Att jobba som balettpianist

Nu har jag spelat piano på balettlektioner i nästan tre år. Det är inte särskilt välbetalt, men det är ett väldigt tillfredsställande jobb och man håller pianerandet igång. Här får ni del av min kunskap.

== Generellt om balett ==
Balett finns i följande grader:
* Graded Examination Syllabus: Pre-primary, primary, grad 1-8
* Vocational Graded Syllabus: Intermediate Foundation, Intermediate, Advanced Foundation, Advanced 1, Advanced 2
Man börjar i den första kategorin, men efter grad 5 eller nåt kan man välja att gå över till den andra som är till för folk som vill jobba inom balett.

Varje grad består av en bunt (20 till 80) övningar, "set exercises", som man ska lära sig för att sedan visa upp på en "examination" ("testet") i slutet av året för en examinator från Royal Academy of Dance. Till varje övning finns det fastställd musik som passar. Musiken börjar alltid med 2 eller 4 takters intro ("preparation") följd av ett antal 8-taktersgrupper. Vissa övningar ska göras en grupp i taget, och då är musiken längre än en övning men det står hur många takter en omgång är i noterna.

Generellt går varje lektion igenom ett urval av övningarna i den ordning de kommer i övningsboken. För de äldre innebär det ungefär en halvtimme vid stången ("barre"), sedan "centre work", "adage", "petit allegro" (hopp) och sist tåspets.

== Grundläggande Piano ==
Det viktigaste att tänka på är att pianisten får betalt för att ersätta CD-spelaren i andra hörnet. Pianistens fördelar är att han är röststyrd (extra viktigt för de yngre som inte kan hålla koncentrationen länge nog för någon att springa till stereon och trycka på play), kan anpassa tempo, inte slutar spela förrän det är dags, och har en mer varierad repertoar (främst för de äldre som annars måste lyssna på samma 60 minuter musik i ett helt år). Nackdelen är att han har svårt för att hålla ett stadigt och korrekt tempo.

När man övar ska man alltså fokusera på att kunna hålla tempot och behålla rytmen även när man spelar helt fel. Man måste till varje pris undvika att störa flytet i övningen genom att behöva ta om en takt (går absolut inte) eller börja om från början. Det innebär att man bör hålla hur låten ska gå i huvudet, och inte låta det störas av att överföringen till armarna inte alltid fungerar perfekt.

Man måste också vara beredd att förlänga alla stycken genom att ta om dem från "början" (utan introt förstås), och är man osäker på om övningen är slut eller inte är det bättre att fortsätta spela tills Marlene signalerar ett tydligt stopp. (För set exercises räcker det dock att följa noterna.)

== Övningstips ==
Det finns CD-skivor med den fastställda musiken. Dem ska man lyssna på tills man kan hur alla stycken går.

Generellt brukar början av året vara lite friare, då dansarna lär in ny teknik genom övningar som Marlene gör själv. Mot slutet av året, på vårterminen, ska istället de fasta övningarna memoreras och fulländas inför testet. För pianisten innebär det att man kan spela lite vad som helst under höstterminen, men till vårterminen måste man lära sig den fastställda musiken och spela den exakt som den kommer vara på testet.

De äldre (Advanced Foundation och uppåt) vet med sig att de kommer lyssna sig till döds på den fastställda musiken såväl i dansstudion som hemma (med CD) under våren, och uppskattar därmed att man spelar annan musik under höstterminen. Upp till grad 2 är det dock bäst att hålla sig till den fastställda musiken så att dansarna lär sig den (när man är liten är man inte så musikalisk och då är det svårt med ny musik), och Marlenes övningar brukar också vara anpassade till den. För kurserna däremellan är det lite hur som.

Därmed är det bra att snabbt lära sig de 20 styckena om man spelar för yngre, men inte så bråttom att lära sig de 60-80 styckena om man spelar för äldre. De stycken som används oftast i de avancerade klasserna är stången och tåspetsen, så de kan med fördel läras in först. För de yngre är regeln att allt har 50% chans att användas under lektionen, förutom enchaînements som i princip aldrig används utan förvarning.

Det är bäst att planera in 10 minuters övning per stycke innan första speltillfället. Efter det bör man gradera alla stycken 1-5 beroende på hur bra man kan dem - det är bra att veta vad man behöver öva på när man övar i framtiden. Sedan är det bra att öva ungefär en timme (yngre) eller två (äldre) innan varje gång tills man kan styckena.

Man anses behöva öva 20 minuter för varje timme man spenderar i dansstudion, men det blir snarare en timme för varje timme man spenderar i studion, plus de timmar man övade första gången. Om man får betalt 90 kr/tim betyder det alltså 120 kr per studiotimme men i praktiken 60 kr per jobbtimme (asymptotiskt).

I varje grad finns några stycken som är helt omöjliga. Lösningen är att "fuska" - ta bort eller ändra ackord och stämmor utan att allt för mycket påverka hur det låter.

== Egna stycken / Improvisation ==
Vid varje lektion kommer det alltid några moment som inte är med bland de fasta övningarna. Det vanligaste är övningar som ska göras många gånger i smågrupper, eller uppvärmnings-/strech-övningar. (På våren kommer också momentet "Grand Allegro" där dansarna får dansa "a vista" till okänd musik.) Därför måste man alltid ha ca 5 längre (men enkla) stycken av olika karaktär förberedda. Om man inte kan alla fastställda noter är det också bra att ha ungefär 1 ersättare per 4 fastställda stycken. Det är bäst att ha bestämt sig för vilken låt som ersätts av vilken innan man kommer till dansstudion.

Regeln (enligt mig) för alla egna stycken är:
* De ska bestå av takter (eller något som fungerar som takter) i grupper om 16 (eller i nödfall 8).
* Det ska finnas en preparation (= intro) på 2 eller 4 takter, annars får man lägga till en själv (genom att använda slutet av en fras).
* Det ska vara lätt för dansarna att höra takten och fraserna även om de aldrig hört musiken förr.
* Man ska vara beredd på att upprepa stycket ad infinitum (utan att bryta 16-regeln).
Många stycken är inte på detta format, men går att klämma in i ramen om man ändrar lite.
Stretchmusik är undantaget dessa regler - till det duger nästan vad som helst.

Det som avgör huruvida ett stycke passar är främst pulsen (duh). För snabba låtar är det sedan rytmen - om det är tryck på varje pulsslag, varannat, emellan, etc. Taktarten är mindre viktig än man tror, eftersom man ofta bara arbetar på första slaget i varje takt, men om det spelar roll så skiljer man på "tvåor" (2/4, 4/4, vissa 6/8) och "treor" (3/4, vissa 6/8). I varje avancerad grad finns det en omöjligt låt i 5/8-takt som kan bytas ut mot vad som helst med ungefär samma taktlängd.

Till skillnad från vad folk tror behövs improvisation inte alls. Man behöver bara ha stycken förberedda som passar det mesta, och kunna ta om låtar från början om de tar slut innan övningen gör det.

== Extra ==
Det underlättar att följa med på lektionen och lära sig vad alla rörelser heter. Det är lättare att hitta musik som passar om man kan visualisera sig vad dansarna ska göra till den. Marlene brukar också visa delar av övningarna i tempo, och då får man ett hum om hur snabbt man ska spela, vare sig det är ett fastställt eller eget stycke.

Som extramaterial kan man försöka hitta en samlingbok med massor klassisk musik för barn. Med hjälp av HElam-lappar (postit-flikar i fem färger) kan man sedan färgkoda de stycken man kan efter de fyra huvudkategorierna "lugn tvåa", "lugn trea", "olugn tvåa", "olugn trea" för att lätt kunna hitta.

Jag brukar ta fram två nya låtar, en långsam och en snabb, varje vecka så att det blir lite variation. Målet är sedan att använda båda på varje lektion, och försöka få några "Ooh, I like this song" av Marlene.

== Specifika tips ==
Upp till grad 2:
* Bry dig inte om ingen av dansarna håller takten. De lär sig så småningom.
* "Skips" och "galops" är ungefär samma sak och ska alltid ha 6/8-takt. Det är omöjligt att sätta rätt tempo, men det gör inget.
Från Intermediate Foundation:
* Pliés ska spelas två gånger varje lektion, lär dig den först.
* Adage (de långsamma låtarna) är alltid svårast. Öva hårt. Tempot ska alltid vara högre än man tror.
* Om en adage innehåller "dévéloppés" i namnet kan du spela långsammare. Då får dansarna jobba extra hårt och du kan låtsas som att det är meningen fast du egentligen inte kan spela snabbare.
* Näst efter adage är alla pojkövningar svårast. Försök höra med Marlene om det bara är flickor med så du slipper lära dig dem.
* Ingen kan någonsin "Pas de bourré"-övningen så den ska gå i halva tempot.

Kommentarer
julia (2009-09-16 @ 09:22:14):

(tredje punkten nerifrån) Aaaaaargh! Din... förbaskade..AAAH! Försök hålla benen uppe i luften så länge själv så får vi se vad du tycker om det sen ;P



Om graderna i början av inlägget: graderna i första punkten går under "Graded Examination Syllabus", syllabusen sträcker sig till grad 8. Som du skrev går vi efter grad 5 istället över till Vocational Graded Syllabus. Säg grad 5 istället för grad 3 i påståendet om att jobba inom balett så hamnar du helt rätt.



Spännande att läsa annars, du blir svår att ersätta senare i höst. Jag tänkte häromdagen på Boris... (går termin 2 på läk nu)



Kramkram


Pelli [http://pelli.blogg.se/] (2009-09-16 @ 12:34:20):

Tack! *korrigerar*



Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mail:(publiceras ej)
URL:
Kommentar: