Pannkakor
I morse gjorde jag pannkakor till frukost istället för stekt ägg. Då mitt kök inte är fullt utrustat försökte jag vispa smeten i en matlåda med ett par pinnar. Dock var det svårt att få smeten klimpfri, så efter en stunds fruktlöst vispande satte jag istället på det tättslutande locket, och skakade matlådan våldsamt i några sekunder. Det fungerade.
Schampo
När jag köper schampo i UK kräver jag främst att flaskan ska vara genomskinlig så man kan se hur mycket som återstår. Schampot jag köpte denna gång hade en extra bonus: flaskan är designad att stå uppochner, och öppningen är konstruerad så att inget läcker ut när man inte klämmer på flaskan.
Den enda nackdelen är det luktar som WC-anka (eukalyptus och citrus).
Den enda nackdelen är det luktar som WC-anka (eukalyptus och citrus).
Morgonflyg
När jag bokade dagens biljett valde jag morgonflyget, som avgick 7.05, av misstag. Därmed var jag tvungen att ta flygbussen som avgick 4.00 från Linköping.
När jag lämnade in mitt bagage på Skavsta, vid 05.30, hörde jag något ljud i bakgrunden, men tänkte inte på vad det var förrän flygplatspersonalen beklagade sig över fåglarna som bosatt sig i taket och kvittrade oavbrutet.
I väntan på att få gå igenom passkontrollen insåg jag hur man känner igen passkontrollanterna (bortsett från på uniformen), så att man kan förbereda sig på att köa framför deras bås. De är den enda flygplatspersonalen som rör sig bland resenärerna bärandes på kaffekoppar, ty ingen annan har ett stillasittande jobb.
Ute på plattan i Skavsta stod många flygplan, och vårt hade bara påstigning fram. Därmed blev det extra tomt omkring min favoritplats (längst bak till höger i planet, 33F), eftersom de flesta inte tänkte på att man ändå kan komma av fort via bakdörren på Stansted.
När vi kom fram till Stansted körde piloten först fel. Flygplatsen har tre långa byggnader där flygplan kan lägga till - låt oss kalla dem A (gate 1-19), B (gate 20-39), C (gate 40-59). Alla gånger förutom en har flyget avgått ifrån och ankommit till C, som är förbunden med huvudbyggnaden via en gångbro. Denna gången svängde vi in framför A, stannade tvärt, stod stilla en stund, vände, och taxade ut igen.
Dock stannade vi vid byggnad B, som trots att den ligger på ungefär samma avstånd från huvudbyggnaden som C endast är förbunden med den via ett automatiserat tågsystem som tar en omväg via den avlägsnaste byggnaden A. Därmed tog det mig över 10 minuter att ta mig ifrån planet, genom passkontrollen, och till bagagebandet. Tidigare har jag lyckats gå av planet sist (vid byggnad C) och komma fram innan bagaget, men denna gång kom bagaget först trots att jag var på första tåget ifrån byggnad A.
I väntan på bussen till Cambridge såg jag en ny bussmodell, som hade en väldigt osmickrande puckel, samt destinationsskylten placerad i midjehöjd under vindrutan istället för ovanför den: Volvo B9R Plaxton Elite. Någon som kan förklara syftet med detta, förutom att passagerarna ska kunna titta lite uppåt?
Vanligtvis flyger jag med senare flyg, och tar då bussen på eftermiddagen eller kvällen. Då är det antingen redan mörkt, eller så brukar jag sitta på höger sida av bussen för att slippa solen. Eftersom bussen denna gång gick 9.00 på morgonen satt jag därmed istället på vänster sida, och såg två saker jag inte sett förut:
Första gången vägen slutar vara enkelriktad sitter det en skylt som påminner om att det är "drive on left" på fyra olika språk.
I Duxford ligger ett Imperial War Museum och man kan se flera stora gamla stridsflygplan från motorvägen.
När jag lämnade in mitt bagage på Skavsta, vid 05.30, hörde jag något ljud i bakgrunden, men tänkte inte på vad det var förrän flygplatspersonalen beklagade sig över fåglarna som bosatt sig i taket och kvittrade oavbrutet.
I väntan på att få gå igenom passkontrollen insåg jag hur man känner igen passkontrollanterna (bortsett från på uniformen), så att man kan förbereda sig på att köa framför deras bås. De är den enda flygplatspersonalen som rör sig bland resenärerna bärandes på kaffekoppar, ty ingen annan har ett stillasittande jobb.
Ute på plattan i Skavsta stod många flygplan, och vårt hade bara påstigning fram. Därmed blev det extra tomt omkring min favoritplats (längst bak till höger i planet, 33F), eftersom de flesta inte tänkte på att man ändå kan komma av fort via bakdörren på Stansted.
När vi kom fram till Stansted körde piloten först fel. Flygplatsen har tre långa byggnader där flygplan kan lägga till - låt oss kalla dem A (gate 1-19), B (gate 20-39), C (gate 40-59). Alla gånger förutom en har flyget avgått ifrån och ankommit till C, som är förbunden med huvudbyggnaden via en gångbro. Denna gången svängde vi in framför A, stannade tvärt, stod stilla en stund, vände, och taxade ut igen.
Dock stannade vi vid byggnad B, som trots att den ligger på ungefär samma avstånd från huvudbyggnaden som C endast är förbunden med den via ett automatiserat tågsystem som tar en omväg via den avlägsnaste byggnaden A. Därmed tog det mig över 10 minuter att ta mig ifrån planet, genom passkontrollen, och till bagagebandet. Tidigare har jag lyckats gå av planet sist (vid byggnad C) och komma fram innan bagaget, men denna gång kom bagaget först trots att jag var på första tåget ifrån byggnad A.
I väntan på bussen till Cambridge såg jag en ny bussmodell, som hade en väldigt osmickrande puckel, samt destinationsskylten placerad i midjehöjd under vindrutan istället för ovanför den: Volvo B9R Plaxton Elite. Någon som kan förklara syftet med detta, förutom att passagerarna ska kunna titta lite uppåt?
Vanligtvis flyger jag med senare flyg, och tar då bussen på eftermiddagen eller kvällen. Då är det antingen redan mörkt, eller så brukar jag sitta på höger sida av bussen för att slippa solen. Eftersom bussen denna gång gick 9.00 på morgonen satt jag därmed istället på vänster sida, och såg två saker jag inte sett förut:
Första gången vägen slutar vara enkelriktad sitter det en skylt som påminner om att det är "drive on left" på fyra olika språk.
I Duxford ligger ett Imperial War Museum och man kan se flera stora gamla stridsflygplan från motorvägen.
Teochew
Mina föräldrar gjorde en stor uppoffring för mig: De talade ursprungligen teochew med varandra, men när jag föddes gav de upp sitt modersmål och började prata mandarin med varandra och mig - det var bättre för mig att kunna kommunicera med alla kineser istället för bara släkten hemma i Swatow.
Eftersom jag lärt mig mandarin främst från mina föräldrar "bryter" jag på teochew trots att jag inte talar det. Denna brytning härstammar från att ljuden -n, zh-, ch-, sh-, r- och f- saknas i teochew. När jag inte tänker mig för uttalar jag då felaktigt:
* -n som -ng
* zh-, ch-, sh- som z-, c-, s-
* r- som z- (jämför hur engelskans chair och franskans chaise är samma ord)
* men inte f- som h-, utan tvärtom har mina föräldrar överkompenserat för denna brist genom att ibland felaktigt uttala h- som f-.
Ett ljud som fattas i både mandarin och teochew är v-. Jag tror mandariner brukar kunna uttala "DVD" rätt, medan teochewer säger "dii buii dii".
Eftersom jag lärt mig mandarin främst från mina föräldrar "bryter" jag på teochew trots att jag inte talar det. Denna brytning härstammar från att ljuden -n, zh-, ch-, sh-, r- och f- saknas i teochew. När jag inte tänker mig för uttalar jag då felaktigt:
* -n som -ng
* zh-, ch-, sh- som z-, c-, s-
* r- som z- (jämför hur engelskans chair och franskans chaise är samma ord)
* men inte f- som h-, utan tvärtom har mina föräldrar överkompenserat för denna brist genom att ibland felaktigt uttala h- som f-.
Ett ljud som fattas i både mandarin och teochew är v-. Jag tror mandariner brukar kunna uttala "DVD" rätt, medan teochewer säger "dii buii dii".
Tecken
Det är svårt att läsa baklänges eftersom vi normalt inte läser ord bokstav för bokstav utan mer som en helhet. Exempel (börja allra längst från höger): "tehleh ne mos rem natu vatskob röf vatskob dro resäl etni tlamron iv mosretfe segnälkab asäl tta tråvs rä ted". Jämför med en omvänd mening: "helhet en som mer utan bokstav för bokstav ord läser inte normalt vi eftersom baklänges läsa att svårt är det".
Då varje kinesiskt tecken är ett eget ord, typ, är det inte så mycket svårare att läsa kinesiska baklänges eller vertikalt jämfört med normalt. Detta innebär att man har lite mer frihet med hur man ordnar text, exempel:
* Ursprungligen skrev man uppifrån och ner, från höger till vänster, så egentligen borde jag kallat vertikalt för "normalt". I skönlitteratur är detta fortfarande vanligt.
* På skyltar ovanför dörren på antika hus (samt efterapande moderna hus) ska man läsa från höger till vänster.
* I storstädernas shoppingdistrikt har affärer ofta stora vertikala skyltar (bärandes affärens namn) som löper ner längs husfasaden.
* På bussar, lastbilar och flygplan ska man ofta läsa texten från fören, så på högersidan av fordonet står texten "baklänges" (från höger till vänster). (Enligt google gör China Southern så, men inte Air China.)
* Det går att skriva fraser på vägbanan, vertikalt. Frågan är dock om man ska skriva uppifrån och ner, som folk är lite mer vana vid att läsa, eller nerifrån och upp, så att tecknen dyker upp framför bilen i rätt ordning. I praktiken varierar man, men det är oftast standardfraser såsom "小型车" (småbilar), eventuellt plus "道" (fil), samt ortsnamn, så avsaknaden av en standard oraskar inte så mycket problem.
Övrigt spånande:
* Finns kinesiska korsord? Kanske skriver man ett tecken per ruta och har ledtrådar för fraser istället för ord, men det kan omöjligen vara lika kul eftersom ett tecken bara betyder några få saker, jämfört med en bokstav som kan ingå i ord med extremt varierande betydelse.
* I kinesiskt schack (象棋, xiàngqí) använder man cirkulära pjäser med tecken på. Jag gissar att man hade uppfunnit symboler eller figurer om kinesiska istället hade haft avlånga ord som inte är så lätta att passa in i cirklar eller kvadrater.
Då varje kinesiskt tecken är ett eget ord, typ, är det inte så mycket svårare att läsa kinesiska baklänges eller vertikalt jämfört med normalt. Detta innebär att man har lite mer frihet med hur man ordnar text, exempel:
* Ursprungligen skrev man uppifrån och ner, från höger till vänster, så egentligen borde jag kallat vertikalt för "normalt". I skönlitteratur är detta fortfarande vanligt.
* På skyltar ovanför dörren på antika hus (samt efterapande moderna hus) ska man läsa från höger till vänster.
* I storstädernas shoppingdistrikt har affärer ofta stora vertikala skyltar (bärandes affärens namn) som löper ner längs husfasaden.
* På bussar, lastbilar och flygplan ska man ofta läsa texten från fören, så på högersidan av fordonet står texten "baklänges" (från höger till vänster). (Enligt google gör China Southern så, men inte Air China.)
* Det går att skriva fraser på vägbanan, vertikalt. Frågan är dock om man ska skriva uppifrån och ner, som folk är lite mer vana vid att läsa, eller nerifrån och upp, så att tecknen dyker upp framför bilen i rätt ordning. I praktiken varierar man, men det är oftast standardfraser såsom "小型车" (småbilar), eventuellt plus "道" (fil), samt ortsnamn, så avsaknaden av en standard oraskar inte så mycket problem.
Övrigt spånande:
* Finns kinesiska korsord? Kanske skriver man ett tecken per ruta och har ledtrådar för fraser istället för ord, men det kan omöjligen vara lika kul eftersom ett tecken bara betyder några få saker, jämfört med en bokstav som kan ingå i ord med extremt varierande betydelse.
* I kinesiskt schack (象棋, xiàngqí) använder man cirkulära pjäser med tecken på. Jag gissar att man hade uppfunnit symboler eller figurer om kinesiska istället hade haft avlånga ord som inte är så lätta att passa in i cirklar eller kvadrater.
747 Combi
Det känns som att jag redan bloggat om det här, men google says no, so here goes:
Jag minns hur jag i min ungdom flugit med B747 några gånger, sittandes på nästan sista raden (drygt rad 40) vid vingarnas bakkant. Långt senare insåg jag att jag alla de gångerna flugit med en B747 Combi, som har ett lastutrymme bak, och jag skämdes lite över att inte ha reagerat på att vingarna måste ha suttit extremt långt bak om jag verkligen satt längst bak i planet.
Igår flög vi med en B747 Combi från Shanghai till Amsterdam. Innan start i Shanghai var lastdörren öppen, och på marken stod bland annat en lastpall med en jeep fastspänd.
Jag minns hur jag i min ungdom flugit med B747 några gånger, sittandes på nästan sista raden (drygt rad 40) vid vingarnas bakkant. Långt senare insåg jag att jag alla de gångerna flugit med en B747 Combi, som har ett lastutrymme bak, och jag skämdes lite över att inte ha reagerat på att vingarna måste ha suttit extremt långt bak om jag verkligen satt längst bak i planet.
Igår flög vi med en B747 Combi från Shanghai till Amsterdam. Innan start i Shanghai var lastdörren öppen, och på marken stod bland annat en lastpall med en jeep fastspänd.
Mer trafik
* På landsvägarna (2x3-filiga betongvägar med mittrefug) var det inte ovanligt att se 2+2-axlade lastbilar. En gång såg jag en 3+2-axlad lastbil, som av hjulen att döma styrde på de tre främre "axlarna", medan de två bakre var fasta. På svenska vägar ser jag sällan två axlar fram, och nästan aldrig tre. Undrar om detta är en indikator på skillnad i kvalitet på vägar eller fordon, eller bara en historisk slump.
* På landsvägar med minst tre filer i samma riktning brukar mina släktingar köra i mittfilen, antagligen för att minimera risken att köra på folk/djur som kommer inspringandes/-cyklandes/-körandes från sidorna. Eftersom mittbarriären ofta innehåller buskar som skymmer sikten saktar man ner (från 80 km/h) till 60 km/h och tutar när man passerar öppningar i barriären om man kör i vänsterfil.
* Vi köpte min farfars laptop i en shoppinggalleria som bland annat hade en Walmart i källaren. På parkeringen utanför stod (förutom en MASSA mopeder) främst lite nyare bilar, och över 80% av dem hade små pluppar där back som jag antar innehöll backsensorer. Bilarna vi åkte i hade förutom backsensor också en backkamera (som utnyttjade en skärm i mittpanelen som också kan användas för DVD-uppspelning). I Shanghai såg vi en lite lyxigare bil, som på backkamerabilden också hade två kurvor inritade som följde rattens rörelser och visade var bilen skulle hamna vid det aktuella rattutslaget. Den bilen hade också en LCD-display i backspegeln som jag efter en stund listade ut visade vilket väderstreck bilen pekade mot.
* I Shanghai åkte vi också i en taxi som inte hade bälte bak, och vars GPS tidvis indikerade 130 km/h, när vi åkte på en motorväg med trolig gräns 80 km/h, eventuellt 100 km/h. Alla professionella chaufförer vet dock var fartkamerorna sitter, och saktar in där men endast där. Här skulle snitthastighetsmätning mellan kamerorna göra susen.
* På landsvägar med minst tre filer i samma riktning brukar mina släktingar köra i mittfilen, antagligen för att minimera risken att köra på folk/djur som kommer inspringandes/-cyklandes/-körandes från sidorna. Eftersom mittbarriären ofta innehåller buskar som skymmer sikten saktar man ner (från 80 km/h) till 60 km/h och tutar när man passerar öppningar i barriären om man kör i vänsterfil.
* Vi köpte min farfars laptop i en shoppinggalleria som bland annat hade en Walmart i källaren. På parkeringen utanför stod (förutom en MASSA mopeder) främst lite nyare bilar, och över 80% av dem hade små pluppar där back som jag antar innehöll backsensorer. Bilarna vi åkte i hade förutom backsensor också en backkamera (som utnyttjade en skärm i mittpanelen som också kan användas för DVD-uppspelning). I Shanghai såg vi en lite lyxigare bil, som på backkamerabilden också hade två kurvor inritade som följde rattens rörelser och visade var bilen skulle hamna vid det aktuella rattutslaget. Den bilen hade också en LCD-display i backspegeln som jag efter en stund listade ut visade vilket väderstreck bilen pekade mot.
* I Shanghai åkte vi också i en taxi som inte hade bälte bak, och vars GPS tidvis indikerade 130 km/h, när vi åkte på en motorväg med trolig gräns 80 km/h, eventuellt 100 km/h. Alla professionella chaufförer vet dock var fartkamerorna sitter, och saktar in där men endast där. Här skulle snitthastighetsmätning mellan kamerorna göra susen.
Mat
De två klassiska delikatesserna i Kina är hajfenssoppa (som man inte ska äta av hänsyn till djur och miljö) och svalbosoppa (som egentligen inte är gjort på svalors bo, utan en annan fågelarts bo). På denna kinaresa har vi dock inte ätit något sånt, utan endast de lokala delikatesserna sjögurka och havsöra (som båda har äcklig gummiliknande konsistens, den första lite geggigare än den andra). Övrigt som har hänt på restaurang under denna resa:
* Grillat griskultingskinn serverades. På serveringsfatet låg hela ovansidan av grisen, urgröpt, med huvudet och benen på plats, och med ryggskinnet uppskuret i små rutor att plocka ifrån.
På ögonens plats satt det två körsbärstomater. Efter att vi ätit bort det mesta av ryggskinnet togs fatet bort, och strax kom det tillbaka ett nytt fat med det resterande grisköttet uppskuret, och tomaterna skurna till små kaniner (exempel).
* En kväll sade värden, på teochew, "Jag kör bil så..." (jag förstod inte mer), och sedan drack vi äppelcidervinäger som om det vore vin.
* På en lite lågklassigare restaurang där vi åt i en barack vid sidan av huvudbyggnaden var jag inte orolig för hyginenen, ty porslinsskålarna och -skeden kom inplastade och märkta med "汕头市放心餐具消毒服务有限公司" (Swatow stad oroa-dig-inte servis-desinfektions-service AB). Dessutom åt vi hotpot, där all mat kastas i grytan med kokande vatten i mitten av bordet innan den äts. (Inte riktigt en autoklav dock.)
* En restaurang vi gick på hette "毋米粥" (risfri risgröt), vilket innebar risgröt som kokats så länge att riskornen helt lösts upp. De specialiserade sig på hotpot där man istället för kokande vatten hade denna risfria risgröt i grytan. Under hela måltiden stod en servitör och opererade grytan samt reglerade den uppvärmande gasolbrännaren.
* På en lite högklassigare restaurang hade man ändå dåligt översatt engelska i menyn. Som vanligt var det maskinöversatt, för så fort det var ett lite längre namn innehöll översättningen ett verb. Jag har inget äkta exempel, men exempelvis "蛋炒饭" (ägg-stek-ris) skulle kunna bli "The egg fries the rice". Det som fick min uppmärksamhet var dock "素炒什锦" (vegetariskt stekt diverse), som hette "Fried Vegetarians with Different Ingredients".
* En annan dålig översättning jag sett är "cereal crop circles" för flingor av Cheerios-typ.
* Grillat griskultingskinn serverades. På serveringsfatet låg hela ovansidan av grisen, urgröpt, med huvudet och benen på plats, och med ryggskinnet uppskuret i små rutor att plocka ifrån.
På ögonens plats satt det två körsbärstomater. Efter att vi ätit bort det mesta av ryggskinnet togs fatet bort, och strax kom det tillbaka ett nytt fat med det resterande grisköttet uppskuret, och tomaterna skurna till små kaniner (exempel).
* En kväll sade värden, på teochew, "Jag kör bil så..." (jag förstod inte mer), och sedan drack vi äppelcidervinäger som om det vore vin.
* På en lite lågklassigare restaurang där vi åt i en barack vid sidan av huvudbyggnaden var jag inte orolig för hyginenen, ty porslinsskålarna och -skeden kom inplastade och märkta med "汕头市放心餐具消毒服务有限公司" (Swatow stad oroa-dig-inte servis-desinfektions-service AB). Dessutom åt vi hotpot, där all mat kastas i grytan med kokande vatten i mitten av bordet innan den äts. (Inte riktigt en autoklav dock.)
* En restaurang vi gick på hette "毋米粥" (risfri risgröt), vilket innebar risgröt som kokats så länge att riskornen helt lösts upp. De specialiserade sig på hotpot där man istället för kokande vatten hade denna risfria risgröt i grytan. Under hela måltiden stod en servitör och opererade grytan samt reglerade den uppvärmande gasolbrännaren.
* På en lite högklassigare restaurang hade man ändå dåligt översatt engelska i menyn. Som vanligt var det maskinöversatt, för så fort det var ett lite längre namn innehöll översättningen ett verb. Jag har inget äkta exempel, men exempelvis "蛋炒饭" (ägg-stek-ris) skulle kunna bli "The egg fries the rice". Det som fick min uppmärksamhet var dock "素炒什锦" (vegetariskt stekt diverse), som hette "Fried Vegetarians with Different Ingredients".
* En annan dålig översättning jag sett är "cereal crop circles" för flingor av Cheerios-typ.
Musik
På nyårsdagen såg vi en repris från ett nyårsnatts-TV-program där en duo sjöng ett stycke innehållandes texten "我是一颗小小的石头" (jag är en liten liten sten). Det var bra, men jag var inte så imponerad förrän jag fick höra att kvinnan var en utklädd okastrerad man.
Eftersom jag har spenderat mycket tid i närheten av mitt kusinbarn har jag också utsatts för mycket barnmusikvideos. Jag har fattat tycke för följande två:
* En sång om en snigel som klättrar upp för ett vindruveträd och blir skrattad åt av fåglar eftersom druvorna inte är mogna än, men replikerar "skratta inte åt mig, när jag kommit upp kommer druvorna vara mogna". Jag tycker extra mycket om snigelns ansiktsuttryck när den beslutsamt klättrar upp för stammen, och när den kommer fram till de mogna druvorna.
* En sång om en kattmamma som väntar på att hennes två ungar ska komma hem och sova. Jag tycker extra mycket om videosnutten i sticket mellan första och andra versen.
Eftersom jag har spenderat mycket tid i närheten av mitt kusinbarn har jag också utsatts för mycket barnmusikvideos. Jag har fattat tycke för följande två:
* En sång om en snigel som klättrar upp för ett vindruveträd och blir skrattad åt av fåglar eftersom druvorna inte är mogna än, men replikerar "skratta inte åt mig, när jag kommit upp kommer druvorna vara mogna". Jag tycker extra mycket om snigelns ansiktsuttryck när den beslutsamt klättrar upp för stammen, och när den kommer fram till de mogna druvorna.
* En sång om en kattmamma som väntar på att hennes två ungar ska komma hem och sova. Jag tycker extra mycket om videosnutten i sticket mellan första och andra versen.
Xylofon
Idag åkte vi till en bäbisbutik och köpte saker till mitt kusinbarn. På en hylla stod nio olika leksaksxylofoner av olika modell (lite olika former och olika motiv).
Alla hade åtta plattor med samma färgkodning och var "stämda" till en vanlig durskala, fast bara nästan. Den första xylofonen var någorlunda korrekt, men de resterande åtta hade alla mer eller mindre allvarliga brister. Det värsta var att tredje och fjärde plattan bara hade rätt förhållande (halvtonssteg) på två av dem, medan de klingade LIKA på fyra och var separerade med ett heltonssteg på två. Två andra vanliga fel var att första plattan var en halvton för låg, eller att åttonde plattan var en halvton för hög.
Efter att ha undersökt instrumenten noga och kommit fram till ovanstående berättade jag för min svärkusin, som lyckligtvis inte sade "Det spelar väl ingen roll? Ungen hör ändå inte att det är fel!" [jfr botten på förra inlägget], utan "Då köper vi den som är rätt!". Butiksbiträdet gick då, till min fasa, ut på lagret och hämtade ett oöppnat exemplar, men bröt förseglingen så att jag med min expertis fick undersöka det. Resultatet var positivt, och jag proklamerade att xylofonen dög.
Den stora frågan är nu ifall
1. felstämningen berodde på slumpmässiga variationer i tillverkningsprocessen så att vi hade tur att få ett till korrekt exemplar,
eller
2. (ve och fasa) tillverkningsprocessen producerar identiska kopior men på åtta modeller av nio är felinställd så att alla exemplar är stämda på samma felaktiga sätt.
Alla hade åtta plattor med samma färgkodning och var "stämda" till en vanlig durskala, fast bara nästan. Den första xylofonen var någorlunda korrekt, men de resterande åtta hade alla mer eller mindre allvarliga brister. Det värsta var att tredje och fjärde plattan bara hade rätt förhållande (halvtonssteg) på två av dem, medan de klingade LIKA på fyra och var separerade med ett heltonssteg på två. Två andra vanliga fel var att första plattan var en halvton för låg, eller att åttonde plattan var en halvton för hög.
Efter att ha undersökt instrumenten noga och kommit fram till ovanstående berättade jag för min svärkusin, som lyckligtvis inte sade "Det spelar väl ingen roll? Ungen hör ändå inte att det är fel!" [jfr botten på förra inlägget], utan "Då köper vi den som är rätt!". Butiksbiträdet gick då, till min fasa, ut på lagret och hämtade ett oöppnat exemplar, men bröt förseglingen så att jag med min expertis fick undersöka det. Resultatet var positivt, och jag proklamerade att xylofonen dög.
Den stora frågan är nu ifall
1. felstämningen berodde på slumpmässiga variationer i tillverkningsprocessen så att vi hade tur att få ett till korrekt exemplar,
eller
2. (ve och fasa) tillverkningsprocessen producerar identiska kopior men på åtta modeller av nio är felinställd så att alla exemplar är stämda på samma felaktiga sätt.
Klapp
Som sagt har min kusin en nollårig unge. Ungen är nu tillräckligt gammal för att åka runt i huset sittandes i folks armar. Släkten verkar tycka att det är roligt att påkalla ungens uppmärksamhet genom att klappa i händerna. Jag tvivlar dock på metodens effektivitet:
Ibland klappar de med händerna någon decimeter ifrån ungens bortvända ansikte utan att den reagerar. Då fortsätter de dock att klappa tills ungen efter någon halv minut slutligen vrider på huvudet av någon annan anledning, och så blir alla uppspelta över att ungen reagerade. Frågan är om min släkt inte förstår skillnaden mellan korrelation och kausation, eller om de tränar ungen att reagera på klapp-stimuli.
En kväll gick jag på stan med min korpulente kusin (som sedan köpte mig en plånbok för 55 spänn), och då hade två butiker anställda som stod vid dörren och attraherade kunder genom att bara klappa i händerna. Det fungerade på mig, för när jag hörde klappen på avstånd kände jag mig tvungen att ta reda på varifrån ljudet kom. Betyder det att jag blev tränad av kineser när jag var liten?
En annan sak släkten gör med ungen nu är att regelbundet hålla den byx- och blöjlös ovanför en hink och vissla. Även här undrar jag ifall visslingen är till för att framkalla kiss/bajs (finns det ett samlingsord för detta?) eller om de tränar ungen att göra sina behov när den hör vissling.
Slutligen en skräckhistoria från the interwebs (översatt): En småbarnsförälder sade till en vän "Varför pratar du med ungen? Den förstår ändå inte!".
Ibland klappar de med händerna någon decimeter ifrån ungens bortvända ansikte utan att den reagerar. Då fortsätter de dock att klappa tills ungen efter någon halv minut slutligen vrider på huvudet av någon annan anledning, och så blir alla uppspelta över att ungen reagerade. Frågan är om min släkt inte förstår skillnaden mellan korrelation och kausation, eller om de tränar ungen att reagera på klapp-stimuli.
En kväll gick jag på stan med min korpulente kusin (som sedan köpte mig en plånbok för 55 spänn), och då hade två butiker anställda som stod vid dörren och attraherade kunder genom att bara klappa i händerna. Det fungerade på mig, för när jag hörde klappen på avstånd kände jag mig tvungen att ta reda på varifrån ljudet kom. Betyder det att jag blev tränad av kineser när jag var liten?
En annan sak släkten gör med ungen nu är att regelbundet hålla den byx- och blöjlös ovanför en hink och vissla. Även här undrar jag ifall visslingen är till för att framkalla kiss/bajs (finns det ett samlingsord för detta?) eller om de tränar ungen att göra sina behov när den hör vissling.
Slutligen en skräckhistoria från the interwebs (översatt): En småbarnsförälder sade till en vän "Varför pratar du med ungen? Den förstår ändå inte!".
Swatow-trafik
För tre år sedan nämnde jag lite skillnader på kinesisk och svensk trafik. Här kommer lite fler observationer från vägarna:
* Numera måste passageraren också vara bältad även i stadstrafik, och det sitter trafikkameror här och var i staden som fotograferar varje bil för att bötfälla bältesbrist och hastighetsöverträdelse.
* Man försöker i allmänhet hålla sig till sin egen körfil, men vid "behov" ignorerar man filmarkeringarna helt. Ibland är detta faktiskt nödvändigt på riktigt, exempelvis när tre filer blir fyra innan en korsning, eftersom filmarkeringarna inte är kontinuerliga:
| | | | |
| | | | |
| | | | |
| | | | |
| | | | |
| | | |
| | | |
| | | |
| | | |
| | | |
Ibland överlappar till och med de två olika markeringarna.
* Det har blivit så vanligt med korsningar där det är rött för en färdriktning i mer än 99 sekunder, att man på vissa ställen har satt upp en tredje siffra, för att kunna visa (har jag för mig) 150.
* En vanlig busstyp i Swatow har en lysdiodskylt bak som visar bussens nummer i mitten, texten "开往" (kāiwǎng, kör mot) till vänster, och destinationen (ofta scrollande, på grund av platsbrist) till höger. När bussen blinkar vänster ersätts dock automatiskt den vänstra texten med en blinkande pil, medan den högra displayen visar "左转" (zuǒzhuǎn, vänstersväng), och tvärtom vid högersväng.
* Numera måste passageraren också vara bältad även i stadstrafik, och det sitter trafikkameror här och var i staden som fotograferar varje bil för att bötfälla bältesbrist och hastighetsöverträdelse.
* Man försöker i allmänhet hålla sig till sin egen körfil, men vid "behov" ignorerar man filmarkeringarna helt. Ibland är detta faktiskt nödvändigt på riktigt, exempelvis när tre filer blir fyra innan en korsning, eftersom filmarkeringarna inte är kontinuerliga:
| | | | |
| | | | |
| | | | |
| | | | |
| | | | |
| | | |
| | | |
| | | |
| | | |
| | | |
Ibland överlappar till och med de två olika markeringarna.
* Det har blivit så vanligt med korsningar där det är rött för en färdriktning i mer än 99 sekunder, att man på vissa ställen har satt upp en tredje siffra, för att kunna visa (har jag för mig) 150.
* En vanlig busstyp i Swatow har en lysdiodskylt bak som visar bussens nummer i mitten, texten "开往" (kāiwǎng, kör mot) till vänster, och destinationen (ofta scrollande, på grund av platsbrist) till höger. När bussen blinkar vänster ersätts dock automatiskt den vänstra texten med en blinkande pil, medan den högra displayen visar "左转" (zuǒzhuǎn, vänstersväng), och tvärtom vid högersväng.
Reprise
Idag köpte vi en laptop till min farfar. I bakgrunden spelades en remix av God is a Girl. Situationen kändes bekant, och det var inte en deja vu: när jag besökte Kina på vintern för tre år sedan spelade en annan affär samma bakgrundsmusik.
Harmoni
Swatow är en kuststad på ungefär samma breddgrad som södra Egypten, så det är olidligt varmt på sommaren, men på vintern drar sig temperaturen ner mot tiogradersstrecket. Då stänger man av luftkonditioneringen, drar på sig vinterkläderna, och öppnar alla fönster. (Undrar hur mycket energi vi skulle kunna spara i Sverige på vintern om vi sänkte inomhustemperaturen till 10 grader och gick runt med varmare kläder inomhus?)
Detta är enda gången jag lever i riktig harmoni med "naturen" - i Sverige håller jag fönstret stängt under sommaren för att hålla myggen ute. Här finns det inga mygg på vintern, men jag vet inte om det är kylan eller stadsluften som håller dem borta. Just nu är det omkring 15 grader här, så jag har på mig en vanlig tjocktröja såväl inom- som utomhus. Det är precis lagom.
"Harmoni" (和谐,héxié) är för övrigt också en eufemism för statlig censur i Kina.
Detta är enda gången jag lever i riktig harmoni med "naturen" - i Sverige håller jag fönstret stängt under sommaren för att hålla myggen ute. Här finns det inga mygg på vintern, men jag vet inte om det är kylan eller stadsluften som håller dem borta. Just nu är det omkring 15 grader här, så jag har på mig en vanlig tjocktröja såväl inom- som utomhus. Det är precis lagom.
"Harmoni" (和谐,héxié) är för övrigt också en eufemism för statlig censur i Kina.
LPI-SWA
Detta år spenderade jag julafton i luften samt på diverse flygplatser i Kina. Vi lyfte från Linköping på eftermiddagen dagen före, bytte plan i Amsterdam på kvällen, landade i Peking strax efter lunch på julafton, och ankom så småningom Swatow vid midnatt mot juldagen efter ett byte i Shanghai. Dörr till dörr tog resan 26 timmar, och detta är första gången jag kan minnas som jag har bytt flyg 3 gånger på en resa.
På Amsterdam Schiphol fick vi passera en nakenskanner vid gaten innan ombordstigning. Det gick till som följer:
1. Passageraren stiger in i den cylinderformade skannern och sträcker upp armarna över huvudet.
2. Operatören trycker på Scan-knappen på sin kontrollpanel.
3. Skanningen sker på mindre än en sekund.
4. Passageraren stiger ur på andra sidan, och ställer sig på visiteringsplattan.
5. Inom fem sekunder har någon i ett annat rum tittat på resultatet och markerat suspekta områden på en modellbild, som dyker upp på kontrollpanelen.
6. Operatören känner efter på de markerade ställena (för mig var det axlarna).
När vi landade i Peking fick vi reda på att vårt inrikesflyg Peking-Shanghai var inställt men att vi inte kunnat meddelas tidigare eftersom det inte finns något system att skicka meddelanden om sånt från det kinesiska flygbolaget till KLM som vi köpte våra biljetter hos. Vi bokades om till ett annat flyg som avgick samma tid men till den andra Shanghai-flygplatsen, och sedan fick vi bussbiljetter för resan från SHA (Shanghai Hongqiao) till PVG (Shanghai Pudong).
Vid midnatt landade vi på den nybyggda flygplatsen Jieyang Chaoshan Airport, som för några veckor sedan tog över all passagerartrafik samt flygplatskoden SWA efter den gamla flygplatsen Shantou Waisha Airport, som därmed återgår till att vara en ren militärflygplats igen.
Mindre intressanta saker:
* På flygplanet LPI-AMS, en Embraer ERJ 170/190, har man ersatt rök ej-skylten som sitter bredvid säkerhetsbältesskylten med en "turn off electronic devices"-skylt.
* På de kinesiska flygen har man slutat släcka bältesskylten under flygning, vilket förstås inte leder till bättre respekt för den.
* Under flygningen såg jag The Maiden Heist (som var innehållsfattig), HP7.2 (vars titel förkortades så att man inte visste om det var del 1 eller del 2), och de intressanta delarna av The Adjustment Bureau igen.
På Amsterdam Schiphol fick vi passera en nakenskanner vid gaten innan ombordstigning. Det gick till som följer:
1. Passageraren stiger in i den cylinderformade skannern och sträcker upp armarna över huvudet.
2. Operatören trycker på Scan-knappen på sin kontrollpanel.
3. Skanningen sker på mindre än en sekund.
4. Passageraren stiger ur på andra sidan, och ställer sig på visiteringsplattan.
5. Inom fem sekunder har någon i ett annat rum tittat på resultatet och markerat suspekta områden på en modellbild, som dyker upp på kontrollpanelen.
6. Operatören känner efter på de markerade ställena (för mig var det axlarna).
När vi landade i Peking fick vi reda på att vårt inrikesflyg Peking-Shanghai var inställt men att vi inte kunnat meddelas tidigare eftersom det inte finns något system att skicka meddelanden om sånt från det kinesiska flygbolaget till KLM som vi köpte våra biljetter hos. Vi bokades om till ett annat flyg som avgick samma tid men till den andra Shanghai-flygplatsen, och sedan fick vi bussbiljetter för resan från SHA (Shanghai Hongqiao) till PVG (Shanghai Pudong).
Vid midnatt landade vi på den nybyggda flygplatsen Jieyang Chaoshan Airport, som för några veckor sedan tog över all passagerartrafik samt flygplatskoden SWA efter den gamla flygplatsen Shantou Waisha Airport, som därmed återgår till att vara en ren militärflygplats igen.
Mindre intressanta saker:
* På flygplanet LPI-AMS, en Embraer ERJ 170/190, har man ersatt rök ej-skylten som sitter bredvid säkerhetsbältesskylten med en "turn off electronic devices"-skylt.
* På de kinesiska flygen har man slutat släcka bältesskylten under flygning, vilket förstås inte leder till bättre respekt för den.
* Under flygningen såg jag The Maiden Heist (som var innehållsfattig), HP7.2 (vars titel förkortades så att man inte visste om det var del 1 eller del 2), och de intressanta delarna av The Adjustment Bureau igen.
Limerick
Futility Closet har genom åren återgett en hel del limerickar som leker med stavningar/förkortningar av ord. Idén är att första raden avslutas av ett ord med konstig stavning eller förkortning, och rimmen på rad 2 och 5 stavas sedan på samma sätt. (Detta kan också göras med rad 3 och 4.)
Exempel från Wikipedia:
A lively young damsel named Menzies [Mingis]
Inquired: "Do you know what this thenzies?" [thing is]
Her aunt, with a gasp,
Replied: "It's a wasp,
And you're holding the end where the stenzies." [sting is]
I omvänd kronologisk ordning från Futility Closet:
Crotcheted, isthmus, oui, Worcester, Montana, Thomas
Maine, Michigan, pages
Ounce, Zephyr, St. Louis, St. Thomas
Number, choir, colonel
Degree
Master of Arts
Company, New York, Right Reverend
Michigan, Florida, Delaware, Maryland
Cholmondeley, Sydenham, St John, Salisbury
Sioux
Gloucester, Worcester, Leicester
Exempel från Wikipedia:
A lively young damsel named Menzies [Mingis]
Inquired: "Do you know what this thenzies?" [thing is]
Her aunt, with a gasp,
Replied: "It's a wasp,
And you're holding the end where the stenzies." [sting is]
I omvänd kronologisk ordning från Futility Closet:
Crotcheted, isthmus, oui, Worcester, Montana, Thomas
Maine, Michigan, pages
Ounce, Zephyr, St. Louis, St. Thomas
Number, choir, colonel
Degree
Master of Arts
Company, New York, Right Reverend
Michigan, Florida, Delaware, Maryland
Cholmondeley, Sydenham, St John, Salisbury
Sioux
Gloucester, Worcester, Leicester
Rödmire
Någon gång i högstadiet såg vi (ett klipp ur?) någon av de många filmatiseringarna som gjorts av the Scarlet Pimpernel. Det enda jag minns av den filmen är att följande dikt reciterades (samt att klassen skrattade gott åt recitatörens uttal):
They seek him here,
they seek him there.
Those Frenchies seek him everywhere.
Is he in heaven,
or is he in hell?
That damned, elusive pimpernel.
Jag har flera gånger försökt hitta denna dikt på internet utan att lyckas, men nyligen provade jag igen och då insåg jag att den funnits på Wikipedia sedan 2004.
Eftersom dikten förekommer i boken är det inte så förvånande att den varit med i flera filmatiseringar, så frågan är vilken det var som just vi såg. Jag gissar på denna:
(En svartvit variant.)
(Warner Bros. har gjort sin egen version - The Scarlet Pumpernickel)
They seek him here,
they seek him there.
Those Frenchies seek him everywhere.
Is he in heaven,
or is he in hell?
That damned, elusive pimpernel.
Jag har flera gånger försökt hitta denna dikt på internet utan att lyckas, men nyligen provade jag igen och då insåg jag att den funnits på Wikipedia sedan 2004.
Eftersom dikten förekommer i boken är det inte så förvånande att den varit med i flera filmatiseringar, så frågan är vilken det var som just vi såg. Jag gissar på denna:
(En svartvit variant.)
(Warner Bros. har gjort sin egen version - The Scarlet Pumpernickel)
Daytripper
Jag var uppe tidigt i morse för att åka till Stockholm (med Swebbe, eftersom Sjabbe är opålitlig). Huvudsyftet med resan var att hämta ut mitt pass från kinavisumcentret på Karlavägen 108, vilket gick bra bortsett från att jag glömde mitt körkort där så jag fick åka tillbaks igen för att hämta det.
Ett secondary objective var att köpa en klocka till min korpulente kusin. Mellan öppningsdags vid 10 och lunchdags med 096 vid 11.30 lyckades jag besöka 9 olika klockaffärer (samt gå förbi fyra Ur&Penn som inte är riktiga urmakare) utan att hitta en klocka som uppfyllde alla specifikationerna. På eftermiddagen besökte jag en till, innan jag gick tillbaka till den andra affären i ordningen som jag besökt och köpte en icke-optimal klocka där.
En sak som irriterade mig i min jakt på klockaffärer var att Gallerian och Sturegallerian inte hade någon informationsskylt vid ingången som talade om vad för affärer som fanns eller var affärerna låg. Därmed var jag tvungen att gå igenom hela Gallerian bara för att konstatera att de inte hade någon klockaffär, och jag var tvungen att springa runt i Sturegallerian för att leta efter affären som jag visste existerade. Fältöversten vid Karlaplan hade dock en interaktiv informationspelare där man kunde söka efter butiker och få reda på var de låg.
På vägen hem följde jag med spänning bussens position med hjälp av google-maps-iPad-appen. Det fungerade trots att jag hade stängt av 3G-funktionen på iPad:en, så antingen stängde jag inte av den helt eller så skickade Swebbes WiFi ut väldigt detaljerad positionsinformation.
Ett secondary objective var att köpa en klocka till min korpulente kusin. Mellan öppningsdags vid 10 och lunchdags med 096 vid 11.30 lyckades jag besöka 9 olika klockaffärer (samt gå förbi fyra Ur&Penn som inte är riktiga urmakare) utan att hitta en klocka som uppfyllde alla specifikationerna. På eftermiddagen besökte jag en till, innan jag gick tillbaka till den andra affären i ordningen som jag besökt och köpte en icke-optimal klocka där.
En sak som irriterade mig i min jakt på klockaffärer var att Gallerian och Sturegallerian inte hade någon informationsskylt vid ingången som talade om vad för affärer som fanns eller var affärerna låg. Därmed var jag tvungen att gå igenom hela Gallerian bara för att konstatera att de inte hade någon klockaffär, och jag var tvungen att springa runt i Sturegallerian för att leta efter affären som jag visste existerade. Fältöversten vid Karlaplan hade dock en interaktiv informationspelare där man kunde söka efter butiker och få reda på var de låg.
På vägen hem följde jag med spänning bussens position med hjälp av google-maps-iPad-appen. Det fungerade trots att jag hade stängt av 3G-funktionen på iPad:en, så antingen stängde jag inte av den helt eller så skickade Swebbes WiFi ut väldigt detaljerad positionsinformation.
RIP Kim
Nyheten presenterades i Nordkorea av en "gråtande nyhetspresentatör". Såväl Corren som Aftonbladet har publicerat artiklar, trots att klockan bara är 05.30. Dock verkar Aftonbladets artikel vara en delmängd av Correns, vilket får mig att misstänka att den biten egentligen kommer från TT. Jag undrar om resten av Correns artikel författades nu på morgonen, eller om de har haft en dödsannons färdigskriven, som många stora internationella tidningar har för kända personer.
Gaffelteknik
När man håller gaffeln i vänster hand och kniven i höger finns det fortfarande två möjligheter att placera föremålet man skär upp:
* När man äter vill man placera föremålet till höger, så att gaffeln håller i den mindre biten. Då kan man sedan snabbt använda gaffeln för att stoppa in den avskurna biten i munnen.
* När man lagar mat vill man placera föremålet till vänster, så att gaffeln håller i den större biten. Då är man direkt redo att skära av en till bit utan att byta grepp med gaffeln.
Jag använder mig nästan aldrig av det andra alternativet (jag brukar endast skära upp exempelvis lök eller korv, som man lätt håller med handen), så de senaste två gångerna jag velat skära upp en julskinkeskiva (vi har sådana nedfrysta) i tärningar har jag satt skinkskivan på fel sida och bytt grepp med gaffeln några gånger innan jag insett mitt misstag.
* När man äter vill man placera föremålet till höger, så att gaffeln håller i den mindre biten. Då kan man sedan snabbt använda gaffeln för att stoppa in den avskurna biten i munnen.
* När man lagar mat vill man placera föremålet till vänster, så att gaffeln håller i den större biten. Då är man direkt redo att skära av en till bit utan att byta grepp med gaffeln.
Jag använder mig nästan aldrig av det andra alternativet (jag brukar endast skära upp exempelvis lök eller korv, som man lätt håller med handen), så de senaste två gångerna jag velat skära upp en julskinkeskiva (vi har sådana nedfrysta) i tärningar har jag satt skinkskivan på fel sida och bytt grepp med gaffeln några gånger innan jag insett mitt misstag.