pelli

Efter min hemkomst har jag läst ifatt Illustrerad Vetenskap, och hittat flera misstag. Här är ett urval:

1. Nr 7/2009, s.10. "Kan föräldrar med bruna ögon få barn med blå ögon?"
Illvet svarar att modellen där ögonfärgen bestäms av en enda gen på ett kromosompar är felaktig och att detta därför är möjligt eftersom nedärvning blir svårt att förutsäga. Det är dock svaret på fel fråga, nämligen om blåögda kan få brunögda barn. Svaret på originalfrågan är "Ja, enligt en förenklad modell ska vart fjärde barn till två brunögda heterozygota föräldrar ha blå ögon."

2. Nr 8/2009, s.42. "CO2 blir framtidens energikälla"
Artikeln handlar om att forskning pågår på ett sätt att omvandla koldioxid till kolväten och syre med hjälp av elektricitet (från solceller). Artikelförfattaren antyder att det är revolutionerande att en växthusgas skulle kunna vara energikälla, och missar helt att energin inte alls kommer från koldioxiden utan från solcellerna som genererar elektriciteten.

Vidare står det i artikeln att man forskar på att implementera detta i fossilkraftverksskorstenar eller bilavgasrör. Man skulle alltså förbränna kolväten för att få ut energi, och sen använda elektricitet för att återbinda utsläppen till nya kolväten. Det är lika ovettigt som att ladda elbilar med en propeller på taket under färd. På grund av termodynamikens lagar kommer ett sådant system obönhörligen att gå med förlust. Man bör alltså investera elektriciteten direkt, istället för att använda den till att omvandla koldioxid till kolväten som kvittas mot de kolväten man förbrände från början för att skapa koldixoiden. I bästa fall menade artikleförfattaren att man skulle montera detta på kolkraftverk, och då skulle det på sin höjd bli ett ineffektivt sätt att omvandla kol till olja.

Författaren har kanske inte insett att denna reaktion är motsatsen till förbränning av kolväten, och därför aldrig ska användas samtidigt som det motsatta sker. Däremot skulle detta kunna komma till användning vid separation i tid eller rum - elenergin kan lagras i kolväten och syre, och användas senare eller på annan plats, men det nämns inte alls (och det är troligen inte särskilt effektivt).

I och för sig kanske artikelförfattaren är mycket väl medveten om vad jag sagt, men isåfall borde han/hon ha bemött dessa invändningar eller åtminstone noterat att de existerar. Nu framstår vederbörande bara som inkompetent.

3. Nr 9/2009, s.19. "Vindkraftverket är en stor vinge"
Denna "nya rön"-notis handlar om ett V-format vertikalvindkraftverk. Fördelarna som nämns är att det bara finns en rörlig punkt, jämfört med två hos konventionella vindkraftverk (de roterar runt sin axel för att följa vinden, och bladen roterar som de gör), samt att generatorn sitter i botten och därmed kan göras tyngre. Notisförfattaren har tydligen missat att vertikalvindkraftverk är ganska vanliga nuförtiden - till exempel sitter det ett på ett hustak i göteborg (som låter för mycket enligt de boende) - och fördelarna som nämns gäller alla vertikalvindkraftverk (typ). Vad det är som är nytt med just detta kraftverk (kanske att det är stort men ändå stabilt?) får läsaren inte veta.