tiden på 90 minuter egentligen bara var 30.
Vi, som hade klistrat upp våra planscher med stark dubbelhäftande tejp (båsväggarna var av plast och kunde därmed inte nålas i som vi hade planerat, och planschen hade redan rasat en gång när vi försökte med häftmassa), uppskattade att vi behövde totalt 2 timmar för att plocka ihop vår utställningen och sade därmed till en dansk guide att vi ville börja plocka ner tidigare, och han svarade att vi egentligen inte fick det men att han tyckte att vi skulle göra som vi ansåg bäst.
Så vid 14.00 började vi plocka ner. En stund senare kom en organisatör förbi och sade att vi inte fick plocka ner, men jag svarade från stolen jag stod på med en av planschdelarna i handen "om vi hade väntat till 15.30 hade bussen gått nu". Hon tänkte efter och insåg att vi faktiskt hade en poäng, och gick vidare.
Själva planschen var färdignerpackad efter 70 minuter, och vi fick upp allt på rummet med en marginal på 20 minuter + kostympåtagningstid, så vårt beslut var ändå ganska väl fattat. Notera dock att demonstrationsmodellen och spåret inte var nere i sina förpackningar då, utan endast upptransporterade på rummet.
Mottagningen i stadshuset bestod av buffé. Huvudrätten var pannkaka, och vi fick veta att endast olympiska mästare och dylika fick mottagning i stadshuset med pannkaka, så vi kände oss ganska stolta. Problemet med buffén var dock att man skulle äta den stående, fast det behövdes både gaffel och kniv samt en hand till glaset, men det var inte så farligt för alla gick ut till stora salen (vi var på tredje våningen) och ställde sina tallrikar och glas på räcket där.
Som sagt fick vi var sitt EIROforum-pris på specialprisutdelningen (core prizes = 9 st pengapris på 3500, 5000 och 7000 euro; speical prizes = veckoresor till olika laboratorier eller EUs patentverk; host prizes = en ny resa till danmark för att till exempel arbeta vidare på sitt projekt <- VI VILLE ABSOLUT INTE HA DET SISTNÄMNDA). Direkt efter att vi tagit emot priserna på scenen slussades vi upp till en presskonferens, medan X-factor-frederik underhöll resten med samma sånger som förra gången. På presskonferensen satt vi (ca 12 st vinnare) och såg glada ut utan att säga särskilt mycket.
Som avslutning på kvällen fick vi se en magiker trolla. Hans avslutningsnummer gick till såhär:
En jurymedlem fick skriva sin initial P på en dansk 100-sedel, och trollkarlen vek ihop den och när han vek ut den igen var det en 1000-lapp. Dock fanns inte bokstaven P kvar. Då tog han upp en hink med fyra frukter i och lade upp på bordet. Jurymedlemmen fick välja ett tal mellan 1 och 4, vilket blev 3 och därmed citronen (tredje frukten från vänster). Trollkarlen skar upp den och där inne satt en sedel. Jurymedlemmen fick veckla ut den, och trollkarlen sade:
- Is it [sedeln] covered in lemon juice????
- Yes!!!
- Does it have your P on it????
och Karl och jag brast ut i skratt.
Här är vår förklaring:
När trollkarlen lade upp frukterna ställde han en fråga till juryn, och väntade då med handen i hinken på juryns svar. Då tror vi att han tryckte in sedeln i citronen. Sedan när han frågade efter ett tal mellan 1 och 4 visste han med 95% (typ) sannolikhet att juryn inte skulle välja 1 eller 4 (för det gör folk i princip aldrig), och då var det bara en fråga om ifall han skulle börja räkna från vänster eller höger för att få citronen.
Dagen därpå fick vi gå upp extra tidigt, för vi hade anmält att vi ville besöka en dansk industri (innan vi visste att veckan skulle bli så jobbig och att vi skulle lida av konstant sömnbrist). 7.45 steg vi lydigt på bussen, medan hälften av de övriga som anmält sig till samma industri var olydiga och inte dök upp. Nåväl, vi åkte iväg till Haldor Topsøe och fick lära oss om bränseceller.
Tvärtemot vad jag väntat mig blev det ett väldigt intressant besök, där vi bland annat fick se en bränslecell fungera på riktigt genom att stoppa in den i en gasolbrännares låga. Deras bränsleceller gick nämligen på naturgas, och det enda andra som krävdes förutom bränsle och syre var hög temperatur. Till lunch fick vi ännu lyxigare mat (också buffé) än på hotellet, och vi fick veta att de anställda bara betalade 5 DKK per måltid.
Karl och jag hade tänkt skippa köpenhamnssightseeingen för att hinna duscha innan den stora prisceremonin, men bussen gick direkt från Haldor Topsøe till kajen, där turistbåtarna väntade. Där blev jag lite nedstämd för att de som hade besökt Novozymes fått lika god mat som vi, men istället för ett 1GB-USB-minne fått en trådlös mus.
Under båtturen roade jag (och Anders i hemlighet) mig med att hoppas att några killar som stod med huvudet upp genom ett fönster skulle slå huvudet i en låg bro, men den enda som var riktigt nära hann de se i tid. Karl sov. Guidningen blev intressant på endast två ställen:
1) När vi skulle passera en bro vars öppning var lika bred som båten. Det var tydligen rutin för turistbåtarna att skrapa i kanterna där, och man hade satt upp lite träplankor i bron för att skydda båtarnas skrov.
2) När vi passerade ett hus vars glasvägg lutade i 70 graders vinkel mot vattenytan. I väggen kunde man se vårt hotell reflekteras, men tittade man åt andra hållet (rakt mot det) kunde man inte se det överhuvudtaget för att husen vid vattnet stod i vägen.
Sedan skedde ett mirakel: Istället för att återvända till kajen vi kom ifrån lade båten till vid en liten kaj vid en stor bro, på bara 5 minuters gångavstånd från hotellet. Vi kom faktiskt tillbaks i tid (!!) och hann precis duscha (!!!!!) och ta på oss våra kostymer igen inför ceremonin.
Lyckan varade dock inte länge. Vi åkte till Cirkus och satte oss ner vi vårt bord efter att ha väntat en halvtimme utanför (varför kunde inte bussarna gått en stund senare?!); pengapriserna delades ut och vi konstaterade att vi slapp undan; och konferencieren förklarade att vinnarna skulle på presskonferens vid 19.00 och att maten skulle serveras 19.30. Jag tittade på min klocka: 18.10. Det var 80 minuter kvar till maten!!! Nog för att de kan få ha marginal för oförutsedda händelser, men en dryg timme är väl att ta i!!!!!! Strax efteråt jagade servitörerna ut alla från restaurangen och vi fick vänta utanför i 50 minuter för att sedan släppas in och få vänta vid bordet igen i 20 minuter (nåja, de började iallafall lite tidigare än planerat).
Nåväl, maten varvades med högklassig underhållning framme på scenen, och det var en oförglömlig kväll. Dock var maten lite för lyxig, vilket innebar att vi fick massor saker att äta som ingen hade någon aning om vad det var eller hur man skulle äta det. Dessutom fanns det några missar, såsom att vi i brödkorgen fick ett bröd som inte var uppskuret. Det var världens godaste bröd, men när man skulle bryta av en bit (vi kunde ju inte direkt använda våra bestick vi ätit med för att skära upp det?!) för att äta fick man fett över båda händerna, och det var inte så skönt när man satt i sin finaste (enda) kostym.
Efter maten sade vår guide till oss att vin, öl och vatten var gratis i baren, men att vi blev tvungna att betala själva för drinkar. Detta till skillnad mot tidigare då vi fått ALL SPRIT I BAREN GRATIS. Då frågade jag:
- Men läsk då?
- [på danska] drinkar får du betala själv.
- Jag menar, typ, fanta.
- Jaha, sånt kallar vi vatten på danska.
Lite intressant var att jag lyckades höra på artisternas sång (på engelska) att de var svenskar. Faktum är att de flesta av artisterna var svenskar, för att det var ett svenskt bolag. Det var väldigt coolt att de kunde uttala danska namn perfekt (?), och att servitörerna kunde växla mellan danska och svenska.
Omkring 1-snåret gick vi hem till hotellet, och där packade vi fram till 2.30.
Resan hem gick smärtfritt, förutom att en väska tappade sitt handtag. Väskan hade också tidigare nästan tappat botten, och hölls i princip endast ihop tack vare att vi satt ett blågult band runt den. Det roliga var att pappa innan vi åkte till Köpenhamn insisterade på att bandet inte skulle fylla någon funktion alls eftersom väskan inte skulle gå sönder om vi inte flög med den, medan jag bestämt ville ha med bandet för att ha något att bära i om handtaget gick av.
EUCYS3
Organisationen här suger. Det är som i Egypten fast tvärtom:
I Egypten planerade de bra men utförde planeringen dåligt.
Här planerar de kasst och fullföljer till punkt och pricka.
Till exempel har vi inte haft fri tid sen i fredags. Det är med nöd och näppe som jag sitter här och bloggar medan vi förbereder att inte förlora mer sömn.
En vanlig dag ser ut såhär:
07.00 - vakna och duscha
08.00 - (ja, vi är lite slöa) ät frukost
08.45 - åk upp till utställningen
09.00 - stå givakt vid båset i 3 timmar medan 17 jurymedlemmar inte besöker oss (mer om det senare).
12.00 - gå till lunch.
13.00 - tillbaks i båset, givakt i 4 timmar.
17.00 - fort upp till rummet och klä om för middagen
18.00 - avfärd till middag
23.00 - avfärd hemåt
23.30 - i säng
Som mest har vi haft en timmes inplanerad fri tid per dag, om man bortser från lunchens timma, ibland har vi inte haft någon fri tid alls. Timmen har alltid varit precis innan middagen och har bestått av en kvarts väntan i lobbyn (inplanerad) samt en kvarts omklädning till kostym. Första kvarten har också alltid gått åt till att komma ut från utställningslokalen. Totalt har vi alltså kunna slappna av på rummet i max en kvart om dagen.
Det enda de inte följer till punkt och pricka är våra lediga tider. En dag var det till exempel inplanerat att juryn skulle besöka oss fram till 12.15, fast vi på papperet skulle äta 12.00. Samma dag skulle vi till universitet för föreläsningar så vi var tvungna att vara i lobbyn en kvart innan 13.00. Lunchen som på papperet var en timme var alltså i praktiken INPLANERAD till 30 minuter. Märk väl att alla deltagare inte får plats i matsalen samtidigt (om man räknar med våra guider och ledare och gäster).
På universitetet skulle vi ha hört tre nobelpristagare föreläsa, men 11 dagar innan dess hade de lämnat återbud. Dock var danskarna inte sena med att ersätta vår nyvunna fritid med andra, mindre intressanta personers, föreläsningar. Nu fick vi istället höra på en presentation om EIROforum. Bland annat jag somnade, och efteråt visade en av våra brittiska vänner oss bilder på powerpoint-bilderna. Hon hade nämligen roat sig med att fotografera hela powerpoint-presentationen samt sina sovande kompisar för att hålla sig vaken. På en av bilderna fanns det tre gröna (genmodifierade?) möss. Hon frågade omkring och det visade sig att nästan inga hade sett dem. Slutsatsen är alltså att de flesta sov. Däremot fick vi se lite intressanta videokonferenser.
Ett annat exempel var när prinsen skulle komma på besök. På schemat såg vi att utställningen skulle hålla på till 17.00, sen skulle vi ha en omarkerad (dvs oviktig) middag på tre timmar, följt av 4 timmars nattutställning. I praktiken fick vi en kvart på oss att klä om till prinsvärdig kostym innan vi skulle vara på plats i restaurangen. Där stod vi vid våra platser till 18.00 när prinsen dök upp, och sedan åt vi till 19.45, då vi blev tillsagda att gå upp och förbereda våra utställningar för prinsen. Prinsen kom, och besökte några bås, men såg till att undvika de svenska och norska. Vi gissar att han skulle känna sig tvingad att prata "skandinaviska" och var rädd för att inte förstå oss.
Utställningen är för övrigt upplagd såhär: VI ställer ut i cirka 30 timmar, varav en tredjedel är öppen utställning, medan resten är juryrundor. Då måste alla vara alerta i sina bås (i givakt) medan 17 jurymedlemmar (varav endast ca 10 är på plats) går runt och pratar med de 87 båsen. Det innebär att även om alla jurymedlemmar hade varit på plats hela den inplanerade tiden (en dag gick de 1.5 timma tidigt eftersom det var inplanerat jurymöte då, men på tävlande-sidan var det fortfarande juryrunda, fastän ingen jury var där) så skulle ca 40% av vår utställningstid spenderas på att vi stod i givakt medan juryn inte pratade med just oss.
Igår när vi visade upp modellen för en jurymedlem exploderade plötsligt ett hjul och slog ett hål i vår skyddsskärm. Ingen blev skadad så vi mår bra. För övrigt vann vi med projektet var sin resa till Grenoble - jag till ILL (snabba neutroner) och Karl till ESRF (snabba elektroner).
PS. Karl hälsar att maten är god och att han har jättekul
PPS. Han är också dödstrött.
I Egypten planerade de bra men utförde planeringen dåligt.
Här planerar de kasst och fullföljer till punkt och pricka.
Till exempel har vi inte haft fri tid sen i fredags. Det är med nöd och näppe som jag sitter här och bloggar medan vi förbereder att inte förlora mer sömn.
En vanlig dag ser ut såhär:
07.00 - vakna och duscha
08.00 - (ja, vi är lite slöa) ät frukost
08.45 - åk upp till utställningen
09.00 - stå givakt vid båset i 3 timmar medan 17 jurymedlemmar inte besöker oss (mer om det senare).
12.00 - gå till lunch.
13.00 - tillbaks i båset, givakt i 4 timmar.
17.00 - fort upp till rummet och klä om för middagen
18.00 - avfärd till middag
23.00 - avfärd hemåt
23.30 - i säng
Som mest har vi haft en timmes inplanerad fri tid per dag, om man bortser från lunchens timma, ibland har vi inte haft någon fri tid alls. Timmen har alltid varit precis innan middagen och har bestått av en kvarts väntan i lobbyn (inplanerad) samt en kvarts omklädning till kostym. Första kvarten har också alltid gått åt till att komma ut från utställningslokalen. Totalt har vi alltså kunna slappna av på rummet i max en kvart om dagen.
Det enda de inte följer till punkt och pricka är våra lediga tider. En dag var det till exempel inplanerat att juryn skulle besöka oss fram till 12.15, fast vi på papperet skulle äta 12.00. Samma dag skulle vi till universitet för föreläsningar så vi var tvungna att vara i lobbyn en kvart innan 13.00. Lunchen som på papperet var en timme var alltså i praktiken INPLANERAD till 30 minuter. Märk väl att alla deltagare inte får plats i matsalen samtidigt (om man räknar med våra guider och ledare och gäster).
På universitetet skulle vi ha hört tre nobelpristagare föreläsa, men 11 dagar innan dess hade de lämnat återbud. Dock var danskarna inte sena med att ersätta vår nyvunna fritid med andra, mindre intressanta personers, föreläsningar. Nu fick vi istället höra på en presentation om EIROforum. Bland annat jag somnade, och efteråt visade en av våra brittiska vänner oss bilder på powerpoint-bilderna. Hon hade nämligen roat sig med att fotografera hela powerpoint-presentationen samt sina sovande kompisar för att hålla sig vaken. På en av bilderna fanns det tre gröna (genmodifierade?) möss. Hon frågade omkring och det visade sig att nästan inga hade sett dem. Slutsatsen är alltså att de flesta sov. Däremot fick vi se lite intressanta videokonferenser.
Ett annat exempel var när prinsen skulle komma på besök. På schemat såg vi att utställningen skulle hålla på till 17.00, sen skulle vi ha en omarkerad (dvs oviktig) middag på tre timmar, följt av 4 timmars nattutställning. I praktiken fick vi en kvart på oss att klä om till prinsvärdig kostym innan vi skulle vara på plats i restaurangen. Där stod vi vid våra platser till 18.00 när prinsen dök upp, och sedan åt vi till 19.45, då vi blev tillsagda att gå upp och förbereda våra utställningar för prinsen. Prinsen kom, och besökte några bås, men såg till att undvika de svenska och norska. Vi gissar att han skulle känna sig tvingad att prata "skandinaviska" och var rädd för att inte förstå oss.
Utställningen är för övrigt upplagd såhär: VI ställer ut i cirka 30 timmar, varav en tredjedel är öppen utställning, medan resten är juryrundor. Då måste alla vara alerta i sina bås (i givakt) medan 17 jurymedlemmar (varav endast ca 10 är på plats) går runt och pratar med de 87 båsen. Det innebär att även om alla jurymedlemmar hade varit på plats hela den inplanerade tiden (en dag gick de 1.5 timma tidigt eftersom det var inplanerat jurymöte då, men på tävlande-sidan var det fortfarande juryrunda, fastän ingen jury var där) så skulle ca 40% av vår utställningstid spenderas på att vi stod i givakt medan juryn inte pratade med just oss.
Igår när vi visade upp modellen för en jurymedlem exploderade plötsligt ett hjul och slog ett hål i vår skyddsskärm. Ingen blev skadad så vi mår bra. För övrigt vann vi med projektet var sin resa till Grenoble - jag till ILL (snabba neutroner) och Karl till ESRF (snabba elektroner).
PS. Karl hälsar att maten är god och att han har jättekul
PPS. Han är också dödstrött.
EUCYS2
Förresten var vi på Tivoli igår. Fast vi gick hem efter att ha åkt endast en attraktion för karl hade ont i huvet. Den var iallafall kul. Några av er vet vilken jag menar.
Idag var första utställningsdagen, och den började med att vår modell havererade. I vilket fall fick vi besök från en jurymedlem och han var entusiastisk. Undrar om han hittat bristerna i vårt projekt.
Förresten är det stor skillnad mellan oss och de andra utställande länderna - jag pratade med italienarna och de ursäktade lite brister i sitt projekt med att de bara hade hållit på i ett år med det. Här förväntas man alltså ha lagt ner långt mer tid än 100 timmar. Folk här blir också förvånade av att höra att man i Sverige tävlar med sitt projektarbete (gymnasiekurs 100p) och inte privat kommer på projekt som man lägger ner tusentals timmar på för att komma hit och tävla.
På kvällen idag var det party. X-Factor-frederik sjöng.
Idag var första utställningsdagen, och den började med att vår modell havererade. I vilket fall fick vi besök från en jurymedlem och han var entusiastisk. Undrar om han hittat bristerna i vårt projekt.
Förresten är det stor skillnad mellan oss och de andra utställande länderna - jag pratade med italienarna och de ursäktade lite brister i sitt projekt med att de bara hade hållit på i ett år med det. Här förväntas man alltså ha lagt ner långt mer tid än 100 timmar. Folk här blir också förvånade av att höra att man i Sverige tävlar med sitt projektarbete (gymnasiekurs 100p) och inte privat kommer på projekt som man lägger ner tusentals timmar på för att komma hit och tävla.
På kvällen idag var det party. X-Factor-frederik sjöng.
EUCYS
Tågresan ner hit till Köpenhamn gick bra, och planschen kom fram helskinnad. Vi fick problem med att monterns bakvägg inte alls var plan, utan den bestod av två bakväggar med en cylinder i mitten som stack ut drygt en centimeter. Det löste vi genom att tejpa en av våra två extra kartongbitar tvärs över cylindern och sedan tejpa ihop planschen på det nya buktande underlaget. Ett problem som vi inte har löst är dock att modellen är lite svag.
I övrigt har vi ätit buffé med lax utan potatis varenda dag.
Idag börjar utställningen, Vi får se hur det går.
I övrigt har vi ätit buffé med lax utan potatis varenda dag.
Idag börjar utställningen, Vi får se hur det går.
Att träna staten att göra fel saker 2
Ett barn blir påkört och dör vid ett obevakat övergångsställe på väg till skolan.
Vägverket överväger att bygga farthinder för att få bilisterna att hålla hastighetsgränsen, men det är dyrt. De tänker såhär:
Scenario 1: Vi skiter i att göra något.
Resultat: Skolans rektor gråter ut i media: "Ska fler ungar behöva dö utanför den här skolan innan vägverket agerar?"
Scenario 2: Vi bygger farthindret.
Resultat: 10 andra skolors rektorer gråter ut i media: "Vårt övergångsställe är likadant. Ska det till en dödsolycka här också innan vägverket agerar?"
Jämförelse
Scenario 1: 1 klagande i media + 11 barn istället för 10 dör vid påkörning på övergångsställe i anslutning till skola de följande 100 åren (antagligen en underdrift - hade ett barn dött så vart tionde år vid varje skola borde jag ha hört talas om en sådan olycka vid det här laget)
Scenario 2: 10 klagande i media + 1 miljon kronor fattigare
Jag hade definitivt valt scenario 1. Det är lite som dagisfröknar resonerar: visst, jag skulle kunna hjälpa dig med det här, men då skulle dina 30 kompisar också komma springandes efter hjälp, och det klarar inte jag.
"Ska det behöva bli en dödsolycka innan vägverket agerar?" har blivit en dålig klyscha. Nästan varje gång den frasen yppas refererar ypparen till en tidigare incident då vägverket faktiskt agerade efter en dödsolycka. Om vägverket bara slutade agera på dödsolyckor skulle de slippa höra denna logiskt ovettiga fras. De skulle också slippa det otacksamma "Dåligt av vägverket att det skulle till en dödsolycka innan de agerade".
Jämför bara dessa två uttalanden:
#1: "Dåligt av vägverket att inte göra något åt korsningen efter dödsolyckan"
#2: "Dåligt av vägverket att vänta tills det skedde en dödsolycka innan de gjorde något åt korsningen"
På grund av formuleringen är det första lindrigare, så om vägverket faktiskt genomför en åtgärd i närheten där du bor efter en olycka - undvik att formulera dig som i #2 - annars kanske vägverket tycker att det hade varit bättre att inte göra något alls.
Vägverket överväger att bygga farthinder för att få bilisterna att hålla hastighetsgränsen, men det är dyrt. De tänker såhär:
Scenario 1: Vi skiter i att göra något.
Resultat: Skolans rektor gråter ut i media: "Ska fler ungar behöva dö utanför den här skolan innan vägverket agerar?"
Scenario 2: Vi bygger farthindret.
Resultat: 10 andra skolors rektorer gråter ut i media: "Vårt övergångsställe är likadant. Ska det till en dödsolycka här också innan vägverket agerar?"
Jämförelse
Scenario 1: 1 klagande i media + 11 barn istället för 10 dör vid påkörning på övergångsställe i anslutning till skola de följande 100 åren (antagligen en underdrift - hade ett barn dött så vart tionde år vid varje skola borde jag ha hört talas om en sådan olycka vid det här laget)
Scenario 2: 10 klagande i media + 1 miljon kronor fattigare
Jag hade definitivt valt scenario 1. Det är lite som dagisfröknar resonerar: visst, jag skulle kunna hjälpa dig med det här, men då skulle dina 30 kompisar också komma springandes efter hjälp, och det klarar inte jag.
"Ska det behöva bli en dödsolycka innan vägverket agerar?" har blivit en dålig klyscha. Nästan varje gång den frasen yppas refererar ypparen till en tidigare incident då vägverket faktiskt agerade efter en dödsolycka. Om vägverket bara slutade agera på dödsolyckor skulle de slippa höra denna logiskt ovettiga fras. De skulle också slippa det otacksamma "Dåligt av vägverket att det skulle till en dödsolycka innan de agerade".
Jämför bara dessa två uttalanden:
#1: "Dåligt av vägverket att inte göra något åt korsningen efter dödsolyckan"
#2: "Dåligt av vägverket att vänta tills det skedde en dödsolycka innan de gjorde något åt korsningen"
På grund av formuleringen är det första lindrigare, så om vägverket faktiskt genomför en åtgärd i närheten där du bor efter en olycka - undvik att formulera dig som i #2 - annars kanske vägverket tycker att det hade varit bättre att inte göra något alls.
Varför är alla så missnöjda med vår regering?
Svar: För att regeringen agerar.
Eftersom jag inte kan något om politik så får vi göra det här till en rent hypotetisk diskussion.
Säg att vi har ett parti A som har suttit vid makten i fyra år.
Vid förra valet lovade parti A att genomföra en massa förändringar, men inget blev genomfört.
Lite då och då klagar folk i media på att inget blivit bättre.
Säg nu att ett parti B har tagit över makten.
Lite då och då genomför B en av de förändringar som utlovats.
Varje gång kommer två klagogrupper upp i media:
1) De som gynnades av förändringen. De är glada för den, men betonar att det inte är alls så mycket som de skulle vilja ha.
2) De som inte gynnades av förändringen. De vill också ha del av kakan.
(Problemet är lite att förluster värderas mer än vinster - om du tar 10 kr från X och ger till Y upplever X att du har tagit 15 kr och Y upplever sig ha fått endast 5. Totalt förlorar du alltså mer vänskapspoäng hos X än du vinner hos Y. För att du ska kunna genomföra denna förändring utan att förlora i vänskap måste du då se till att om du tar 10 kr hos X så blir de 30 kr att ge till Y, och det är det politik handlar om.)
Det slutar med att vid slutet av B:s mandatperiod ligger de långt sämre till hos folket än parti A gjorde förra gången.
Som sagt kan jag inget om politik, men är inte det här ett tänkbart scenario?
Sensmoralen i så fall är: Vill du bli omvald, se till att göra så lite som möjligt. En extra bonus är att du då kan återanvända dina löften från förra valet - om du infriar löftena måste du ju hitta på nya.
Och vems fel är det att det är så? Jo, klagarnas. De måste lära sig att
"bu, skattesänkningen var på tok för liten!"
i slutändan får politikerna att tänka:
"ska vi förbättra för dem, och få skit för det i media - eller ska vi strunta i det och gå och bada istället?"
Tur att vår nuvarande regering inte har börjat tänka så än.
För övrigt, har det inte sett ut lite såhär på politikfronten på senare tiden?
Innan valet:
B: Vi vill göra såhär
A: Det är helt befängt!
Efter att B fått majoritet:
B: Nu gjorde vi som vi sa
A: Hmm, det blev ganska vettigt ändå, vi tar upp det i vårt partiprogram.
Folket: Bu för B:s förändring, vi röstar på A nästa val!
Eftersom jag inte kan något om politik så får vi göra det här till en rent hypotetisk diskussion.
Säg att vi har ett parti A som har suttit vid makten i fyra år.
Vid förra valet lovade parti A att genomföra en massa förändringar, men inget blev genomfört.
Lite då och då klagar folk i media på att inget blivit bättre.
Säg nu att ett parti B har tagit över makten.
Lite då och då genomför B en av de förändringar som utlovats.
Varje gång kommer två klagogrupper upp i media:
1) De som gynnades av förändringen. De är glada för den, men betonar att det inte är alls så mycket som de skulle vilja ha.
2) De som inte gynnades av förändringen. De vill också ha del av kakan.
(Problemet är lite att förluster värderas mer än vinster - om du tar 10 kr från X och ger till Y upplever X att du har tagit 15 kr och Y upplever sig ha fått endast 5. Totalt förlorar du alltså mer vänskapspoäng hos X än du vinner hos Y. För att du ska kunna genomföra denna förändring utan att förlora i vänskap måste du då se till att om du tar 10 kr hos X så blir de 30 kr att ge till Y, och det är det politik handlar om.)
Det slutar med att vid slutet av B:s mandatperiod ligger de långt sämre till hos folket än parti A gjorde förra gången.
Som sagt kan jag inget om politik, men är inte det här ett tänkbart scenario?
Sensmoralen i så fall är: Vill du bli omvald, se till att göra så lite som möjligt. En extra bonus är att du då kan återanvända dina löften från förra valet - om du infriar löftena måste du ju hitta på nya.
Och vems fel är det att det är så? Jo, klagarnas. De måste lära sig att
"bu, skattesänkningen var på tok för liten!"
i slutändan får politikerna att tänka:
"ska vi förbättra för dem, och få skit för det i media - eller ska vi strunta i det och gå och bada istället?"
Tur att vår nuvarande regering inte har börjat tänka så än.
För övrigt, har det inte sett ut lite såhär på politikfronten på senare tiden?
Innan valet:
B: Vi vill göra såhär
A: Det är helt befängt!
Efter att B fått majoritet:
B: Nu gjorde vi som vi sa
A: Hmm, det blev ganska vettigt ändå, vi tar upp det i vårt partiprogram.
Folket: Bu för B:s förändring, vi röstar på A nästa val!
Som vanligt klagar folk på fel saker - vägavgift
http://www.aftonbladet.se/bil/article3302380.ab
Nya vägar ska byggas, men några kommer delvis finansieras med avgifter från dem som använder vägen. Då klagar folk på att de betalar FÖR MÅNGA GÅNGER - för att köra en bil på en ny väg säger de att man först måste betalar arbetsgivaravgift, sedan inkomstskatt, sedan moms på bilen, sedan fordonsskatt, sedan bensinskatt, osv...
Grejen är att de får det att låta som att de i varje avgiftssteg betalar hela avgiften, dvs att de eftersom de betalar 10 skatter/avgifter betalar 10 gånger mer än det egentligen kostar. Det är självklart fel. Hade de bara behövt betala en avgift/skatt så hade den varit t.ex. 10 gånger så stor.
Ta till exempel den nya bron i Motala. Dagens tidningsrubriker är ungefär "det satsas skattepengar på en ny bro i Motala, men de som använder den kommer betala 5 kr per överfart." Då säger klagarna "usch, jag vill inte betala två gånger!". De hade alltså föredragit: "Vägskatten höjs med 5% [något överdrivet] i hela landet för brobygge i Motala", alternativt: "Ny avgiftfinansierad bro byggs i Motala. En överfart kostar 100 kr." I det första fallet skulle hela landet förutom Motala klaga på att de får en skattehöjning som de inte gynnas av. I det andra fallet skulle alla i Motala klaga på att ingen kommer använda bron.
Idioterna stirrar sig blinda på att behöva betala två gånger, och säger att regeringen "både äter kakan [tar in avgifter] och behåller den [tar ut vägskatter]", när det som egentligen händer är att halva kakan äts (avgifter tas in för ena delen) och halva behålls (andra delen betalas med skatter)!
Grejen med vägar är att samhället behöver dem, men att folk får olika mycket nytta av dem. Den som inte kör bil och lever på gammaldags sätt är ändå t.ex. beroende av att kunna gå på en trottoar in till stan, men har ingen nytta alls av en högklassigt motorvägsnät över hela Sverige. Då är det rimligt att denna person betalar lite mindre än han som bilpendlar Linköping - Norrköping varje dag. Därför finns det olika avgifter - för att inte alla ska betala allt.
Man kan jämföra lite med andra saker:
Varje skattesubvention innebär att skattepengar används till att betala en vara eller en tjänst, men den som köper den betalar ändå en del av priset själv.
Alla betalar "prenumerationsavgift" för sina försäkringar, medan de som sedan utnyttjar försäkringen betalar en självrisk.
Barnomsorg kostar både skatt och avgift (eller hur?)
Självklart är det okej att klaga på att vägavgift kostar onödigt mycket administrationspengar samt att regeringen tar ut mer pengar från bilisterna än de lägger på dem, förutsatt att det är sant.
Nya vägar ska byggas, men några kommer delvis finansieras med avgifter från dem som använder vägen. Då klagar folk på att de betalar FÖR MÅNGA GÅNGER - för att köra en bil på en ny väg säger de att man först måste betalar arbetsgivaravgift, sedan inkomstskatt, sedan moms på bilen, sedan fordonsskatt, sedan bensinskatt, osv...
Grejen är att de får det att låta som att de i varje avgiftssteg betalar hela avgiften, dvs att de eftersom de betalar 10 skatter/avgifter betalar 10 gånger mer än det egentligen kostar. Det är självklart fel. Hade de bara behövt betala en avgift/skatt så hade den varit t.ex. 10 gånger så stor.
Ta till exempel den nya bron i Motala. Dagens tidningsrubriker är ungefär "det satsas skattepengar på en ny bro i Motala, men de som använder den kommer betala 5 kr per överfart." Då säger klagarna "usch, jag vill inte betala två gånger!". De hade alltså föredragit: "Vägskatten höjs med 5% [något överdrivet] i hela landet för brobygge i Motala", alternativt: "Ny avgiftfinansierad bro byggs i Motala. En överfart kostar 100 kr." I det första fallet skulle hela landet förutom Motala klaga på att de får en skattehöjning som de inte gynnas av. I det andra fallet skulle alla i Motala klaga på att ingen kommer använda bron.
Idioterna stirrar sig blinda på att behöva betala två gånger, och säger att regeringen "både äter kakan [tar in avgifter] och behåller den [tar ut vägskatter]", när det som egentligen händer är att halva kakan äts (avgifter tas in för ena delen) och halva behålls (andra delen betalas med skatter)!
Grejen med vägar är att samhället behöver dem, men att folk får olika mycket nytta av dem. Den som inte kör bil och lever på gammaldags sätt är ändå t.ex. beroende av att kunna gå på en trottoar in till stan, men har ingen nytta alls av en högklassigt motorvägsnät över hela Sverige. Då är det rimligt att denna person betalar lite mindre än han som bilpendlar Linköping - Norrköping varje dag. Därför finns det olika avgifter - för att inte alla ska betala allt.
Man kan jämföra lite med andra saker:
Varje skattesubvention innebär att skattepengar används till att betala en vara eller en tjänst, men den som köper den betalar ändå en del av priset själv.
Alla betalar "prenumerationsavgift" för sina försäkringar, medan de som sedan utnyttjar försäkringen betalar en självrisk.
Barnomsorg kostar både skatt och avgift (eller hur?)
Självklart är det okej att klaga på att vägavgift kostar onödigt mycket administrationspengar samt att regeringen tar ut mer pengar från bilisterna än de lägger på dem, förutsatt att det är sant.
Dagens resa
1an Rusthållaregården - Resecentrum
16 Resecentrum - Vårdsbergsvägen
14 Vårdsbergsvägen - Lövsbergsvägen
17 Lövsbergsvägen - Vårdsbergsvägen
240 Vårdsbergsvägen - Tinnerbäcksbadet
2 Tinnerbäcksbadet - Bygdegatan
12 Änggårdsskolans vändplan - Mjärdevi
20 Mjärdevi - Resecentrum
11 Resecentrum - Fönvindsvägen Östra
11 Fönvindsvägen Östra - Trädgårdstorget
1 Trädgårdstorget - Stenåldersgatan
Gång Stenåldersgatan - Morgongatan
16 Morgongatan - Resecentrum
Tåg Resecentrum - Falerum
Tåg Falerum - Resecentrum
10 Resecentrum - Coop
Mat Burger King
10 Coop - Resecentrum
13 Resecentrum - Kärna Kors
Gång Kärna Kors - Kärnabrunnsgatan
13 Kärnabrunnsgatan - Gamla Linköping
3 Gamla Linköping - Rydsvägens Ändhållplats
3 Rydsvägens Ändhållplats - Ryd Centrum
Gång Ryd Centrum - Ryds Herrgård
Möte med Armand
250 Ryds Herrgård - Jägarvallsvägens vändplats
MB: Brukar det åka folk med den här bussen eller?
Busschauffören: Nej, aldrig.
250 Jägarvallsvägens vändplats - Djursjukhuset
Gång Djursjukhuset - Mjärdevi (5 min)
Gång Mjärdevi - Mjärdevi Center (5 min)
12 Mjärdevi Center - Gamla Linköping
18 Gamla Linköping - Trädgårdstorget
Träffo Mi Scado
Gång Trädgårdstorget - Köpmansgränd
565 Köpmansgränd - Sturefors Centrum
Gång Sturefors Centrum - Mi Scados hem
Gång Mi Scados hem - Pizzeria El Greco
Mums, kebabpizza! Blä, capricciosa super med bl.a. banan och räkor (mi scados mums)!
Gång Pizzeria El Greco - Mi Scados hem
16 Resecentrum - Vårdsbergsvägen
14 Vårdsbergsvägen - Lövsbergsvägen
17 Lövsbergsvägen - Vårdsbergsvägen
240 Vårdsbergsvägen - Tinnerbäcksbadet
2 Tinnerbäcksbadet - Bygdegatan
12 Änggårdsskolans vändplan - Mjärdevi
20 Mjärdevi - Resecentrum
11 Resecentrum - Fönvindsvägen Östra
11 Fönvindsvägen Östra - Trädgårdstorget
1 Trädgårdstorget - Stenåldersgatan
Gång Stenåldersgatan - Morgongatan
16 Morgongatan - Resecentrum
Tåg Resecentrum - Falerum
Tåg Falerum - Resecentrum
10 Resecentrum - Coop
Mat Burger King
10 Coop - Resecentrum
13 Resecentrum - Kärna Kors
Gång Kärna Kors - Kärnabrunnsgatan
13 Kärnabrunnsgatan - Gamla Linköping
3 Gamla Linköping - Rydsvägens Ändhållplats
3 Rydsvägens Ändhållplats - Ryd Centrum
Gång Ryd Centrum - Ryds Herrgård
Möte med Armand
250 Ryds Herrgård - Jägarvallsvägens vändplats
MB: Brukar det åka folk med den här bussen eller?
Busschauffören: Nej, aldrig.
250 Jägarvallsvägens vändplats - Djursjukhuset
Gång Djursjukhuset - Mjärdevi (5 min)
Gång Mjärdevi - Mjärdevi Center (5 min)
12 Mjärdevi Center - Gamla Linköping
18 Gamla Linköping - Trädgårdstorget
Träffo Mi Scado
Gång Trädgårdstorget - Köpmansgränd
565 Köpmansgränd - Sturefors Centrum
Gång Sturefors Centrum - Mi Scados hem
Gång Mi Scados hem - Pizzeria El Greco
Mums, kebabpizza! Blä, capricciosa super med bl.a. banan och räkor (mi scados mums)!
Gång Pizzeria El Greco - Mi Scados hem
Firefox suger
pelli skickar:
Salong 1 383 platser
* SF Bio: Salong 1
SF Bio: Salong 1 Salongen har 15 rader. Dubbelsäten finns på rad 15. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 0000.
Salong 2 72 platser
* SF Bio: Salong 2
SF Bio: Salong 2 Salongen har nio rader. Dubbelsäten finns på rad 9.
Det finns hörslinga och barnkuddar. Salongen är tyvärr inte anpassad för rullstol.
Salong 3 53 platser
* SF Bio: Salong 3
SF Bio: Salong 3 Salongen har sex rader. Dubbelsäten finns på rad 6. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. Elrullstol kan tyvärr inte tas emot i salongen. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 0000.
Salong 4 77 platser
* SF Bio: Salong 4
SF Bio: Salong 4 Salongen har åtta rader. Dubbelsäten finns på rad 8.
Det finns hörslinga och barnkuddar. Rullstol kan tyvärr inte tas emot i salongen.
Salong 5 90 platser
* SF Bio: Salong 5
SF Bio: Salong 5 Salongen har sju rader. Dubbelsäten finns på rad 7. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 00 00.
Salong 6 65 platser
* SF Bio: Salong 6
SF Bio: Salong 6 Salongen har nio rader. Dubbelsäten finns på rad 9. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. Elrullstol kan tyvärr inte tas emot i salongen. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 00 00.
Salong 7 147 platser
* SF Bio: Salong 7
SF Bio: Salong 7 Salongen har tio rader. Dubbelsäten finns på rad 10. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. Elrullstol kan tyvärr inte tas emot i salongen. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 00 00.
Salong 8 88 platser
* SF Bio: Salong 8
pelli säger (20:12):
Salong 1 383 platser
Salong 2 72 platser
Salong 3 53 platser
Salong 4 77 platser
Salong 5 90 platser
Salong 6 65 platser
Salong 7 147 platser
Salong 8 88 platser
pelli säger (20:13):
firefox suger
pelli säger (20:13):
kopierar mer än man vill ha
[...]
狐狸耳 Rävöra säger (20:17):
Patrik 1,5
Göran och Sven har blivit godkända för adoption. Problemet är att det saknas givarländer som accepterar homosexuella föräldrar. En dag öppnar sig en möjlighet att få adoptera ett svenskt föräldralöst barn,"Patrik 1,5", men när Patrik anländer visar han sig vara någon annan än de trott. Ett kommatecken har hamnat fel i byråkratin och in kliver en femtonårig homofob med kriminellt förflutet.
Tillbaka
Tid och biograf:
lördag 13/9, kl 15:45
Filmstaden salong 5
Linköping
Valda platser:
Parkett, Rad 3, Plats 33-34
Kostnad:
2 biljetter á 90 kr 180 kr
Serviceavgift 10 kr
Totalt 190 kr
狐狸耳 Rävöra säger (20:17):
>_<
狐狸耳 Rävöra säger (20:18):
den kopierade för mkt :(
Salong 1 383 platser
* SF Bio: Salong 1
SF Bio: Salong 1 Salongen har 15 rader. Dubbelsäten finns på rad 15. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 0000.
Salong 2 72 platser
* SF Bio: Salong 2
SF Bio: Salong 2 Salongen har nio rader. Dubbelsäten finns på rad 9.
Det finns hörslinga och barnkuddar. Salongen är tyvärr inte anpassad för rullstol.
Salong 3 53 platser
* SF Bio: Salong 3
SF Bio: Salong 3 Salongen har sex rader. Dubbelsäten finns på rad 6. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. Elrullstol kan tyvärr inte tas emot i salongen. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 0000.
Salong 4 77 platser
* SF Bio: Salong 4
SF Bio: Salong 4 Salongen har åtta rader. Dubbelsäten finns på rad 8.
Det finns hörslinga och barnkuddar. Rullstol kan tyvärr inte tas emot i salongen.
Salong 5 90 platser
* SF Bio: Salong 5
SF Bio: Salong 5 Salongen har sju rader. Dubbelsäten finns på rad 7. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 00 00.
Salong 6 65 platser
* SF Bio: Salong 6
SF Bio: Salong 6 Salongen har nio rader. Dubbelsäten finns på rad 9. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. Elrullstol kan tyvärr inte tas emot i salongen. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 00 00.
Salong 7 147 platser
* SF Bio: Salong 7
SF Bio: Salong 7 Salongen har tio rader. Dubbelsäten finns på rad 10. Sluttningen i salongen är bra.
Det finns hörslinga, barnkuddar och plats för rullstol. Elrullstol kan tyvärr inte tas emot i salongen. För reservation av rullstolsplatser ring 08 - 56 26 00 00.
Salong 8 88 platser
* SF Bio: Salong 8
pelli säger (20:12):
Salong 1 383 platser
Salong 2 72 platser
Salong 3 53 platser
Salong 4 77 platser
Salong 5 90 platser
Salong 6 65 platser
Salong 7 147 platser
Salong 8 88 platser
pelli säger (20:13):
firefox suger
pelli säger (20:13):
kopierar mer än man vill ha
[...]
狐狸耳 Rävöra säger (20:17):
Patrik 1,5
Göran och Sven har blivit godkända för adoption. Problemet är att det saknas givarländer som accepterar homosexuella föräldrar. En dag öppnar sig en möjlighet att få adoptera ett svenskt föräldralöst barn,"Patrik 1,5", men när Patrik anländer visar han sig vara någon annan än de trott. Ett kommatecken har hamnat fel i byråkratin och in kliver en femtonårig homofob med kriminellt förflutet.
Tillbaka
Tid och biograf:
lördag 13/9, kl 15:45
Filmstaden salong 5
Linköping
Valda platser:
Parkett, Rad 3, Plats 33-34
Kostnad:
2 biljetter á 90 kr 180 kr
Serviceavgift 10 kr
Totalt 190 kr
狐狸耳 Rävöra säger (20:17):
>_<
狐狸耳 Rävöra säger (20:18):
den kopierade för mkt :(
Trådlös telefon
Fördelen med den trådlösa telefonen är att man kan gå runt med den. Nackdelarna är:
a) Man tappar lätt bort den
b) Det är komplicerat att skicka samtal mellan olika telefoner som är kopplade till samma basstation - det går inte att bara "lyfta luren" i en telefon och lägga på ursprungstelefonen. Det löser vi genom att gå ner med telefonen till den familjemedlem som samtalet är till, gå till närmsta laddare och plocka upp en annan telefon där, och ta med den nya telefonen tillbaks.
c) DET GÅR INTE ATT RINGA SAMTIDIGT SOM TELEFONEN LADDAS. Vi har haft stora problem med batteritid och nu står jag i en telefonkö till ica-banken på 23 minuter. Frågan är om jag någonsin kommer kunna komma fram. En lösning är visserligen att jag tar den enda trådbundna telefonen och lägger av den. Sen kör jag omväxlande två trådlöst-lurar så att de kan laddas i skift. Eller så kör jag två trådlösa telefoner på olika basstationer så jag slipper springa ner till källaren för att lägga på senare.
a) Man tappar lätt bort den
b) Det är komplicerat att skicka samtal mellan olika telefoner som är kopplade till samma basstation - det går inte att bara "lyfta luren" i en telefon och lägga på ursprungstelefonen. Det löser vi genom att gå ner med telefonen till den familjemedlem som samtalet är till, gå till närmsta laddare och plocka upp en annan telefon där, och ta med den nya telefonen tillbaks.
c) DET GÅR INTE ATT RINGA SAMTIDIGT SOM TELEFONEN LADDAS. Vi har haft stora problem med batteritid och nu står jag i en telefonkö till ica-banken på 23 minuter. Frågan är om jag någonsin kommer kunna komma fram. En lösning är visserligen att jag tar den enda trådbundna telefonen och lägger av den. Sen kör jag omväxlande två trådlöst-lurar så att de kan laddas i skift. Eller så kör jag två trådlösa telefoner på olika basstationer så jag slipper springa ner till källaren för att lägga på senare.
Klimat-osmart!
Enligt correntv (http://correntv.corren.se/index.aspx?id=944) spärrade några klimataktivister av vägar i stan för att göra folk uppmärksamma på att bilar är klimatosmarta. Personligen tycker jag att det är mer klimatosmart att tvinga bilar att köra omvägar samt stå på tomgång i bilkö för att det är avspärrat i stan. En något haltande analogi är att jämföra det med att dela ut gratis cigarettpaket för att uppmärksamma folk på att det står "RÖKNING DÖDAR" på dem så att de slutar röka.
I filmklippet finns en intervju med en Taxichaufför som säger att han är 20 minuter sen till en upphämtning. Under de 30 sekunderna han intervjuas sitter han i taxin med motorn på tomgång. Antagligen startade han inte motorn bara för att bli intervjuad, så det är inte helt otänkbart att hans motor gått 20 minuter i onödan, och eventuellt 10 minuter till då aktionen pågick i en halvtimme. Även om chauffören själv kunde ha förhindrat detta genom att stänga av motorn anser jag att det är värt att poängtera att om demonstranterna inte demonstrerat hade inte (om nu taxibussen är bensindriven och lika snål som en S60) en halv liter bensin extra gått åt och ett kilo koldioxid släppts ut i onödan.
För övrigt är det idiotiskt att mäta koldioxidsutsläpp i kilo. För det första har ingen känsla för hur mycket gaser väger. Det är alltså bara naturnördar som jag som vet att ett kilo LUFT är en knapp kubikmeter (under NTP - Normal Temperature and Pressure - oavsett definition av NTP). Vad koldioxid har för densitet måste till och med jag slå upp i tabell. Det väger 2 kg/m^3, så ett kilo koldioxid är en halv kubikmeter. Hur mycket är då en halv kubikmeter? En kubikmeter är något folk tror att de vet hur mycket det är, men som ingen egentligen har någon aning om. En kubikmeter är ungefär tusen mjölkpaket, men tusen är också ett sånt begrepp som folk tror sig ha känsla för men egentligen inte har. Jag blir själv förbluffad varje gång jag tänker på att en kubikmeter vatten är ett ton vatten. Inte för att jag vet hur mycket ett ton är. Jo, förresten, det är ungefär vad en bil väger, fast inte längre. I trafikantutbildningen brukade alla bilar väga 1,6 ton (tjänstevikt - dvs med förare och full tank bensin), men vi hade ett exempel på en bil med totalvikt (fullastad) 2,8 ton.
För det andra - vilken normal människa kan på rak arm säga vad ett kilo koldioxid har för påverkan på naturen? Om vi räknar att jorden är 40 miljoner meter i omkrets (det var så metern var tänkt att definieras från början, men man missade) och att atmosfären är 10 km tjock (en underdrift då 747an kryssar på 12 km) med linjärt avtagande densitet från 1 kg/m^3 på jordytan till 0 kg/m^3 vid 10 km höjd blir totala atmosfärsvolymen 5 triljoner kubikmeter och atmosfärens vikt 2,5 triljoner kilo.
Från Nilen rinner 2,8 miljoner liter vatten varje sekund. Att tillföra 0.5 kubikmeter koldioxid till en atmosfär på 5 triljoner kubikmeter motsvarar, som vår trafikantlärare skulle sagt, "en piss i Nilen" - vart 56585e år. För att öka koldioxidhalten i atmosfären med en promilleenhet, alltså att (något förenklat) tillföra 5 000 biljoner kubikmeter koldioxid, skulle en bil behöva gå på tomgång i 5000 biljoner timmar, eller en miljard bilar i 570 år. Problemet är bara att en ökning på en promilleenhet påverkar väldigt mycket.
I filmklippet finns en intervju med en Taxichaufför som säger att han är 20 minuter sen till en upphämtning. Under de 30 sekunderna han intervjuas sitter han i taxin med motorn på tomgång. Antagligen startade han inte motorn bara för att bli intervjuad, så det är inte helt otänkbart att hans motor gått 20 minuter i onödan, och eventuellt 10 minuter till då aktionen pågick i en halvtimme. Även om chauffören själv kunde ha förhindrat detta genom att stänga av motorn anser jag att det är värt att poängtera att om demonstranterna inte demonstrerat hade inte (om nu taxibussen är bensindriven och lika snål som en S60) en halv liter bensin extra gått åt och ett kilo koldioxid släppts ut i onödan.
För övrigt är det idiotiskt att mäta koldioxidsutsläpp i kilo. För det första har ingen känsla för hur mycket gaser väger. Det är alltså bara naturnördar som jag som vet att ett kilo LUFT är en knapp kubikmeter (under NTP - Normal Temperature and Pressure - oavsett definition av NTP). Vad koldioxid har för densitet måste till och med jag slå upp i tabell. Det väger 2 kg/m^3, så ett kilo koldioxid är en halv kubikmeter. Hur mycket är då en halv kubikmeter? En kubikmeter är något folk tror att de vet hur mycket det är, men som ingen egentligen har någon aning om. En kubikmeter är ungefär tusen mjölkpaket, men tusen är också ett sånt begrepp som folk tror sig ha känsla för men egentligen inte har. Jag blir själv förbluffad varje gång jag tänker på att en kubikmeter vatten är ett ton vatten. Inte för att jag vet hur mycket ett ton är. Jo, förresten, det är ungefär vad en bil väger, fast inte längre. I trafikantutbildningen brukade alla bilar väga 1,6 ton (tjänstevikt - dvs med förare och full tank bensin), men vi hade ett exempel på en bil med totalvikt (fullastad) 2,8 ton.
För det andra - vilken normal människa kan på rak arm säga vad ett kilo koldioxid har för påverkan på naturen? Om vi räknar att jorden är 40 miljoner meter i omkrets (det var så metern var tänkt att definieras från början, men man missade) och att atmosfären är 10 km tjock (en underdrift då 747an kryssar på 12 km) med linjärt avtagande densitet från 1 kg/m^3 på jordytan till 0 kg/m^3 vid 10 km höjd blir totala atmosfärsvolymen 5 triljoner kubikmeter och atmosfärens vikt 2,5 triljoner kilo.
Från Nilen rinner 2,8 miljoner liter vatten varje sekund. Att tillföra 0.5 kubikmeter koldioxid till en atmosfär på 5 triljoner kubikmeter motsvarar, som vår trafikantlärare skulle sagt, "en piss i Nilen" - vart 56585e år. För att öka koldioxidhalten i atmosfären med en promilleenhet, alltså att (något förenklat) tillföra 5 000 biljoner kubikmeter koldioxid, skulle en bil behöva gå på tomgång i 5000 biljoner timmar, eller en miljard bilar i 570 år. Problemet är bara att en ökning på en promilleenhet påverkar väldigt mycket.
Hur man får många bloggbesökare
Här är lite statistik från min blogg (antal unika besökare)
1/9: 15
2/9: 12
3/9: 6
4/9: 8
5/9: 8
6/9: 6
7/9: 11
8/9: 38
9/9: 35
Den bästa förklaring jag kan komma på är att jag bloggade om kedjebrevet. Ett kedjebrev når ut till väldigt många människor, och det räcker att en bråkdel av dem kollar upp informationen (googlar "Svante Backlund" eller dylikt) för att generera mycket (nåja, jämfört med vad det brukar vara) trafik till min blogg. Frågan är bara varför spiken kom först 8/9 när jag skrev inlägget 1/9 och det indexerades av google någon dag senare...
För övrigt har jag nu fått min första laptop och mitt första Vista. Vi får se hur det går.
1/9: 15
2/9: 12
3/9: 6
4/9: 8
5/9: 8
6/9: 6
7/9: 11
8/9: 38
9/9: 35
Den bästa förklaring jag kan komma på är att jag bloggade om kedjebrevet. Ett kedjebrev når ut till väldigt många människor, och det räcker att en bråkdel av dem kollar upp informationen (googlar "Svante Backlund" eller dylikt) för att generera mycket (nåja, jämfört med vad det brukar vara) trafik till min blogg. Frågan är bara varför spiken kom först 8/9 när jag skrev inlägget 1/9 och det indexerades av google någon dag senare...
För övrigt har jag nu fått min första laptop och mitt första Vista. Vi får se hur det går.
Pannkakor med glass
Idag pluggade miscado kinesiska hela förmiddagen, och jag gräddade pannkakor till lunch. Scado rotade fram en gammal glass från källarfrysen som var utgången med två månader, men efter tre pannkakor var med glass blev vi så mätta så jag stoppade tillbaks glassen och vi åt två var till utan glass.
Våg
Är det vanligt att svenskar har köksvågar hemma? Vi har iallafall bara en badrumsvåg, som vi använder till att väga allt med. Då får man ta till differensmetoden:
a) Väg dig själv och notera värdet
b) Väg dig själv med objektet i famnen och notera värdet
c) Differensen mellan de två värdena är objektets vikt
I morse uppmätte jag med differensmetoden vikten på miscados bärbara dator till 2,7 kg. Nyss fick jag att urinen som överfördes från min blåsa till toalettstolen vägde 0,7 kg.
I det första fallet (och liknande fall) hade en köksvåg varit bättre att ha, för exakthetens skull - ett fel på några hekto är ju okej när man väger en människa, men inte lika okej om man till exempel ska väga ett äpple. I det andra fallet nöjer jag mig dock med att använda differensmetoden istället för att direkt väga objektet.
a) Väg dig själv och notera värdet
b) Väg dig själv med objektet i famnen och notera värdet
c) Differensen mellan de två värdena är objektets vikt
I morse uppmätte jag med differensmetoden vikten på miscados bärbara dator till 2,7 kg. Nyss fick jag att urinen som överfördes från min blåsa till toalettstolen vägde 0,7 kg.
I det första fallet (och liknande fall) hade en köksvåg varit bättre att ha, för exakthetens skull - ett fel på några hekto är ju okej när man väger en människa, men inte lika okej om man till exempel ska väga ett äpple. I det andra fallet nöjer jag mig dock med att använda differensmetoden istället för att direkt väga objektet.
Återigen vänstersväng på 90-väg
http://www.corren.se/archive/2008/9/3/jvgqbl5ee4be9v9.xml
Bilen som skulle svänga vänster gjorde två fel. Dels stod den still och väntade för att svänga vänster. Dels hade den hjulen vridna åt den mötande lastbilen.
Bilen som skulle svänga vänster gjorde två fel. Dels stod den still och väntade för att svänga vänster. Dels hade den hjulen vridna åt den mötande lastbilen.
Höjden av idiotiskt kedjebrev
De som skickar vidare kedjebrev är idioter, särskilt de som skickar vidare idiotiska kedjebrev. Idag fick jag ett kedjebrev som sade att Microsoft spårar brevet och betalar mig drygt 240 Euro för i princip varje person som kommer i kontakt med brevet på grund av mig i två veckor. Brevet avslutas med "Tänkte att detta var svindel, men 2 veckor efter att ha mottagit och vidaresänt detta mail, tog Microsoft kontakt med mig för att få min adress och jag mottog en check på 24.800 EURO." och ursprungsmeddelandet är daterat 9 augusti.
De logiska felen är nu följande:
1. Om minst en svensk har fått 250 000 kronor av Bill Gates för att göra ingenting, då borde kvällspressen fått nyss om det tre veckor senare.
2. Hur kan det stå i mailet att han fick pengarna två veckor senare? Om han fick 250 000 kronor av Bill Gates två veckor efter att han skickat ett kedjebrev, skulle han då skicka kedjebrevet till samma personer igen bara för att berätta? Och isåfall, borde inte någon av mottagarna också ha fått massor pengar vid det laget och kunnat bekräfta att det fungerar då, när de skickar iväg det nya mailet två veckor senare?
En alternativ tolkning av texten är att försöket pågår i två veckor. När Svante väl har tagit emot pengarna och skickar ut mailet är alltså hela försöket över - det finns ingen poäng med att skicka vidare mailet.
3. I brevet står det att poängen med kedjebrevet är att Intel och AOL ska bevisa att de är världens mest använda, samt att "Om någon har möjlighet att göra detta så är det Bill Gates. För honom räknas det som en reklamutgift. Du bör kunna motta minst 10.000 EURO."
Bill Gates äger enligt wikipedia 58 miljarder US dollar, vilket är ca 40 miljarder Euro. Hotmail har enligt wikipedia över 260 miljoner användare. Han har alltså i genomsnitt 154 euro per användare.
Om jag förstått mailet rätt får man pengar för alla personer man direkt skickar till, samt dem som de skickar vidare till, samt dem som de skickar vidare till. Varje gång någon får mailet betalar Bill Gates alltså ut 240 Euro tre gånger - till förra, förrförra och förrförrförra personen som skickade just den instansen av mailet. Varje person som nås av mailet kostar alltså Bill Gates 720 euro - mer än fyra gånger så mycket som han har per användare.
Bill Gates hoppas alltså att mindre än en fjärdedel av hotmails användare överhuvudtaget får nys om hans så kallade reklamkampanj - annars blir han bankrutt. Inte så bra reklam. Och då har vi räknar med att han INTE betalar ut pengar när man skickar brevet till någon som redan fått det.
Det står också att man bör kunna motta 10 000 Euro, vilket innebär att Bill Gates räknar med att dela ut 10 000 Euro till varje person som skickar brevet vidare. Det innebär att han har råd med att max 40 000 personer ska skicka brevet vidare. Max en fjärdedel av alla hotmailanvändare får se hans reklamkampanj, och max en på 15 000 som ser den får tro på den.
---
Sen undrar man ju vad folk tänker när de skickar vidare brevet. Hoppas de:
a) att brevet stämmer, och därmed att Microsoft övervakar deras inkorg. (Om alla är emot FRA för att deras trafik mot utländska hotmailservrar blir avlyssnad, borde inte detta då vara en minst lika allvarlig integritetskräning)?
b) att brevet inte stämmer, och att de bara slösat bort sin tid?
Och slutligen får vi inte glömma den viktigaste orsaken till att inte skicka vidare kedjebrev: din mailadress står kvar när folk vidarebefordrar brevet. Så småningom är det en spambot som får tag i den. För att demonstrera detta bifogar jag texten i mailet jag fick i sin helhet längst ner i detta blogginlägg. Mailadresserna som finns med tillhör alltså folk som antingen är idioter eller känner idioter. I och med att jag publicerar dessa mailadresser så att spambots kommer åt dem sällar även jag mig till skaran idioter, men vad gör man inte för att lära folk en läxa?
Till dig som googlat på din mailadress och kommit hit: Du känner en idiot. Din mailadress har blivit uppsnappad av elaka maskiner som överöser din inkorg med reklam för potenshöjande medel. Ta ut din ilska på mig samt idioterna som skickade mailet vidare så att det så småningom hamnade i mina händer.
EDIT: Hmmpf. På allmän begäran (av Timmulin, min kära mor och PUL) står nu endast meddelandetexten nedan. Däremot har jag bifogat statistik över domännamnen på de 352 (unika) mailadressser som fanns med i mailet. Notera hur många det är som inte är med i hotmail som har fått detta kedjebrev som endast gäller folk med hotmail.
Håll i er om det här funkar, för då jävlar blir det party! Date: Sat, 9 Aug 2008 19:33:19 +0000 'Kära Vänner! Detta är inget skämt. Bill Gates (ägare av Microsoft) delar ut av sin förmögenhet. Om ni inte tar detta mail på allvar, kommer ni att ångra er! Windows är fortsatt det mest använda programmet. Microsoft och AOL gör ett försök med utskick av detta elektroniska besked (e-mail beta-test). När du sänder detta mail vidare till dina vänner, kan Microsoft spåra när vi använder programmet under 2 veckor. Till varje person, som skickar detta mail, betalar Microsoft 245 EURO. För varje person, som tar emot detta mail och sänder det vidare till andra, betalar Microsoft 243 EURO. För varje tredje person, som tar emot mailet, betalar Microsoft 241 EURO. Under de närmaste 2 veckorna kontaktar Microsoft dig för att bekräfta din adress och för att sända dig en check. Med vänlig hälsning Charles Bailey General Manager, Field Opérations.. 1-800-842-2332 Ext. 1085 or 904/245-1085 or RNX 292-1085' 'Tänkte att detta var svindel, men 2 veckor efter att ha mottagit och vidaresänt detta mail, tog Microsoft kontakt med mig för att få min adress och jag mottog en check på 24.800 EURO. Du ska sända detta mail innan testet löper ut. Sänd det till så manga som möjligt. Om någon har möjlighet att göra detta så är det Bill Gates. För honom räknas det som en reklamutgift. Du bör kunna motta minst 10.000 EURO. Intel och AOL förhandlar om att fusionera, varvid bolaget blir det största i världen. För att vara säkra på att även i fortsättningen vara det mest använda, har Intel och AOL gjort ett försök som detta. Mvh Svante Backlund
@hotmail.com: 150 st
@dll.se: 37 st
@telia.com: 25 st
@vea.neagruppen.se: 10 st
@gmail.com: 8 st
@spray.se: 8 st
@msn.com: 6 st
@bredband.net: 4 st
@se.schneider-electric.com: 4 st
@volvo.com: 3 st
@monoflex.se: 3 st
@comhem.se: 3 st
@ica.se: 3 st
@glocalnet.net: 2 st
@skanska.se: 2 st
@comarc.se: 2 st
@lundbergs.se: 2 st
@fagerstamotorforum.se: 2 st
@hiak.se: 2 st
@tele2.se: 2 st
@astrazeneca.com: 2 st
@koping.net: 2 st
@kfast.se: 1 st
@ullvibasket.se: 1 st
@sandvik.com: 1 st
@pimpstyle.com: 1 st
@swesafe.se: 1 st
@teliasonera.com: 1 st
@fritidsresor.se: 1 st
@swedbank.se: 1 st
@ruukki.com: 1 st
@se.abb.com: 1 st
@nordea.com: 1 st
@lany.se: 1 st
@consultant.volvo.com: 1 st
@textexpress.se: 1 st
@hotmail..com: 1 st
@ne.su.se: 1 st
@tingstad.se: 1 st
@tevebox.se: 1 st
@byggpartner.com: 1 st
@fmv.se: 1 st
@home.se: 1 st
@ncc.se: 1 st
@stomkon.se: 1 st
@v-tab.se: 1 st
@se.ey.com: 1 st
@ki.se: 1 st
@epstrading.se: 1 st
@ninorden.com: 1 st
@haparanda.se: 1 st
@rhonnstad.net: 1 st
@gogool.se: 1 st
@swipnet.se: 1 st
@twitch.se: 1 st
@finnvedenpowertrain.com: 1 st
@peab.se: 1 st
@bostream.nu: 1 st
@eurocity.nu: 1 st
@kanthal.com: 1 st
@pagoden.se: 1 st
@tyfonmail.se: 1 st
@gavle.to: 1 st
@h-ahlen.com: 1 st
@yit.se: 1 st
@oxoforvaltning.se: 1 st
@amrop.se: 1 st
@vasteras.se: 1 st
@ltv.se: 1 st
@previa.se: 1 st
@live.se: 1 st
@eea.neagruppen.se: 1 st
@consulting-byggteknik.se: 1 st
@trellcom.se: 1 st
@wistrand.se: 1 st
@unimerco.com: 1 st
@cicograf.se: 1 st
@wspgroup.se: 1 st
@skola.sala.se: 1 st
@daloc.se: 1 st
@arkpressen.se: 1 st
@saabgroup.com: 1 st
@strangbetong.se: 1 st
@lo.se: 1 st
@yahoo.se: 1 st
@fbkedjor.se: 1 st
@hem.utfors.se: 1 st
@wedins.se: 1 st
@jusek.se: 1 st
@outokumpu.com: 1 st
@nvs.se: 1 st
@ebab.se: 1 st
Jag hoppas att domännamn inte omfattas av PUL. Den som vill få sitt domännamn borttaget härifrån kan lämna en kommentar.
De logiska felen är nu följande:
1. Om minst en svensk har fått 250 000 kronor av Bill Gates för att göra ingenting, då borde kvällspressen fått nyss om det tre veckor senare.
2. Hur kan det stå i mailet att han fick pengarna två veckor senare? Om han fick 250 000 kronor av Bill Gates två veckor efter att han skickat ett kedjebrev, skulle han då skicka kedjebrevet till samma personer igen bara för att berätta? Och isåfall, borde inte någon av mottagarna också ha fått massor pengar vid det laget och kunnat bekräfta att det fungerar då, när de skickar iväg det nya mailet två veckor senare?
En alternativ tolkning av texten är att försöket pågår i två veckor. När Svante väl har tagit emot pengarna och skickar ut mailet är alltså hela försöket över - det finns ingen poäng med att skicka vidare mailet.
3. I brevet står det att poängen med kedjebrevet är att Intel och AOL ska bevisa att de är världens mest använda, samt att "Om någon har möjlighet att göra detta så är det Bill Gates. För honom räknas det som en reklamutgift. Du bör kunna motta minst 10.000 EURO."
Bill Gates äger enligt wikipedia 58 miljarder US dollar, vilket är ca 40 miljarder Euro. Hotmail har enligt wikipedia över 260 miljoner användare. Han har alltså i genomsnitt 154 euro per användare.
Om jag förstått mailet rätt får man pengar för alla personer man direkt skickar till, samt dem som de skickar vidare till, samt dem som de skickar vidare till. Varje gång någon får mailet betalar Bill Gates alltså ut 240 Euro tre gånger - till förra, förrförra och förrförrförra personen som skickade just den instansen av mailet. Varje person som nås av mailet kostar alltså Bill Gates 720 euro - mer än fyra gånger så mycket som han har per användare.
Bill Gates hoppas alltså att mindre än en fjärdedel av hotmails användare överhuvudtaget får nys om hans så kallade reklamkampanj - annars blir han bankrutt. Inte så bra reklam. Och då har vi räknar med att han INTE betalar ut pengar när man skickar brevet till någon som redan fått det.
Det står också att man bör kunna motta 10 000 Euro, vilket innebär att Bill Gates räknar med att dela ut 10 000 Euro till varje person som skickar brevet vidare. Det innebär att han har råd med att max 40 000 personer ska skicka brevet vidare. Max en fjärdedel av alla hotmailanvändare får se hans reklamkampanj, och max en på 15 000 som ser den får tro på den.
---
Sen undrar man ju vad folk tänker när de skickar vidare brevet. Hoppas de:
a) att brevet stämmer, och därmed att Microsoft övervakar deras inkorg. (Om alla är emot FRA för att deras trafik mot utländska hotmailservrar blir avlyssnad, borde inte detta då vara en minst lika allvarlig integritetskräning)?
b) att brevet inte stämmer, och att de bara slösat bort sin tid?
Och slutligen får vi inte glömma den viktigaste orsaken till att inte skicka vidare kedjebrev: din mailadress står kvar när folk vidarebefordrar brevet. Så småningom är det en spambot som får tag i den. För att demonstrera detta bifogar jag texten i mailet jag fick i sin helhet längst ner i detta blogginlägg. Mailadresserna som finns med tillhör alltså folk som antingen är idioter eller känner idioter. I och med att jag publicerar dessa mailadresser så att spambots kommer åt dem sällar även jag mig till skaran idioter, men vad gör man inte för att lära folk en läxa?
Till dig som googlat på din mailadress och kommit hit: Du känner en idiot. Din mailadress har blivit uppsnappad av elaka maskiner som överöser din inkorg med reklam för potenshöjande medel. Ta ut din ilska på mig samt idioterna som skickade mailet vidare så att det så småningom hamnade i mina händer.
EDIT: Hmmpf. På allmän begäran (av Timmulin, min kära mor och PUL) står nu endast meddelandetexten nedan. Däremot har jag bifogat statistik över domännamnen på de 352 (unika) mailadressser som fanns med i mailet. Notera hur många det är som inte är med i hotmail som har fått detta kedjebrev som endast gäller folk med hotmail.
Håll i er om det här funkar, för då jävlar blir det party! Date: Sat, 9 Aug 2008 19:33:19 +0000 'Kära Vänner! Detta är inget skämt. Bill Gates (ägare av Microsoft) delar ut av sin förmögenhet. Om ni inte tar detta mail på allvar, kommer ni att ångra er! Windows är fortsatt det mest använda programmet. Microsoft och AOL gör ett försök med utskick av detta elektroniska besked (e-mail beta-test). När du sänder detta mail vidare till dina vänner, kan Microsoft spåra när vi använder programmet under 2 veckor. Till varje person, som skickar detta mail, betalar Microsoft 245 EURO. För varje person, som tar emot detta mail och sänder det vidare till andra, betalar Microsoft 243 EURO. För varje tredje person, som tar emot mailet, betalar Microsoft 241 EURO. Under de närmaste 2 veckorna kontaktar Microsoft dig för att bekräfta din adress och för att sända dig en check. Med vänlig hälsning Charles Bailey General Manager, Field Opérations.. 1-800-842-2332 Ext. 1085 or 904/245-1085 or RNX 292-1085' 'Tänkte att detta var svindel, men 2 veckor efter att ha mottagit och vidaresänt detta mail, tog Microsoft kontakt med mig för att få min adress och jag mottog en check på 24.800 EURO. Du ska sända detta mail innan testet löper ut. Sänd det till så manga som möjligt. Om någon har möjlighet att göra detta så är det Bill Gates. För honom räknas det som en reklamutgift. Du bör kunna motta minst 10.000 EURO. Intel och AOL förhandlar om att fusionera, varvid bolaget blir det största i världen. För att vara säkra på att även i fortsättningen vara det mest använda, har Intel och AOL gjort ett försök som detta. Mvh Svante Backlund
@hotmail.com: 150 st
@dll.se: 37 st
@telia.com: 25 st
@vea.neagruppen.se: 10 st
@gmail.com: 8 st
@spray.se: 8 st
@msn.com: 6 st
@bredband.net: 4 st
@se.schneider-electric.com: 4 st
@volvo.com: 3 st
@monoflex.se: 3 st
@comhem.se: 3 st
@ica.se: 3 st
@glocalnet.net: 2 st
@skanska.se: 2 st
@comarc.se: 2 st
@lundbergs.se: 2 st
@fagerstamotorforum.se: 2 st
@hiak.se: 2 st
@tele2.se: 2 st
@astrazeneca.com: 2 st
@koping.net: 2 st
@kfast.se: 1 st
@ullvibasket.se: 1 st
@sandvik.com: 1 st
@pimpstyle.com: 1 st
@swesafe.se: 1 st
@teliasonera.com: 1 st
@fritidsresor.se: 1 st
@swedbank.se: 1 st
@ruukki.com: 1 st
@se.abb.com: 1 st
@nordea.com: 1 st
@lany.se: 1 st
@consultant.volvo.com: 1 st
@textexpress.se: 1 st
@hotmail..com: 1 st
@ne.su.se: 1 st
@tingstad.se: 1 st
@tevebox.se: 1 st
@byggpartner.com: 1 st
@fmv.se: 1 st
@home.se: 1 st
@ncc.se: 1 st
@stomkon.se: 1 st
@v-tab.se: 1 st
@se.ey.com: 1 st
@ki.se: 1 st
@epstrading.se: 1 st
@ninorden.com: 1 st
@haparanda.se: 1 st
@rhonnstad.net: 1 st
@gogool.se: 1 st
@swipnet.se: 1 st
@twitch.se: 1 st
@finnvedenpowertrain.com: 1 st
@peab.se: 1 st
@bostream.nu: 1 st
@eurocity.nu: 1 st
@kanthal.com: 1 st
@pagoden.se: 1 st
@tyfonmail.se: 1 st
@gavle.to: 1 st
@h-ahlen.com: 1 st
@yit.se: 1 st
@oxoforvaltning.se: 1 st
@amrop.se: 1 st
@vasteras.se: 1 st
@ltv.se: 1 st
@previa.se: 1 st
@live.se: 1 st
@eea.neagruppen.se: 1 st
@consulting-byggteknik.se: 1 st
@trellcom.se: 1 st
@wistrand.se: 1 st
@unimerco.com: 1 st
@cicograf.se: 1 st
@wspgroup.se: 1 st
@skola.sala.se: 1 st
@daloc.se: 1 st
@arkpressen.se: 1 st
@saabgroup.com: 1 st
@strangbetong.se: 1 st
@lo.se: 1 st
@yahoo.se: 1 st
@fbkedjor.se: 1 st
@hem.utfors.se: 1 st
@wedins.se: 1 st
@jusek.se: 1 st
@outokumpu.com: 1 st
@nvs.se: 1 st
@ebab.se: 1 st
Jag hoppas att domännamn inte omfattas av PUL. Den som vill få sitt domännamn borttaget härifrån kan lämna en kommentar.