pelli

Så var det dags igen. Denna gång hade Rob bränt tofu. Vi funderade på ifall de hade ändrat rökdetektorinställningarna över lovet, men kom fram till att felet troligen var att vi helt enkelt bränt mer mat denna vecka. Förra terminen luktade det aldrig bränt i korridoren.

Med 4 brandlarm sedan terminens start (fast egentligen inträffade alla inom ett spann på fyra dagar) tar vi nu upp kampen med Wolfson Building, ökänt för dess rykande brödrostar.

Denna gången är det ingen olycka som har hänt, utan bara en allmän reflektion.

På kort tid har vi hört talas om tre motorcyklar som kört på vänstersvängande bilar bakifrån. Vanligtvis hör man om liknande händelser med bilar max en gång i månaden. Det skulle kunna vara nyhetsrapporteringen eller nyhetsinsamlandet som är skevt, men jag vill dra slutsatsen att risken är större att en sådan olycka sker för en MC än en bil - särskilt eftersom det så många gånger oftare kommer en bil bakom en vänstersvängande bil än en MC. Däremot är ju olyckor med MC allvarligare, så det kanske gör att en större andel av MC-olyckorna rapporteras i media.

Jag tror att om en motorcyklist ser en bil blinka vänster i tid så tar han/hon sig till höger sida och passerar, även om det innebär att använda vägrenen. Därför tycker jag orsakerna till denna typ av olyckor är: 1) Motorcyklisten är inte uppmärksam. 2) Bilisten blinkar för sent eller inte alls.

Jag är inte så insatt i hur motorcyklister tänker, men om jag körde motorcykel i 90 km/h skulle jag inte våga släppa blicken från bilarna framför. Jag anser att denna approximation, trots att den är helt ogrundad, är tillräckligt god för att utesluta att alternativ 1 är den bidragande orsaken till den trend jag har postulerat att vi ser.

Över då till alternativ 2. Jag ser ofta hur bilister blinkar sent eller inte alls, så denna förklaring är trovärdig för mig. Särskilt känner jag att bilister ofta tänker "det är inga bilar i närheten, så jag struntar i att blinka". Det är ett väldigt farligt resonemang, särskilt för motorcyklisten bakom som man inte sett. Skillnaden i synlighet mellan en bil och en motorcykel i backspegeln, kombinerat med skillnaden i blinkbeteende mellan om andra fordon är i närheten eller inte, tycker jag (tyvärr) förklarar snedfördelningen på ett tillfredsställande sätt.

Sensmoral: Kör alltid som om det är fullt av andra trafikanter omkring dig. Det omfattar att blinka i god tid trots att ingen ser, att hålla sig placerad på rätt sida av vägen, inte köra mot rött (!), inte göra U-sväng med långtradare på E4, inte ens med bil på 90-väg, etc. När du tänker så, kör du på ett förutsägbart sätt, så när du väl missar en annan trafikant är det större sannolikhet att han/hon är beredd på vad du tänker göra.

PS. Inläggsgeneratorn har kraschat igen.

Första signalen kom utifrån mitt fönster, andra hördes från korridoren, och det tredje som kom från inuti mitt rum bekräftade att det var min halva av huset som "brann". Jag stängde mitt fönster och gick ut i korridoren, där Alex återigen stod. Denna gång hade han en tallrik med ägg och bacon i handen. "Baconet är inte ens bränt!" sade han. Jag öppnade dörren till köket och noterade att det var som dimma i luften, fast det luktade bränt baconfett.

Vi gick alla ner till klocktornet, och där blev vi för första gången sedan brandövningen första terminen avbockade. De använde till och med samma lista till det, men blyertsbockarna endast halvt utsuddade. Så småningom fick vi gå tillbaks till våra rum, men Robster som var mitt uppe i en tupplur när larmet gick bestämde sig för att ligga kvar under soluret på Great Court. Alex satt kvar bredvid för att äta upp sin mat.

Förresten såg jag för första gången vokativ "live" igår: En grek tilltalade på facebook en annan grek "Orfane", eftersom han heter "Orfanos".

Re: http://pelli.blogg.se/2009/april/90-vag.html

Det har hänt igen: http://nwt.se/saffle/article520882.ece. Vid V-brogrillen i Värmlandsbro utanför Säffle körde en motorcykel på en vänstersvängande bil bakifrån. De två personer som färdades på motorcykeln fick allvarliga skador. Denna gång var det i och för sig 70 km/h längs den 1,5 km långa sträcka där olyckan skedde, men innan och efter är det 90-väg.

Just nu (då, mellan 21.05 GMT+1 och 21.50 GMT+1) fungerar inte publiceringar på blogg.se. Det innebär att ni inte kan läsa detta inlägg. Mer specifikt dyker inga nya inlägg upp, inga nya kommentarer visas, och ändringar i kodmallarna får ingen effekt. Min gissning är att det är sidgenereringen som inte fungerar.

Såhär tror jag nämligen att blogg.se fungerar:
När en sida förändras (nytt inlägg skrivs, ny kommentar, kodmallen ändras) så tar sidgeneratorn de relevanta kodmallarna och genererar nya sidor, som sparas direkt i filsystemet som en html-fil (alternativt i en databas). Permalinkarna visar alltså mest troligen vägen "direkt" till en "fysisk fil". Vid sidhämtningar hämtas just den filen, vilket ger minsta möjliga belastning på servern.

Detta får till följd att om sidgenereringen lägger av, så fryses sajten. På blogg.se-startsidan visas hela tiden nya inlägg, men deras länkar fungerar inte, för inläggen har inte genererats än. Däremot "fungerar" allt fortfarande och ser ut som det såg ut när generatorn lade av. Detta är en STOR FÖRDEL.

En nackdel med detta system är att de har glömt tänka på en grej: Jag visar "senaste inläggen" på alla inläggssidor. Den listan visar då de inlägg som var nyast när den sidan genererades. Därför blir det, som vissa läsare har märkt, vanligen att "senaste inläggen" visar ett tjugotal inlägg fram till det aktuella inlägget. Om jag däremot ändrar kodmallen, som jag gjort nyligen, så genereras alla sidor om, och följaktligen visas de inlägg som var färska just då som senaste inlägg på alla sidor.

Jag har dock valt att fortsätta ha "senaste inläggen" på sidan, för att det är praktiskt att bläddra med, och de flesta läser ändå framförallt de nyare inläggen. Något blogg.se borde fundera på är att lägga in länkar till föregående inlägg och nästa inlägg.

Idag gick jag till Sainsbury's och köpte kvällsmat, av den enkla anledningen att Hall-menyn inte såg så god ut för ikväll. Det blev:
500g tortellini, £1.59
250g svampinjoner, £0.89 (de sålde även 150g för £0.88)
330g körsbärstomater, £0.99

Så nu har jag 250g tortellini och 125g svamp kvar som ska ätas upp inom 4 dagar. Det blir nog på onsdag. Körsbärstomaterna går åt fort.

För övrigt tog det 10 minuter längre att laga mat och äta den än att gå till Hall och köa. Fast jag har inte diskat än.

På http://www.fmylife.com skriver folk om hur misslyckade dera liv är. Alla berättelser has samma struktur: "Today, [...]. FML.". Här kommer en kort anekdot i samma stuk, fast INTE av FML-typ.

"Yesterday, as I was having a video call with my gf, she decided to go to bed. She's a heavy sleeper. I had to place an international call at 2am to tell her sister to wake her up and get the still running laptop out of her bed. This morning, she asked me why her mother said I called her sister, as she remembered having turned the laptop off and put it on the floor herself. That's what she did AFTER her sister woke her up."

On the upside så kostade samtalet till Sverige bara 30p, om jag minns rätt.

Fildelning av upphovsrättsskyddade verk utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren är idag olagligt. (Det finns de som anser att så inte bör vara fallet, men det är en helt annan diskussion.)

Den 1 april i år trädde den så kallade ipred-lagen i kraft. Den underlättar för upphovsmän att stämma fildelarna, genom att de genom domstolsbeslut kan tvinga internetleverantörerna att lämna ut vilken abonnent som haft IP-numret från vilket fildelningen skett.

Däremot finns i dagsläget ingen lag som säger att internetleverantörer måste spara dessa uppgifter. Bland annat Bahnhof och Tele2 har då beslutat att radera dem, troligen för att det finns en efterfrågan hos användarna att få förbli anonyma. Till följd, antar jag, blir det också svårare om inte näst intill omöjligt för polisen att få ut samma (raderade) uppgifter i samband med grövre brott.

I debatten innan lagens införande påpekades det att när efterfrågan på anonymitet (från fildelare) ökar, så kommer det också underlätta för andra brottslingar. Det har nu visat sig vara sant, på ett sätt som man lätt hade kunnat undvika genom lite lagändringar. Även om jag själv inte hade hört talas om just detta scenario, så känns det väldigt troligt att några måste ha funderat över det innan lagen infördes. Dessa personer valde dock att hålla tyst, och resultatet blev den bieffekt vi ser idag.

Frågan är dock om inte en kompromiss går att nå i dagsläget: Bredbandsoperatörerna håller koll på domstolarna, och när en ansökan om ett IP kommer in så raderar de all information om just den adressen. Därmed kommer bara de brottsligar undan som också fildelar samtidigt.

Brandlarmet gick nyss, fast inte i mitt rum. Det var Angel C och D som måste utrymmas, men A och B slapp. Enligt systemet är vi säkra även om andra halvan av huset brinner ner. Det får till följd att folk när brandlarmet går helt enkelt promenerar över till andra halvan av huset och väntar där tills larmet är över. Det finns ingen regel som säger att om man är någon annanstans när larmet går i ens byggnad så måste man ändå gå till uppsamlingsplatsen, det vore befängt.

Förresten regnar det idag, och det är första gången sedan jag kom hit för en dryg vecka sedan.

Igår hade jag föreläsningsfri lördag för första gången, och så kommer det fortsätta terminen ut. Till middag var det återigen min favorit - tortellini formaggio.

Idag bjöd Welfare på bruch i Old Kitchens. Jag åt två Wienerbröd, två croissanter, och lite annat. Resten av min lunch bestod av kinesiskt snask som Yufan tagit med sig från Kina.

På kvällen, efter Hall, gick brandlarmet när Alex Wood brände lite olja efter att ha stekt korv. Han gick till återsamlingsplatsen med beviset i handen - en plastburk med pasta och korv i - medan han åt upp det.

Nu på kvällen gick brandlarmet igen, denna gång efter att någon försökt laga mat på andra våningen. Därmed har jag fått lite frisk luft som omväxling i allt pluggande.

Igår inträffade två näst intill identiska trafikolyckor i Östergötland med en timmas mellanrum: http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/?articleId=4863674

Bil förbereder vänstersväng på 90-väg
Bil stannar för att vänta in mötande
Motorcykel kör på bilen bakifrån

Vänstersvängar är farliga eftersom man saktar in vid mitten av vägen. Där förväntar sig inte folk långsamma bilar. Dessutom sker omkörningar på vänster sida, så om man inte är uppmärksam bakåt när man svänger kan man få ett omkörande fordon i sidan.

Var extra försiktiga vid vänstersvängar på 90-väg när det inte finns en egen svängfil. Se till att ni inte har några fordon bakom er, inklusive motorcyklar, eftersom de kommer vara ifatt er och fundera på att köra om lagom tills ni ska svänga, och se till att ni inte har något möte, så att ni kommer bli stillastående på vägen.
Välj annars hellre:
1. Köra förbi, vända, och svänga höger
2. Svänga åt höger, vända, och köra tvärs över
3. Stanna vid en ficka på höger sida (ja, busshållplatser och dylikt brukar placeras precis innan vänstersvängskorsningar av denna anledning) och vänta på att det blir fritt åt båda hållen

Om jag tolkat informationen från corren och de suddiga kartorna på google earth rätt var 2 omöjligt och 1 icke önskvärt i båda fallen. Däremot skulle alternativ 3 ha använts.

Förresten bygger corren om. De gamla länkarna fungerar dock fortfarande.

Domaren i piratebay-rättegången var medlem i flera upphovsrättsföreningar. Det skulle han självklart ha talat om, oavsett det har påverkat honom eller inte. I det här fallet gjorde han en egen bedömning: "Jag har ju bedömt att jag inte skulle vara jävig eftersom jag satt i målet. Det som påstås om medlemskapet i upphovsrättsföreningen tycker jag inte grundar jäv.". Hur korrekt den än må vara så skulle han ha gått ut offentligt med det innan rättegången, exempelvis i samband med att en av nämndemännen byttes ut på grund av jäv.

Rättsväsendet fungerar endast då folk har tilltro till det, och så blir det inte när domare tiger om risk för jäv. Om det finns minsta antydan, så måste det offentliggöras och behandlas så snart som möjligt. Poängen är inte huruvida domaren är jävig, utan huruvida folk kan tycka att han är det.

Förutfattade meningar torde vara ett återkommande problem för rättsväsendet - allmänt gäller ju att folk som är insatta i en fråga också har åsikt i frågan (jag tänkte först påstå att ju mer insatt man är desto starkare åsikt har man, men det finns gott om motexempel med folk som har starka åsikter utan att vara insatta överhuvudtaget). Hur får man tag i en domare som har tillräckliga kunskaper i ämnet men inte är partisk?

Kommer det måhända en utförlig utläggning här: http://nilssonerik.blogg.se/ ? Japp

För några dagar sedan föll en 14-årig kille i en svensk stad (vars namn har utelämnats på grund av risken för sammanblandning hos censurbyrån med en viss förbjuden sekt) från en rulltrappa och avled senare på sjukhus. Han hade suttit på räcket och fallit baklänges. En helt onödig risk att ta.

Folk tar liknande onödiga risker hela tiden, och så länge folk gör det kan man förvänta sig liknande tragedier på regelbunden basis. Tänk på det nästa gång ni tar en onödig risk, och kom ihåg att ett agerande inte är rättfärdigat bara för att inget hände just den gången.

För övrigt har jag alltid haft misstro till rulltrappor. Ett midjehögt räcke ska tydligen kunna hindra en från att falla flera våningar ner mot en food court och säker död. Särskilt läskig var rulltrappan jag såg (men inte åkte) i en kinesisk (?) galleria: Gallerian hade ett stort öppet område i mitten, och i luften ovanför, tvärs över "hålet", gick en tvåvåningsrulltrappa, med risk för fritt fall åt båda hållen. Näst läskigast var rulltrapporna i National Centre for the Performing Arts i Peking, där man kunde falla fem våningar om man ramlade av rulltrappan (åt endera hållet).

Re: http://pelli.blogg.se/2009/april/ambulansavgift-3.html

Idag skriver corren att ambulansavgift på 150kr införs: http://www.corren.se/archive/2009/4/23/20pwhlraodiaxtk.xml

"Ambulanstransporter som undantas från avgift är; akuta ambulansresor, även transporter till återkommande dagsjukvård, cancerbehandling och dialysbehandling. Personer som inte fyllt 20 år, värnpliktiga och kriminalvårdens patienter, slipper också avgift vid ambulanstransport. Även liggande sjuktransport undantas från avgift."

Förslaget är mer generöst än jag hade tänkt mig: akutfall, återkommande resor, barn, och liggande patienter är gratis. Jag kan inte riktigt komma på något annat scenario där ambulans skulle vara motiverat, och då är det väl rimligt att övriga typer av resa beskattas.

Risken att man tvekar till att ringa trots behov kvarstår, men jag tycker förslaget är generöst nog för att de fall där det kan vara tveksamt inte ska kunna vara akuta.

Corren har fortfarande inte klargjort när avgiften fastläggs och meddelas till patienten - vid beställning eller vid ankomst? Jag har tidigare framlagt argument emot det senare alternativet. I ingressen står det visserligen "Den som inte är akut sjuk och beställer ambulans för att åka till sjukhus får från och med förste september betala 150 kronor.", vilket antyder det förra.

EDIT:
Viktor (2009-04-27 @ 15:53:02):
Här står det om motsvarande i UNT (Upsala Nya Tidning):
http://www2.unt.se/article/1,1826,MC=77-AV_ID=900042,00.html

1998 kom japanerna på att det vore praktiskt att lagra extra information i jpg-filer, till exempel datum då bilden togs. EXIF är numera de facto-standard för digitalkameror, och exif-stöd finns i både XP och Vista.

Mitt problem var att mina riktigt gamla bilder från 2004 genom en process fått sin EXIF-data korrumperad. XP brydde sig inte om det, utan visade rätt datum ändå, så felet upptäcktes inte då. Vista har däremot höjt ribban, och därmed visas inga datum på mina bilder.

För att lösa detta problem sökte jag upp detta kommandorads-EXIF-program: http://www.exiv2.org/. Det visade sig ha en funktion som heter "adjust" så att man kan ställa om tiden, och det var precis vad jag ville ha. Genom att justera datumet 0 timmar framåt tvingar jag en omskrivning av EXIF-datan, och detta program råkade kunna läsa korrupt data men skriva korrekt.

Kommandot som jag använder är: "exiv2 ad -k -a 00 *.jpg"
"ad" anger att en justering ska ske
"-k" anger att fildatumet (senast ändrad) bibehålls
"-a 00" anger att datumet ska justeras 0 timmar framåt
"*.jpg" anger att alla jpg-filer i mappen ska behandlas

Term är tiden vi betalar för våra rum här, och de tiderna är fastlagda. Michaelmas Term är 80 dagar, 1/10 - 19/12. Lent Term är 80 dagar, 5/1 - 25/3 (24/3 vid skottår). Easter Term är 70 dagar, antingen 10/4 - 18/6 eller 17/4 - 25/6.

Full term är tiden då vi "måste" vara här, och det är då saker kan hända. Full Term ska vara 3/4 av Term, och när den ligger bestäms några år i förväg. Full Term startar alltid på en tisdag. Sedan börjar föreläsningarna på torsdagen. Då början också veckoräkningen, och varje vecka är torsdag-onsdag. För Michaelmas och Lent Term går föreläsningarna i åtta veckor, och full term slutar på fredagen efter Week 8. Full Easter Term är en vecka kortare, och slutar därmed fredagen i Week 8. Våra föreläsningar är då endast fyra veckor.

För en vanlig BA-degree måste man bo i Cambridge nio Terms (tre år). Cambridge definieras som allt som ligger inom tre engelska mil i rät linje från Great St Mary's Church (plus lite extra platser). En dag är "kept" om man befunnit sig i Cambridge någon gång 06-24 samt någon gång 00-06 efterföljande dag (bortsett från ens sista dag, som räknas bara man varit här 06-24). För att en Term ska räknas måste man ha keepat motsvarande en Full Term (60 dagar / 53 dagar) av Term.

Easter Term är terminen då alla exams är. Det finns tydligen två provperioder, och den första, early exams, har redan börjat. Standardperioden börjar 18/5 och håller på till 12/6 detta år. Proven för Part IA Mathematical Tripos ska enligt stadgorna börja på "Thursday before last Sunday in May".

Idag på morgonen hade jag Start of Term Meeting med min tutor (också kallat harangue för att tutorn bara står och babblar) och sedan med min DoS. Denna termin kommer jag gå på tre vanliga kurser, en introduktionskurs till computational projects, och en oexaminerad kurs om teoretisk fysik. De tre standardkurserna är gemensamma för första och andra året, så egentligen kan man välja när man vill läsa dem. Standardförfarandet är att man går på kurserna nu men har supervisions nästa år, och det är så jag kommer göra. De enda supervisions jag har denna termin är alltså på gamla prov - fyra årgångar, en per vecka.

De fyra proven - paper 1, paper 2, paper 4 och paper 3 - är på tre timmar var, och kommer att gå torsdag morgon, respektive fredag, måndag och tisdag eftermiddag. Varje prov täcker två kurser, och består av 2+2 section I-uppgifter värda 10p/st och 4+4 section II-uppgifter värda 20p/st. Man får poäng på alla I-uppgifter och 5 II-uppgifter varav max 3 från samma kurs. Dessutom ges kvalitetspoäng, alfa och beta, ut för varje problem: man får en beta för varje I-uppgift med minst 8 poäng, och en II-uppgift ger alfa vid minst 15 poäng och beta vid 10-14 poäng.

Råpoängen, alforna och betorna räknas ihop över alla fyra proven till att ge varje student en classification - First Class, Upper Second Class (2.1), Lower Second Class (2.2), Third Class, Ordinary eller Fail. Får man Ordinary eller Fail blir man relegerad, så det är bäst att försöka överklaga ett sådant betyg. På Trinity sägs det att man avråds från att fortsätta läsa matte om man får en Third. Man får inte göra provet en andra gång, någonsin.

Detta stycke är felaktigt. Rättelse finns här: http://pelli.blogg.se/2009/may/provtaktik.html
I gränsen mellan first och 2.1 rekommenderas det att måttet 30a+15b+m används, där a/b är antalet alfor/betor och m är råpoängen. Det innebär att en II-upgift med en viss råpoäng egentligen är värd mycket mycket mer: 0-9 råpoäng är värda 0-9 poäng, 10-14 råpoäng är värda 25-29 poäng, och 15-20 råpoäng är värda 45-50 poäng. Maximal poäng för det måttet blir 4*(5*(20 + 30) + 4*(10 + 15)) = 1400. Gränserna dras så att ca 30% får first, 45% får 2.1, 20-25% får 2.2, och max 6% får sämre.

Min DoS bekräftade också att proven kommer gå 28/5 - 2/6. Därmed kan jag åka hem med min mor 5/6 (hon ska hit på tjänsteresa), gå på Annikas bröllop 6/6, och rösta i EU-valet 7/6. Sedan måste jag tillbaks för att keepa lite fler dagar. Man får okeepa tre dagar per Full Term utan att be om lov från sin tutor (men man måste förstås jobba in dem genom att keepa några dagar innan eller efter), och då är det bara att fylla i ett formulär i porters' lodge när man åker.

Sprint (http://www.sprint.com/) publicerade för länge sedan några tips på youtube om snabba lösningar. Användarsidan "sprintcuts" fungerar inte, men det går att youtube-söka på videorna ändå.

Här ett urval:

"Fast-Pour Ketchup"
Håll ketchupflaskan snett nedåt mot tallriken och slå mot en knuten näve vilande på bordet. Ketchupen hamras neråt (utåt) istället för uppåt, vilket är fallet när man håller flaskan uppochner och hamrar på botten.

"Quick-Peel An Egg"
Ta bort lite av skalet i båda ändar på ett kokt ägg, och blås ut innanmätet.

"Instant Baby Soothe"
Om en bäbis skriker, sätt på en vattenkran. Det överröstar andra ljud och påminner om ljudet från tiden i livmodern (precis som "sch" gör).

"Quick-Pop A Bottle Cap"
Öppna en läskeflaska genom att bända upp kapsylen med (sidan på kapsylen till) en annan flaska.

"Speed-Peel A Potato"
Släng den kokta potatisen direkt från kastrullen i isvatten. Ta ut efter 5 sekunder och dra isär skalet i två halvor.

"Instant Shirt Removal" (för T-Shirt)
Ta tag i vänster ärm med höger hand och dra av T-shirten i en båge över huvudet.

"Tangle-Free Cord Wrap"
Ett sätt att vira hörlurarna runt mp3-spelaren/mobilen för att undvika trassel.

"Quick-Peel A Banana"
Bryt av bananen på mitten och kläm ut båda halvorna.

Bonus (orelaterad): How to fold a T-shirt in 2 seconds: http://www.youtube.com/watch?v=An0mFZ3enhM

Nu har jag lämnat in min sista inlupp för förra terminen, så jag har minst en vecka att slappa på innan allt börjar om igen.

Jag har redan varit på Sainsbury's två gånger och köpt mjölk, flingor och banan. Bananpriset har sjunkit med 4p (~50 öre) till 68p/kg. De har bytt ut superkassorna mot lika många automatkassor, inte helt olika dem på Willys i Skägget.

Jag har också rensat lite i mina saker, och slängt bort en hel drös av plastkassar som jag bedömde att jag aldrig skulle kunna använda upp. Kvar i min byrålåda finns lika många. Jag har också hittat internetversioner av massor tunga informationsbroschyrer jag fick i början av året, så de kommer inte tynga ner mig längre. Frågan är bara vad jag ska göra av dem - slänga eller ta hem till Sverige.

I början av januari (?) släpptes i tysthet POP3 för Hotmail: http://windowslivehelp.com/solutions/settings/archive/2009/01/06/send-and-receive-windows-live-hotmail-emails-from-a-mail-client.aspx

POP3-server: pop3.live.com (port 995)
Username: [hotmail-adress]
Password: [hotmail-lösenord]
SSL: Måste vara PÅ

Det innebär nu att man bland annat kan vidarebefordra allt till Gmail (!!!!):

Settings (länken) -> Accounts (tab) -> Get mail from other accounts -> Add a mail account you own.
I popupen, ange mailadress [[email protected]].
Ange sedan samma sak som Username, lösenordet som Password, pop3.live.com som POP Server, och Port 995. Se till att "SSL" är ikryssad, och se till att alla meddelanden får en label.
Klicka på "Add account", och snart ramlar 100-tals meddelanden in i din gmail!

Gurka: uppemot 100% vatten, inga restriktioner på flyg.

Flygbuss: Linköping 18.00 - Skavsta 19.30
Flyg: Skavsta 21.40 - Stansted 22:55
Buss: Stansted 00:00 - Cambridge Parkside 00:50
Gång: Cambridge Parkside 00:50 - Trinity College 01:20 (= 02:20 svensk tid)

Förhoppningsvis vaknar jag inte tillräckligt tidigt imorgon för att sakna frukosten som inte serveras på söndagar, och så blir det lunch vid 12.

Vad menas egentligen med att skatten sänks mer för en grupp människor än en annan? (Notera att nedanstående diskussion har som största brist att det inte är skatten som spelar roll, utan det är skatt, bidrag, etc. tillsammans)

Låt oss anta att ett land bara har två olika typer av invånare, rika och fattiga. Alla rika tjänar lika mycket och betalar lika mycket i skatt, och detsamma gäller för alla fattiga. De rika tjänar mer än de fattiga (duh) och de betalar mer procentenheter i skatt än de fattiga (progressiv skatt). En rik får också mer kvar efter skatt än en fattig.

Här är några olika mått på hur mycket skatten sänks:
0) skattesänkningens totala värde för gruppen. (ex: 100 mkr går till de rika)
1) skattesänkningens värde relativt totalt betalad skatt av personen. (ex: X betalar 5% mindre i skatt)
2) skattesänkningens värde i procentenheter av bruttoinkomst. (ex: X betalar 3%-enheter mindre i skatt)
3) nettoinkomstens förändring. (ex: X har 20% mer i handen efter skatt)
4) skattesänkningens värde i kronor per person. (ex: X får 100 kr extra över)
Några andra fall finns, och vissa av dem är ekvivalenta med ovanstående. Kommer ni på några fler, så säg till.

Mått 0 kan peka åt ena eller andra hållet oberoende av de andra, genom att man varierar hur många rika eller fattiga det finns. Däremot så är jag ganska säger på att mått 1-4 kommer i ökande vänsterhet: När 4 (extremvänstern) säger att det är rättvist (lika), så säger 1,2,3 att de rika fått mindre än de fattiga. När 1 (extremhögern) säger att det är rättvist, så säger 2,3,4 att det rika fått mer än de fattiga.

Det svenska samhället är (beroende på definition av rik och fattig) typ att en fattig betalar 5k av 15k kr i skatt, medan en rik betalar 20k av 50k kr i skatt. Om vi sänker den rikas skatt med 1 000 kr anser då de olika måtten att den fattiga ska få en skattelättnad på:
1) 250 kr (5% mindre skatt)
2) 300 kr (10%-enheter mindre skatt)
3) 333 kr (17% mer i handen)
4) 1000 kr (1 000 kr mer i handen / mindre i skatt)

Och tvärtom, om en fattig får en skattesänkning på 1 000 kr, så ska de rika få:
1) 4 000 kr (20% mindre skatt)
2) 3 333 kr (7%-enheter mindre skatt
3) 3 000 kr (10% mer i handen)
4) 1 000 kr (1 000 kr mer i handen / mindre i skatt)

Vilket mått är rätt? Jag vet inte.

Inkomstskatten fungerar i dagsläget såhär (om jag räknat rätt):
Kommunalskatt, ca 30%, tas ut på allt (bortsett från de första 1450kr/mån).
Vid 27 400 kr läggs dessutom 20% statlig skatt på.
Vid 41 291 kr läggs ytterligare 5% statlig skatt ("värnskatt") på.

Den statliga inkomstskatten regleras genom att man flyttar på de två gränserna. De som tjänar över den undre gränsen får då en skattesänkning på 20% av dess förändring och den som tjänar över den övre gränsen får ytterligare 5% av dess förändring. Om till exempel båda gränserna höjs med 1000 kr, så får de som tjänar under 27 400 ingenting, de som tjänar 28 400 - 41 291 får 200 kr, och de som tjänar över 42 291 får 250 kr.

Problemet är att de fattigaste inte får del av kakan - under 27 400 betalar man ju ingen statlig inkomstskatt alls, och då får man heller inte del av sänkningarna. För att "komma åt" dessa personer måste regeringen peta i den kommunala inkomstskatten, sänka andra skatter, eller höja bidragen.

Någon som vet hur transfereringsförändringarna fördelas?

Östros (?) säger att Sverige utvecklats sämre än jämförbara länder (Danmark, Norge, USA, Island, etc), främst för att konsumtionen minskat mer i Sverige. Det anser han beror på att folk är rädda för att välfärdssystemet kommer fallera - de sparar för att undvika att bli fattiga. Han använder ordet "otrygghetschock". Samtidigt är det ett "välkänt faktum" att Sverige har ett av de bästa välfärdssystemen i världen (nåja, vi kan väl iallafall alla hålla med om att USA har mer otrygghet än Sverige?).

Om ovanstående är sant tycker jag man kan resonera på följande sätt:
* Det är vänsterns "fel" att svenska folket blivit vana vid en trygghetsnivå som överstiger den i andra länder.
* Det är högerns "fel" att de gjort svenska folket otrygga genom att inte upprätthålla denna höga trygghetsnivå.

För övrigt blev jag förvånad över Östros yttranden i stil med "Du är personligt ansvarig för att...", "Du har tappat greppet" etc. mot Anders Borg. Går man alltid till milda personagrepp mot varandra i riksdagsdebatterna?

För övrigt verkar oppositionen tycka om att säga "Regeringen lånar för att sänka skatterna". Det tycker jag är missvisande. Oppositionen vill väl också låna, men satsa pengarna på höjda bidrag, åtgärder, etc? Dessutom är väl budgeten en totalsumma, så att man lika gärna kunde säga "regeringen lånar för att betala för vården [och lägger föredetta-vårdpengarna på sänkta skatter]"? Det korrekta sättet att klaga på regeringen torde vara "Vi är överens om att Sverige måste låna pengar [men inte exakt hur mycket?]. De pengar regeringen vill investera i sänkta skatter tycker vi dock borde gå till höjda bidrag [etc] istället."

När jag argumenterar med någon är inte målet att få rätt. Målet är att ändra på det faktum att jag anser att motståndaren har fel - oavsett det sker genom att jag blir övertygad om att han/hon inte har fel eller genom att han/hon ändrar sig.

Anledningen till att jag inte bryr mig om vem som får rätt är enkel - som jag skrivit tidigare anser jag mig inte behöva vinna en argumentation för att få göra som jag vill, och jag behöver inte hålla fast vid min tes om jag ser att jag håller på att förlora argumentationen eftersom jag kan byta åsikt.

Så vad är då poängen med att argumentera? Jo, att finna sanningen, om den finns.

Oftast är dock verkligheten för komplicerad. Det är svårt att argumentera om till exempel hur mycket skatt vi ska ha. Däremot är det lätt att genomskåda dåliga och/eller felaktiga argument för det ena eller det andra. Jag brukar alltså roa mig med att argumentera emot andras felaktiga argument, men inte nödvändigtvis för eller emot tesen som stöder sig på argumentet.

Det stör sig många debattörer på. I deras värld är man antingen med dem eller emot dem. Är man med dem måste man hålla med om alla argument som stödjer deras tes, oavsett de är korrekta eller inte, och man måste förkasta alla motargument som felaktiga, oavsett de är korrekta eller inte. Annars är man emot dem.

Det värsta jag vet är när man påpekar att ett argument är felaktigt, och får till svar "du tål inte kritik" (jag har inte ens sagt att jag inte stöder din tes?!), "du är en av DEM" (jag har inte ens sagt att jag inte stöder din tes?!), "men säg något argument som stödjer DIN tes då" (jag har inte ens sagt att jag inte stöder din tes?!), "kom med ett eget argument istället" (är det mitt fel att ditt argument är fel?!), "vad tycker du om DET HÄR argumentet då?" (helt okej "så säger du bara för att verka opartisk" / det är också fel "du tål verkligen inte kritik!").

När man reder ut om ett argument är korrekt eller inte så finns det en objektiv sanning (typ). Därmed spelar det ingen roll om man är partisk eller inte. Det spelar inte ens någon roll vad man tycker i frågan. Detta står i kontrast mot när man bedömer faktapåståenden som ingen har möjlighet att kontrollera - då måste man ha källans tillförlitlighet i åtanke - eller när man ska väga de olika argumenten mot varandra - då kan folk som har olika åsikt tycka att olika argument väger olika tungt.

För övrigt har jag nästan aldrig fel. Det beror på flera saker:
* Jag presenterar alltid fakta jag inte har full tilltro till som osäkra, aldrig som sanningar.
* Jag håller mig till att kritisera felaktiga argument, eller att presentera korrekta argument - det är sällan jag värderar argument själv eller påstår att ena sidans argument väger över.
* När jag väl har en tes är den oftast formulerad som "jag anser för tillfället / tills jag blir motbevisad att ...".
* Jag ger upp teser och argument så fort jag ser tillräckligt många motargument för att det ska finnas en risk att de är felaktiga.

(Notera att "jag har aldrig fel" är ett dåligt argument i en debatt, men en helt okej inställning - och det är argumenten som räknas. Ungefär som det är helt okej att tycka att någon är en idiot, men det får inte användas som argument.)

Jag skulle aldrig klara av att vara en politiker.

Vad gör man som politiker om man blir tillfrågad "vad anser du om fråga X?"? Att säga "jag har inte bildat mig en uppfattning än" låter dumt (tyvärr). Att blint välja sida medför bara problem: Tänk om man råkar välja fel uppfattning? Ska man behålla sin uppfattning (kanske den är i linje med partiet), och försöka hitta argument som stödjer den? Eller ska man byta, och säga "glöm vad jag sa förra veckan, nu är jag övertygad om motsatsen"?

Tänk om politik vore så enkelt som att alla stod på en lång skala, och ett förslag var "korrekt" om det presenterades av en person på samma sida om "dagsläget" som en själv.

Nu är det ju så att jag inte är politiker, och alltså kan jag ställa mig neutral till frågor. Se bara på ambulansavgiften - hade jag varit politiker i ett högerparti hade jag förväntats stödja det, eller riskerat att kallas för förrädare.

Jag kan också ändra åsikt kors och tvärs utan att förlora anseende. Det kom senast till användning nyss:
pelli: och jag har inte sett många politikar ändra sig
pelli: de politiker jag ser förvränger hellre sanningen
aquila: maud olofsson kärnkraftfrågan senast
aquila: maria wetterstrand i eu-frågan för inte länge sedan
pelli: hmm okej då
pelli: jag ändrar mig
pelli: HA :P

Om jag vore politiker skulle jag vara livrädd för att komma på att min uppfattning i en fråga var fel, och viss risk finns för att jag skulle undvika att ta reda på fakta i frågor av rädsla för att komma till den insikten.

Såhär fungerar matematik, något förenklat: Man ställer upp några axiom (förutbestämda och obevisbara sanningar), och sen bevisar man saker utifrån dem.

Det vackra är att det inte spelar någon roll för matematikern om axiomen är sanna eller inte. Faktum är att det är filosofiskt rent omöjligt att säga om ett axiom är sant eller inte utan att grunda det på andra teorier som är uppbygda på andra axiom.

(Ex: Ibland undrar någon "finns de komplexa talen på riktigt?". Problemet är att det är svårt att säga vad som är "på riktigt". De flesta håller med om att de naturliga talen finns på riktigt, i form av antal. Finns 0 på riktigt? Vissa av dem anser att de positiva rationella talen finns, exv. i form av underdelningar såsom "3,5 kronor". Vissa av dem i sin tur anser att de positiva irrationella talen finns, såsom till exempel förhållandet mellan en cirkels area och dess diameter, trots att världen troligen är kvantiserad och det därmed finns en minsta måttenhet och därmed inga irrationella mått. Sedan kan man oavsett hur mycket av det där man tro på tro på huruvida negativa tal finns, i form av till exempel skulder. När man har kommit så långt tycker jag att man lika gärna kan anse att komplexa tal "finns", då relativitetsteorin kan anses definiera tid som imaginärt rum och magnetism som imaginär elektricitet. Allt detta påverkar dock inte att vi kan bevisa saker om komplexa tal, eftersom våra satser säger "Givet att komplexa tal fungerar såhär, så gäller det att ...".)

I slutändan är denna inställning den sundaste: Matematikern ställer upp axiom och bevisar satser med dem. Satserna är sanna, då de underförstått säger "givet att [givna axiom] gäller, så gäller denna sats". Sedan kan man titta på olika naturliga fenomen (och liknande), och säga "jag tycker att dessa axiom passar för att beskriva detta, och alltså gäller dessa satser också för detta".

Nästa gång du funderar på "0.999... = 1" så ska du alltså inte tänka "är det här sant?" utan "är axiomen som förutsätts för att bevisa detta påstående i linje med vad jag anser bör gälla för decimaltal?".

Såhär argumenterar de flesta:
1. Den ena bestämmer att de argument som stöder hans argument är korrekta, den andra tycker tycker tvärtom.
2. Man försöker övertala varandra att ens egna argument är rätt.

Såhär bör man argumentera (enligt mig):
1. Man kommer gemensamt fram till vilka argument som är "korrekta".
2. Man försöker övertala den andra om att de argument som stöder ens tes totalt är bättre.

Jag följer den andra modellen, och då blir det ibland såhär:
Cado: Du ska göra det här för att [...].

Igår försökte vi återupprepa succén med banan- och chokladtårtan: http://pelli.blogg.se/2009/february/banan-och-chokladtarta.html

Vi skippade smöret, eftersom vi inte såg vad det skulle fylla för funktion, men vi fick stora problem med att smälta chokladen. Först försökte vi med en skål i ett vattenbad, men skålen var värmeisolerad, så det blev bara varmt på kanterna. När man använder skål bör man också tänka på att ha vattennivån så lågt att skålen inte flyter ens när den är tom. När vattnet blir varmare kommer det expandera, och man vill inte att skålen ska guppa omkring och skvätta vatten. Vi gav upp skålen och använde en kastrull istället, men de gick inget bra för trots hög temperatur smälte inte chokladen. Min (edit: delvis cados) gissning är att teflonet i kastrullen gjorde att chokladen som smälte lade sig som ett skyddande lager runt den osmälta chokladen, och hindrade den från att smälta mer. Chokladsmältan såg ut stundvis som köttfärssås, stundvis som böngryta. När vi så småningom hällde i mosade bananer smälte dock chokladen lätt - troligen för att vattnet i bananerna bidrog till att fördela värmen i kastrullen och löste den smälta chokladen så att det osmälta kunde smälta.

Här är en gissning på hur ett recept skulle se ut:
200g mjölkchoklad
5 bananer
2 tårtbottnar
3dl grädde

Bryt chokladen i bitar och lägg i en kastrull på medelvärme. Mosa två bananer och släng i dem så snabbt som möjligt. Låt allt smälta ihop och tag bort från värmen för att det ska svalna. Skiva två bananer och lägg på tårtbottnarna. Skaka/vispa grädden (skak går snabbare än visp även med svensk grädde). Häll chokladbanansörjan på bottentårtbotten, låt den svalna markant, bred på hälften av grädden, ställ nästa tårtbotten ovanpå, häll så mycket som möjligt av sörjan på den botten också, låt svalna markant, bred på resten av grädden och garnera med en skivad banan. Smeta överflödig choklad runt tårtan.

Detta är en uppföljare från http://pelli.blogg.se/2009/april/ambulansavgift-2-1.html.

Nu skriver corren att ambulansavgift redan tas ut i flera landsting: http://www.corren.se/archive/2009/4/7/q5fj1ql3jr61p.xml. I Sörmland tar man till och med ut avgiften på 150kr oavsett det är akut eller inte. Där tas avgiften ut från och med året man fyller 20, och det ingår i högkostnadsskyddet.

Att alltid ta ut en avgift på 150kr anser jag vara en dålig idé, då det finns en risk att ambulans undviks även då liv står på spel. Dock verkar det inte ha varit allt för mycket klagomål i Sörmland, enligt artikeln.

Ett annat argument som framkommit är problemet om någon hittar en medvetslös person på gatan - vem betalar ambulansen då?

Det tog mig ungefär 3 gånger så lång tid att betala i den automatiska kassan på Willy:s som ifall jag hade tagit den vanliga kassan. Dock hade de 8 sådana där två manuella kassor hade funnits tidigare, så jag antar att de tjänar på det rent platsmässigt. Dessutom hade de bara ett biträde som skulle hjälpa till, istället för två kassabiträden.

Om ni handlar där någon gång ska ni tänka på följande:
* Plastpåsarna anger man efter att man väljer "betala".
* Sedelmaskinen lyser grönt när den väntar på sedel. När den känner av din sedel byter den färg till rött. Då ska du fortsätta att mata in den - inte tro att något är fel och dra ut den igen.

Idag försvarade en ledarartikel i corren (http://www.corren.se/archive/2009/4/6/k6cc9knpoe5kg94.xml) förslaget om ambulansavgift som jag skrev om för någon dag sedan (http://pelli.blogg.se/2009/april/ambulansavgift.html).

Problemet med förslaget är fortfarande att de som behöver ambulansen kanske drar sig för att ringa på grund av avgiften, om det visar sig att deras fall är icke-akut. Ett annat argument emot är att fall som inte är akuta kan bli det under resans gång, men sådant kan man inte veta i förväg.

Då syftet med avgiften är att "avskräcka" folk från att använda ambulansen i onödan, anser jag att det måste genomföras så att telefonisten vid beställning avgör om avgift ska betalas eller inte. När ambulansen väl har skickats, så kommer ingen avgift i världen att förändra det faktum att ambulansen gjort en körning (att ambulanspersonalen kommer fram, tittar på patienten och säger "du klarar dig, ta en taxi", och kör tillbaks/till nästa uppdrag är bara befängt). Då försvinner också poängen med avgiften.

Visst kan risken att råka ut för en avgift också avskräcka, men det blir fel fokus. Avgör man avgiften i efterhand baserat på om ambulansen behövde använda blåljus under resans gång är det som att säga till patienten "det är bäst för dig att läget förvärras, annars får du betala!". I gengäld gör den sjuke allt för att övertyga ambulanspersonalen om att han/hon har så allvarliga symptom att de ska behöva sätta på blåljusen.

Avgiften ska alltså inte ges ut baserat på om ambulansens blåljus var igång när den rullade in på US eller inte, utan den sjuke ska få besked medan han/hon fortfarande kan välja ifall den ska betala avgift eller ta ett annat färdmedel. Problemet är att vi då är tillbaks på ruta ett - redan idag nekas (väl?) vissa ambulans baserat på att deras skador inte är tillräckligt allvarliga. Om vi skulle införa en mellannivå där man får ambulansen men måste betala för den, där "filtreringen" också sker vid beställandet, så är det ju lika bra att ingen i de två "icke livshotande" klasserna får ambulansen alls - ambulanserna finns trots allt till för att rädda liv (samt köra folk som behöver bår) och ska inte användas i onödan.

Slutsatsen blir att avgiften antingen är onödig eller ska ersättas med ett blankt nej.

Istället anser jag, tills någon övertygar mig om motsatsen, att eftersom (grundläggande) sjukvård i ett vettigt samhälle bör vara gratis, särskilt när det gäller olycks- och akutfall som ingen kan påverka (riskbeteende ska bestraffas i andra änden exv. genom tobaksskatt), så bör även akuttransport vara det. Detta implementeras naivast genom att den som kommer in till akuten (med vettiga skäl) tar med sig taxichauffören in, och han/hon får betalt av samhället på plats. Vad gäller ambulanser bestämmer telefonisten huruvida ambulans ska skickas eller inte, och den är alltid gratis.

Detta system riskerar förstås att vara väldigt dyrt, och därför tänker jag inte heller försöka verka för att det blir verklighet.

Systemet har fortfarande (minst) två nackdelar:
1. Telefonisten kan fortfarande inte göra en exakt bedömning (precis som i dagsläget när ambulanser ska fördelas mellan folk). Dock kommer nog kanske antalet onödiga ambulansfall minskas ändå, då jag tror att en patient ofta känner på sig ifall en gratistaxi duger bra eller om man ska vänta på en gratisambulans från US.
2. Taxi är visserligen (totalt) billigare än en ambulans, men ännu bättre vore om de patienter som kan använder sin egen bil. Iofs skulle nog de flesta göra det ändå, men det vore ju trevligt att belöna dem också.

Genom hela diskussionen har vi nu endast tagit upp akutfall. Kan det dock vara så att ambulanser också används till annat, typ för att köra en patient till sin inplanerade läkarundersökning? Isåfall är det ju inte akut alls, och då borde taxi duga i de allra allra flesta fall. Då bör man, enligt mina tidigare argument, från och med idag neka dessa patienter ambulans. Det finns inga argument emot det, förutom att transporten bör vara gratis - men om den inte är det för alla andra (de som kan köra själva, de som har vänner/släktingar som skjutsar, de som tar bussen, etc.) så är det inte mer än rättvist att de får betala taxin själva. Sedan ska ett ersättningssystem, kanske det jag har föreslagit, implementeras snarast.

Enligt corren vill alliansen införa 150kr avgift på ambulanstransporter av prioritet 3 och 4, vilket är de fall där man inte använder blåljus (vilket jag antar är för att risken för att köra ihjäl någon på vägen är större än risken att patienten dör i de fallen): http://www.corren.se/archive/2009/4/4/k68n2x99v5so31l.xml

För många år sedan drog min far en ethernetkabel från trappan genom köket till arbetsrummet, med en skarv inuti ett skåp på vägen. Då fungerade det.

I samand med artikeln om Jakob Åslund som jag skrev om förra veckan presenterade corren en ekvation i två variabler x, y som läsarna skulle lösa. "Problemet" var att ekvationen var sann för alla x och y.

Om man hade en "absolut Earth Hour"  (=full nedstängning av alla kraftverk) i veckan skulle energiförbrukningen minska med som mest 0.6% (1 timme / 168 timmar per vecka). I verkligheten skulle energibesparingen bli mindre, då effekten blir att t.ex. eluppvärmda hus kyls ner under timmen och sedan drar lite extra el när ursprungstemperaturen ska återuppnås.

Slutsatsen är att Earth Hour inte är något annat än en symbolisk handling (vilket många visste och många inte visste).

Corren skrev för övrigt att elförbrukningen i Linköping minskade med 10%, men att ungefär samma minskning hade observerats samma tid dagen innan: http://www.corren.se/archive/2009/3/30/k5z9yoruun5co6g.xml

DN skrev att Sverige totalt sparade lika mycket el som 25 eluppvärmda villor gör av med på ett år: http://www.dn.se/nyheter/sverige/tjugofem-villors-arliga-elforbrukning-1.832821. Det är mindre sparat än om en enda familj väljer fjärrvärme istället för el till sin villa - villan håller ju i mer än 25 år. Inför varje Earth Hour skulle jag skulle övertala en tiomiljontedels familj att göra det, så att jag slipper släcka, om det bara inte hade varit en symbolisk handling.

"Jag gillar att leva i kaos" säger Muharrem Demirok :)
http://www.corren.se/archive/2009/3/31/k621m733q0ykckf.xml

Jag ska dock erkänna att jag första gången jag läste artikeln tyckte att idén var ovettig - en 2+1-lösning kan inte lösa trafikproblemen på en väg som är igentäppt åt båda hållen, och redan idag finns det för lite plats för cykelbanor. Nu har jag kommit på bättre tankar.

Detta fick mig osökt att tänka på vad en vän i the cam sa: När du gör inlämningsuppgifterna ska du inte ta en uppgift i taget och komma på rätt metod att lösa den - du ska ta en metod i taget och komma på rätt uppgift att lösa med den.