Insektsförvirrning

Jag läste just en artikel på Naturskyddsföreningens blogg om insektsförvirrning som ersättning för bekämpningsmedel. Idén är att sprida ut en falsk parningsdoft över odlingarna så att skadeinsekterna inte hittar till varandra för att para sig.

Min spontana undran är förstås hur detta är bättre än vanliga bekämpningsmedel: Det är ju också "kemikalier", samt kommer få problem med resistens eftersom det utsätter insekterna för evolutionärt tryck.

De fördelar jag kan tänka mig är att dessa doftämnen inte behöver appliceras i lika stor mängd som insektsgift, samt att de har en större chans att vara ofarliga för människor och natur (men man kan ju aldrig vara riktigt säker när man manipulerar moder natur - eller hur?).

10 pund

(Detta är ett gammalt inlägg som legat färdigskrivet i produktionskön i drygt två månader, men som tydligen aldrig publicerades.)

Här är tre saker jag spenderade 10 pund på [i slutet av förra terminen]:

1. När min kusin kom på besök åkte vi buss från tågstationen in till centrum för 2 * £1.40. Jag betalade med en tia och fick en massa mynt i växel. Efter besöket promenerade vi tillbaks till stationen, och sedan kände jag mig lat så jag provade att ta en taxi för första gången. Det kostade £7.20 från tågstationen hem till min dörr, så jag gav chauffören exakt de mynt jag fått från busschauffören.

2. Efter terminens slut gick jag till en barberare och fick håret klippt. Jag sade åt honom att ta av motsvarande två månader (vilket vi kom överens om att översätta till en tum), och han lyckades tydligen bra med det för mina föräldrar [märkte att jag klippt mig först några veckor in på lovet]. Jag fick studentrabatt (gäller mån-tors), och betalade då £10 istället för £13.50.

3. Jag lät frisyren vila en dag, och sedan begav jag mig till en fotoaffär (typ Expert) för att ta ett passfoto (dock inte till ett pass - det tas ju på plats i polishuset nuförtiden). Expediten ledde mig till ett hörn av butiken, rullade ner en vit skärm framför varuhyllan, och kopplade loss en av kamerorna som stod på visning för att ta bilden med. Efter att han tagit bilden tog han fram en miniskrivare, som skrev ut 2x3 passfoton på ett fotopapper i full färg genom att skicka igenom papperet flera gånger och applicera en grundfärg i taget.

AMDG

Förra terminen hade jag en kurs gemensam med en trevlig amerikan som läste en lite bredare blandning av både ren och tillämpad matematik. Han brukade alltid skriva "AMDG" längst upp i hörnet på sina papper, vilket jag till en början antog var hans initialer eftersom det inte var kursen (som hette PSM) och hans förnamn började på A.

En gång hade jag för mig att jag såg honom i Trinity, så för att ta reda på vilket college han gick på försökte jag slå upp honom i universitetets epostadresssregister, men hittade ingen med dessa initialer. Senare provade jag google istället, och fann att enligt wikipedia står AMDG för "ad maiorem dei gloriam" ("till guds större ära") och skrivs av jesuiter högst upp på deras papper. Detta stämmer väl överens med observationen att han alltid har med sig en ring och på sig en pikétröja som det står "jesuit [stad]" på.

Sits

På den sällan använda herrtoan utanför Part III-rummet i CMS finns två rum med varsin toalett. Jag har tidigare funderat på att det optimala tillståndet för dem torde vara att den ena har sitsen uppfälld medan den andra har sitsen nerfälld kombinerat med att båda dörrarna är öppna så att man snabbt får en överblick över situationen och kan välja den toalett som redan är i önskat läge. Så idag hände det sig att toaletterna var i exakt detta tillstånd, och efter att först ha instinktivt rört mig mot fel toalett eftersom ljuset redan var tänt där insåg jag att detta var mitt drömscenario och valde den korrekta toaletten istället. (Och så undrar jag förstås om jag borde ha valt fel toalett och utsatt mig för lite extra möda och infektionsrisk i utbyte mot att inte aktivera det rörelsesensorstyrda lyset på den andra toaletten också.)

Denna utläggning om toalettsitsar påminner mig om en gammal VDM (fransk FML) om hur sittkissarna vann över ståkissarna genom att avlägsna toalettlyset.

För övrigt har jag ingen sympati för de som klagar på att folk lämnar sitsen uppfälld. Jag är själv sittkissare och jag har aldrig ens regaret på att min far lämnat sitsen uppfälld. En viss förklaring är dock att jag som uppväxt ståkissare har lärt mig att instinktivt fälla ner sitsen när jag vill sitta, och detta utan att tänka onda tankar om föregående användare.

Jag anser bestämt att man inte ska ändra toalettsitsens läge efter användning av hänsyn till nästa användare. Detta tjänar ingenting till eftersom arbetet att ändra läge på sitsen är lika mödosamt för båda parter, och dessutom riskerar man att ha ändrat sitsens läge i onödan ifall nästa person (som kanske är en själv igen) vill ha det läge man ursprungligen använde. Undantag till denna regel är om man exempelvis bor med en handikappad person som har svårigheter att själv ändra läge på sitsen, eller om man är helt säker på vem som kommer använda toan härnäst (eftersom vederbörande redan är i rummet eller har deklarerat sina intentioner utifrån) samt dennes preferenser.

Dock godtar jag argumentet att exempelvis locket ned ser trevligare ut eller är mer praktiskt (men jag undlåter mig att fälla värderingar om huruvida det är värt mödan).

Läsk

Idag drack jag för första gången läsk till middag i Hall. Anledningen var att jag ville ha en vattenflaska till badmintonmatchen efteråt, och att Sainsbury's stänger vid 5 på söndagar, så jag var tvungen att köpa en flaska i Hall. Den billigaste flaskan kostade £1 (ca 10 kr), och för det priset kunde jag få antingen coca-cola eller vatten (medan en mindre flaska juice kostade £1.60). Valet föll förstås på läsken, som jag drack upp under måltiden för att sedan kunna fylla flaskan med vatten inför själva matchen.

För övrigt har jag tidigare köpt vätska för flaskans skull två gånger.

Kissa i kors

Idag under en badmintonmatch frågade halva motståndarlaget (3 pers) om toaletten (som ligger i en annan byggnad) samtidigt. På vägen dit skämtade de om att det var ett lagtoabesök. Då slog det mig att jag aldrig tänkt på att konceptet att kissa i kors kanske inte finns i England. Jag frågade såväl motståndarlaget som mitt eget lag, och ingen av dem hade hört talas om något liknande.

Ryanair är farliga

Aftonbladet rapporterar att två Ryanairpiloter varnar om dåliga arbetsvillkor som kan leda till ökad olycksrisk. Detta är förstås dåliga nyheter för mig, men frågan är om det är värt att byta till något av de andra alternativen.

1. Aktuell färdväg:
Flygbuss/tåg Cambridge-Stansted (1h)
Ryanair Stansted-Skavsta (2h, "riskfyllt")
Flygbuss Skavsta-Linköping (1,5h)

2. SAS:
Flygbuss/tåg Cambridge-Heathrow (3h)
SAS Heathrow-Arlanda (2,5h)
Tåg Arlanda-Linköping (3h)

3. KLM:
Tåg+tunnelbana Cambridge-London City Airport (2h)
KLM London City Airport - Amsterdam (0,5h)
KLM Amsterdam - Linköping (2h)

Hur många kilometer extra på marken motsvarar den ökade risken att flyga med Ryanair? Kan det till och med vara värt en extra cykel av start och landning om den utförs av KLM? (antagligen inte)

En liten väntevärdesuträkning: Ryanair flög enligt egen utsago över 443 000 flighter förra året. Om vi antar att de kraschar ett flyg en gång om året, och att jag i genomsnitt har (motsvarande) 50 år kvar att leva, så förlorar jag en timmes levnadstid i kraschrisk varje gång jag väljer att flyga med dem. Ur genomsnittslevnadstidssynpunkt är det då bara värt att välja en säkrare färdväg om den inte slösar mer än en timme extra av mitt liv.