VDM
Today, I found out fmylife.com is the English version of viedemerde.fr. Now I can learn French while reading FMLs! Not-FML.
Finland
I går var vi i Finland, med Silja. Buffén var okej, men skaldjurstallriken (som jag inte åt) på Happy Lobster var bättre.
SIM-kort
Innan resan hade vi tagit fram lite gamla mobiler och SIM-kort för att se om släktingarna kunde låna någon. Det gick inte på grund av diverse operatörslås och inaktiva kort.
Någon timme efter att vi hade kommit hem mitt i natten igår hörde jag plötsligt (vilket inte heter subito på italienska - subito betyder "genast") en viss Beethoven-sonat. Det var min gamla K300i som led av alarm-trots-avstängd-syndrom. Som tur är hade jag sparat rätt SIM-kort (bu för operatörslås!) och det gick att kommat åt alarm-inställningarna trots att det var inaktivt. Annars hade jag haft en mobil med ett alarm som inte går att stänga av utan ett nytt SIM-kort från en operatör som knappt finns längre (fast det går ju alltid att ta ur batteriet...).
Någon timme efter att vi hade kommit hem mitt i natten igår hörde jag plötsligt (vilket inte heter subito på italienska - subito betyder "genast") en viss Beethoven-sonat. Det var min gamla K300i som led av alarm-trots-avstängd-syndrom. Som tur är hade jag sparat rätt SIM-kort (bu för operatörslås!) och det gick att kommat åt alarm-inställningarna trots att det var inaktivt. Annars hade jag haft en mobil med ett alarm som inte går att stänga av utan ett nytt SIM-kort från en operatör som knappt finns längre (fast det går ju alltid att ta ur batteriet...).
Resa
Den senaste veckan har jag besökt Paris, Venedig, Florens, Pisa och Milano tillsammans med familj och släktingar.
Paris var trevligt, bortsett från att metron var dåligt skyltad ovan jord och ingen karta (som man kunde hålla i handen) angav exakt var nedgångarna fanns.
Italien hade god mat, och det fanns sevärdheter som faktiskt var värda att se i Florens.
I övrigt har jag lärt mig följande om italienskt uttal:
c och g uttalas /k/ respektive /g/ framför hårda vokaler, men /tsch/ (typ, som i "ciao") och /dzj/ (typ, som i "giorno") framför mjuka. När man vill ha tvärtom skjuter man in h eller i efteråt. Alltså:
c(h) uttalas som /k/ vid: ca, co, cu, chi, che
c(i) uttalas som /tsch/: cia, cio, ciu, ci, ce
g(h) uttalas som /g/ vid: ga, go, gu, ghi, ghe
g(i) uttalas som /dzj/ vid: gia, gio, giu, gi, ge
Notera att chi och che (kontraintuitivt) uttalas /ki/ och /ke/
Här är för övrigt första versen till en viss italiensk båtlåt (översättningens korrekthet ej garanterad):
Sul mare luccica [Över havet glimrar]
l'astro d'argento. [stjärnan av silver.]
Placida è l'onda, [Lugn är vågen,]
prospero il vento [vinden gynnsam.]
Venite all'agile [Kom (ni) till den snabba]
barchetta mia: [lilla båten min:]
Santa Lucia, Santa Lucia. [Sankta Lucia, Sankta Lucia.]
Paris var trevligt, bortsett från att metron var dåligt skyltad ovan jord och ingen karta (som man kunde hålla i handen) angav exakt var nedgångarna fanns.
Italien hade god mat, och det fanns sevärdheter som faktiskt var värda att se i Florens.
I övrigt har jag lärt mig följande om italienskt uttal:
c och g uttalas /k/ respektive /g/ framför hårda vokaler, men /tsch/ (typ, som i "ciao") och /dzj/ (typ, som i "giorno") framför mjuka. När man vill ha tvärtom skjuter man in h eller i efteråt. Alltså:
c(h) uttalas som /k/ vid: ca, co, cu, chi, che
c(i) uttalas som /tsch/: cia, cio, ciu, ci, ce
g(h) uttalas som /g/ vid: ga, go, gu, ghi, ghe
g(i) uttalas som /dzj/ vid: gia, gio, giu, gi, ge
Notera att chi och che (kontraintuitivt) uttalas /ki/ och /ke/
Här är för övrigt första versen till en viss italiensk båtlåt (översättningens korrekthet ej garanterad):
Sul mare luccica [Över havet glimrar]
l'astro d'argento. [stjärnan av silver.]
Placida è l'onda, [Lugn är vågen,]
prospero il vento [vinden gynnsam.]
Venite all'agile [Kom (ni) till den snabba]
barchetta mia: [lilla båten min:]
Santa Lucia, Santa Lucia. [Sankta Lucia, Sankta Lucia.]
Yoghurt
Min familj äter Yoggi till frukost, som kommer i enlitersförpackningar.
Igår, när jag skulle äta frukost, fann jag i kylen ett nästan tomt paket Hallon (som stod uppochner för att innehållet skulle rinna till toppen) och ett nästan fullt paket Passion/Jordgubb. Jag tog resterna av den första (samt sköjde ur och plattade till kartongen) och blandade med den andra till rätt mängd.
I morse fann jag exakt samma uppställning, fast med en nästan tom Passion/Jordgubb och en nästan full Passion/Mango.
Av detta har jag dragit slutsatsen att min familj tillsammans äter mer eller mindre exakt en liter yogurt till frukost om dagen. Eftersom jag vet att min mor äter först, sedan min far, och sist jag, har jag också kommit fram till att följande scenario är troligt:
1. Mor finner 3/6 paket, äter 2/6 så det blir 1/6 kvar.
2. Far finner 1/6 paket, väljer att öppna ett nytt paket och äta 2/6.
3. Jag finner 1/6 paket och 4/6 paket, och äter 1/6 av varje.
Anledningen till att min far inte åt upp 1/6-paketet är antingen att han är en ond människa, att min mor inte vänt det uppochner så att innehållet samlats vid toppen (men det är egentligen inget problem med yoghurt) så att han inte ansett sig kunna avsluta paketet, eller att han tröttnat på att äta 1/6-paket (vi ligger ju i fas med paketen, så det kanske är så att han har fått 1/6 kvar flera dagar i rad tidigare).
I vilket fall har jag tröttnat på att äta 1/6-paket (efter EN gång :p) så idag åt jag macka istället. Fast därmed finns det 1/6 + 4/6 (mod 1) paket kvar till imorgon, så när mina föräldrar tagit sina andelar blir det 1/6 över hur de än väljer. Jag får nog ta en mackmorgon till.
Till lunch åt jag och miscado på Subway. Vi tog skagen som vanligt med meny. Det kostade 82 kronor, vilket var exakt vad jag hade i en plastpåse i väskan i form av fjorton 50-öringar, 55 enkronor och fyra femkronor.
Igår, när jag skulle äta frukost, fann jag i kylen ett nästan tomt paket Hallon (som stod uppochner för att innehållet skulle rinna till toppen) och ett nästan fullt paket Passion/Jordgubb. Jag tog resterna av den första (samt sköjde ur och plattade till kartongen) och blandade med den andra till rätt mängd.
I morse fann jag exakt samma uppställning, fast med en nästan tom Passion/Jordgubb och en nästan full Passion/Mango.
Av detta har jag dragit slutsatsen att min familj tillsammans äter mer eller mindre exakt en liter yogurt till frukost om dagen. Eftersom jag vet att min mor äter först, sedan min far, och sist jag, har jag också kommit fram till att följande scenario är troligt:
1. Mor finner 3/6 paket, äter 2/6 så det blir 1/6 kvar.
2. Far finner 1/6 paket, väljer att öppna ett nytt paket och äta 2/6.
3. Jag finner 1/6 paket och 4/6 paket, och äter 1/6 av varje.
Anledningen till att min far inte åt upp 1/6-paketet är antingen att han är en ond människa, att min mor inte vänt det uppochner så att innehållet samlats vid toppen (men det är egentligen inget problem med yoghurt) så att han inte ansett sig kunna avsluta paketet, eller att han tröttnat på att äta 1/6-paket (vi ligger ju i fas med paketen, så det kanske är så att han har fått 1/6 kvar flera dagar i rad tidigare).
I vilket fall har jag tröttnat på att äta 1/6-paket (efter EN gång :p) så idag åt jag macka istället. Fast därmed finns det 1/6 + 4/6 (mod 1) paket kvar till imorgon, så när mina föräldrar tagit sina andelar blir det 1/6 över hur de än väljer. Jag får nog ta en mackmorgon till.
Till lunch åt jag och miscado på Subway. Vi tog skagen som vanligt med meny. Det kostade 82 kronor, vilket var exakt vad jag hade i en plastpåse i väskan i form av fjorton 50-öringar, 55 enkronor och fyra femkronor.
Kärnavfall är inget problem?
Hur mycket kärnavfall producerar ett kärnkraftverk fördelat på arean av motsvarande solkraftverk? (Vad skulle hända om man byggde kärnkraftverk istället för solkraftverk och dumpade avfallet i Sahara där solkraftverket skulle ha stått?)
(Scrolla ner för slutsats om ni inte vill läsa uträkningarna. Resultatet är överraskande.)
Solkraft:
Solarkonstant (mängden strålning som träffar en viss area i rymden omkring jorden): ca 1.4 kW / m^2.
Teoretiskt maximum som når en yta som roterar med Jorden: (1.4 kW / m^2) / pi ~= 450 W/m^2
Efter atmosfärisk absorption och verkningsgrad: 450 W/m^2 * x ~= 300 W/m^2 (här gissar jag vilt, men det är antaligen mindre än så)
Alltså ger ett solkraftverk som mest 300 W/m^2
Kärnkraft:
Långlivat kärnavfall producerat per energi utvunnen: 0.8 ng/J = 8e-10 g/J (låt gå för att källan inte är den opartiskaste)
Volym kärnavfall producerat per energi utvunnen: (8e-10 g/J) / (19e3 kg/m^3) ~= 4e-17 m^3/J (jag approximerar att allt avfall är Uran, det är nog rätt storleksordning)
Volym producerat per effekt och tidsenhet: 4e-17 m^3/W/s
Kombinerat:
Höjd kärnavfall per tidsenhet när man ersätter solfångare med en kärnavfallstipp: (4e-17 m^3/W/s) * (300 W/m^2) ~= 1.3e-14 m/s
Höjd kärnavfall producerat under en förvaringscykel (säg 200 000 år, för att göra Greenpeace glada): (1.3e-14 m/s) * (200 000 år) ~= 8 cm
Slutsats:
Om man istället för att bygga solkraftverk använder markarean till en enda stor kärnavfallssoptipp skulle den behöva vara 8 cm hög för att kunna behandla allt långlivat kärnavfall för alltid. Detta är om man använder NUVARANDE konventionell teknik (där bara någon procent av energin i uranet utvinns), och gräver ner skiten efter en genomgång.
(Notera att det finns andra typer av kärnavfall, men de behöver inte förvaras lika lång tid. Dessutom är inte förvaringstiden det enda problemet med kärnavfall, utan det handlar också om säkerhet etc. Och uranet kommer ta slut långt innan vi gått igenom en enda cykel.)
Sensmoralen är att solenergi har väldigt låg energidensitet, medan kärnkraft har väldigt hög sådan.
(Scrolla ner för slutsats om ni inte vill läsa uträkningarna. Resultatet är överraskande.)
Solkraft:
Solarkonstant (mängden strålning som träffar en viss area i rymden omkring jorden): ca 1.4 kW / m^2.
Teoretiskt maximum som når en yta som roterar med Jorden: (1.4 kW / m^2) / pi ~= 450 W/m^2
Efter atmosfärisk absorption och verkningsgrad: 450 W/m^2 * x ~= 300 W/m^2 (här gissar jag vilt, men det är antaligen mindre än så)
Alltså ger ett solkraftverk som mest 300 W/m^2
Kärnkraft:
Långlivat kärnavfall producerat per energi utvunnen: 0.8 ng/J = 8e-10 g/J (låt gå för att källan inte är den opartiskaste)
Volym kärnavfall producerat per energi utvunnen: (8e-10 g/J) / (19e3 kg/m^3) ~= 4e-17 m^3/J (jag approximerar att allt avfall är Uran, det är nog rätt storleksordning)
Volym producerat per effekt och tidsenhet: 4e-17 m^3/W/s
Kombinerat:
Höjd kärnavfall per tidsenhet när man ersätter solfångare med en kärnavfallstipp: (4e-17 m^3/W/s) * (300 W/m^2) ~= 1.3e-14 m/s
Höjd kärnavfall producerat under en förvaringscykel (säg 200 000 år, för att göra Greenpeace glada): (1.3e-14 m/s) * (200 000 år) ~= 8 cm
Slutsats:
Om man istället för att bygga solkraftverk använder markarean till en enda stor kärnavfallssoptipp skulle den behöva vara 8 cm hög för att kunna behandla allt långlivat kärnavfall för alltid. Detta är om man använder NUVARANDE konventionell teknik (där bara någon procent av energin i uranet utvinns), och gräver ner skiten efter en genomgång.
(Notera att det finns andra typer av kärnavfall, men de behöver inte förvaras lika lång tid. Dessutom är inte förvaringstiden det enda problemet med kärnavfall, utan det handlar också om säkerhet etc. Och uranet kommer ta slut långt innan vi gått igenom en enda cykel.)
Sensmoralen är att solenergi har väldigt låg energidensitet, medan kärnkraft har väldigt hög sådan.
Varm choklad
För en vecka sedan fick Karin några "Spoonful of Chocolate" i 20-årspresent. Senare köpte micado en för att testa.
Så idag värmde vi mjölk (delvis eftersom varm mjölk söver och vi ska sova så att micado kan gå upp vid 2 för att dela ut tidningar). Micado tog sin "Spoonful of Chocolate" för 25 kr och jag som inte tyckte det var värt tog två Lindtkulor. Hennes smakade som låtsas-Oboy och min smakade som varm mjölk med hasselnötter.
Inget av alternativen var alltså särskilt värt pengarna och mödan.
Så idag värmde vi mjölk (delvis eftersom varm mjölk söver och vi ska sova så att micado kan gå upp vid 2 för att dela ut tidningar). Micado tog sin "Spoonful of Chocolate" för 25 kr och jag som inte tyckte det var värt tog två Lindtkulor. Hennes smakade som låtsas-Oboy och min smakade som varm mjölk med hasselnötter.
Inget av alternativen var alltså särskilt värt pengarna och mödan.
Reader's Digest
Idag läste jag Det Bästa / Reader's Digest.
En av artiklarna handlade om en fruktdriven klocka. Detta är fel, då energin kommer från elektroderna och inte frukten man sticker dem i. När klockan får slut på ström är det alltså inte frukten utan metallen man måste byta ut.
En annan artikel handlade om distraktioner under körning. Tydligen gör folk de dummaste saker när de kör, såsom att måla tånaglarna. Kom ihåg att man inte är lika uppmärksam på vägen om man pratar i telefon samtidigt, även om man har handsfree. (Tror ni mig inte? Fundera på om ni råkat ut för detta fenomen från xkcd - hur kan man kunna hålla full uppmärksamhet på vägen samtidigt som man pratar, om man inte ens märker att man skriver fel ord?) Detta gäller i och för sig även samtal med medpassagerare, men det finns en viss skillnad i och med att medpassageraren är medveten om trafiksituationen: Om det uppstår en komplicerad situation så slutar medpassageraren prata och föraren känner inte heller någon press att bibehålla konversationen eller förklara läget.
Och slutligen:
Today, I did the word quiz in Reader's Digest and set a new personal best. The topic? Harry Potter words. FML.
En av artiklarna handlade om en fruktdriven klocka. Detta är fel, då energin kommer från elektroderna och inte frukten man sticker dem i. När klockan får slut på ström är det alltså inte frukten utan metallen man måste byta ut.
En annan artikel handlade om distraktioner under körning. Tydligen gör folk de dummaste saker när de kör, såsom att måla tånaglarna. Kom ihåg att man inte är lika uppmärksam på vägen om man pratar i telefon samtidigt, även om man har handsfree. (Tror ni mig inte? Fundera på om ni råkat ut för detta fenomen från xkcd - hur kan man kunna hålla full uppmärksamhet på vägen samtidigt som man pratar, om man inte ens märker att man skriver fel ord?) Detta gäller i och för sig även samtal med medpassagerare, men det finns en viss skillnad i och med att medpassageraren är medveten om trafiksituationen: Om det uppstår en komplicerad situation så slutar medpassageraren prata och föraren känner inte heller någon press att bibehålla konversationen eller förklara läget.
Och slutligen:
Today, I did the word quiz in Reader's Digest and set a new personal best. The topic? Harry Potter words. FML.
"Förnybart" är inget självändamål
Att använda "förnybara" energikällor är inget självändamål. Det viktiga är att inte använda dåliga energikällor.
Det innebär att argumentet "Kärnkraft suger för att det tränger ut sol- och vindkraft" är irrelevant om syftet är att få bort fossilkraften (vilket det är om man tror att koldioxidproblemet är akut). Vad som ersätter den - må det vara solkraft, vindkraft, vattenkraft, vågkraft, energisparande, kärnkraft eller en kombination - är mindre viktigt: Om kineserna bestämmer sig för att investera si och så miljarder CNY i alternativ som ska ersätta kolkraftverk så ska de i första hand välja det som ersätter så många som möjligt så snabbt som möjligt.
Men om man tänker lite långsiktigare så kanske konventionell kärnkraft inte är en så bra lösning, eftersom det producerar skadligt kärnavfall som måste tas om hand. Frågan är om det är bättre att investera X miljarder i att ersätta Y kolkraftverk med solkraft eller ersätta 5*Y (typ) kolkraftverk med kärnkraft men behöva lägga pengar i framtiden på att ta hand om ett riskfyllt avfall.
Det är lite som med SMS-lån - ska man skjuta problemen på framtiden? Svaret vore enkelt om det stod någon med en pistol mot mitt huvud och krävde en tusenlapp för att inte skjuta, och jag visste att jag skulle få lön inom 30 dagar så att jag kan betala av lånet med ränta. Tyvärr vet vi när det gäller denna fråga varken om pistolen finns, vad beloppet är, om lönen kommer, eller om pistolmannen kommer komma tillbaks imorgon med fler krav.
Däremot borde reaktorer såsom IFR, som äter upp kärnavfall och spottar ut energi, ligga högst upp på listan över alternativ: För varje minuspoäng en LWR får för att producera ett ton kärnavfall borde en IFR få 0.99 pluspoäng för att äta upp det (att det inte är 100% beror på att förvaringstiden går ner från 100 000 år till typ 500 år, men inte till 0).
För övrigt sägs det att en IFR-design som kallas PRISM redan är klar för konstruktion. Det enda som fattas är att någon investerar 3e9 USD för att bygga den första prototypen och få den godkänd. Det blir lite billigare per MW än solkraftverket Andasol 1, med skillnaden att om IFR fungerar så får vi inte bara energi (som dock kommer ta slut) utan vi blir också av med det "avfall" vi hade tänkt spendera hundratals miljarder dollar på att gräva ner. Det sägs att det svenska redan existerande avfallet kan försörja Sverige i 500 år, och att motsvarande siffra för hela världen är 700 år.
Om Greenpeace:s mål var att ersätta fossilt med förnybart på 100 år, så åstadkommer IFR samma huvudmål (få bort fossilt) men ger oss 500 år extra för sidomålet (100% förnybart), samtidigt som den löser vårt kärnavfallsproblem. Är det inte värt 3e9 USD att ta reda på om detta funkar?
Det innebär att argumentet "Kärnkraft suger för att det tränger ut sol- och vindkraft" är irrelevant om syftet är att få bort fossilkraften (vilket det är om man tror att koldioxidproblemet är akut). Vad som ersätter den - må det vara solkraft, vindkraft, vattenkraft, vågkraft, energisparande, kärnkraft eller en kombination - är mindre viktigt: Om kineserna bestämmer sig för att investera si och så miljarder CNY i alternativ som ska ersätta kolkraftverk så ska de i första hand välja det som ersätter så många som möjligt så snabbt som möjligt.
Men om man tänker lite långsiktigare så kanske konventionell kärnkraft inte är en så bra lösning, eftersom det producerar skadligt kärnavfall som måste tas om hand. Frågan är om det är bättre att investera X miljarder i att ersätta Y kolkraftverk med solkraft eller ersätta 5*Y (typ) kolkraftverk med kärnkraft men behöva lägga pengar i framtiden på att ta hand om ett riskfyllt avfall.
Det är lite som med SMS-lån - ska man skjuta problemen på framtiden? Svaret vore enkelt om det stod någon med en pistol mot mitt huvud och krävde en tusenlapp för att inte skjuta, och jag visste att jag skulle få lön inom 30 dagar så att jag kan betala av lånet med ränta. Tyvärr vet vi när det gäller denna fråga varken om pistolen finns, vad beloppet är, om lönen kommer, eller om pistolmannen kommer komma tillbaks imorgon med fler krav.
Däremot borde reaktorer såsom IFR, som äter upp kärnavfall och spottar ut energi, ligga högst upp på listan över alternativ: För varje minuspoäng en LWR får för att producera ett ton kärnavfall borde en IFR få 0.99 pluspoäng för att äta upp det (att det inte är 100% beror på att förvaringstiden går ner från 100 000 år till typ 500 år, men inte till 0).
För övrigt sägs det att en IFR-design som kallas PRISM redan är klar för konstruktion. Det enda som fattas är att någon investerar 3e9 USD för att bygga den första prototypen och få den godkänd. Det blir lite billigare per MW än solkraftverket Andasol 1, med skillnaden att om IFR fungerar så får vi inte bara energi (som dock kommer ta slut) utan vi blir också av med det "avfall" vi hade tänkt spendera hundratals miljarder dollar på att gräva ner. Det sägs att det svenska redan existerande avfallet kan försörja Sverige i 500 år, och att motsvarande siffra för hela världen är 700 år.
Om Greenpeace:s mål var att ersätta fossilt med förnybart på 100 år, så åstadkommer IFR samma huvudmål (få bort fossilt) men ger oss 500 år extra för sidomålet (100% förnybart), samtidigt som den löser vårt kärnavfallsproblem. Är det inte värt 3e9 USD att ta reda på om detta funkar?