pelli

Corren skriver idag om mattesnillet Jakob Åslund som går i 6an men är tre år före i matte: http://www.corren.se/archive/2009/3/25/k5r8ihlakla48n8.xml. Han tycker inte att matte är extra kul, utan han är bara bra på det. Märk väl att han började sin skolgång i Tyskland - svensk skola är exceptionellt bra på att hålla tillbaka mattesnillen med fördjupningsuppgifter.

Jag undrar faktiskt än idag hur jag lyckades undvika fördjupningsuppgifterna. Kan det ha varit att min lågstadieskolas "matematikprogram" var uppbyggt av fem böcker (egentligen sex, men ingen behövde göra första boken) som man fick ta sig igenom mer eller mindre hur snabbt man ville? Kan det ha varit att jag bytte skola efter ett år och alla fem matteböcker avslutade så att lärarna på min nya skola trots att de var i sverige inte kunde säga "här, gör dessa fördjupningsuppgifter i två år"?

Ni som är begåvade i matte kan ju själva fundera ut hur lång tid ni spenderat på fördjupningsuppgifter - tänk på att även så lite som 10% blir ett års matematiklektioner när man sprider ut det över en grundskola. Min personliga uppskattning är att om folk fick jobba i sin egen takt, så skulle minst 5% ligga ett år före vid grundskolans slut, även om de bara fick be om hjälp via e-mail till andra elever (etablissemangets vanligaste ursäkt till att trycka ner matematiker - "läraren kan inte ägna någon tid till de bästa eleverna när det är de sämsta som behöver hjälp"). Tvärt emot vad medelsvensson tror går det faktiskt att lära sig matte genom att endast läsa i böcker - läraren som förklarar allting finns mest till för de sämre elevernas skull.

Jag står fast vid vad jag har sagt tidigare: Folk som är bra på matte lär sig snabbt i svensk skola att prata bort 70% av lektionerna, och göra det de ska göra på resterande 30%. Matte är helt enkelt ett av de få ämnen där arbetshastighet kan skilja med uppemot en faktor 10 beroende på om man är bra eller dålig på det, och lektionstiderna är definitivt inte anpassade efter de snabbastes arbetstempo.

För några dagar sen såg jag på TV att kineser kanske äter dumplings (jiaozi) på nyår (det kinesiska) för att "jiaozi" låter som en benämning för timmarna omkring nyåret, och det tyckte jag lät som en dum grej att göra. Sen läste jag om våffeldagen, då vi äter våfflor för att det låter som "vår fru", och insåg att det var samma sak.

Fast det är inte riktigt samma sak: Vi äter våfflor för att det är våffeldagen, och det är våffeldagen för att det är vårfrudagen. (Kineserna trodde nog inte att nyårstimmarna faktiskt hette "jiaozi", och även om de trodde det skulle det inte vara vettigt att tro att man ska äta "jiaozi" då.) Ett annat namn för vårfrudagen är Jungfru Marie Bebådelsedag, eftersom Maria är vår fru. Anledningen till att vi firar denna dag idag är att det är nio månader innan jul, och vid jul föddes Jesus.

För att fira våffeldagen åt los cados våfflor till frukost. Eftersom vi inte hade våffelmix skulle vi göra våra egna våfflor. De flesta recepten krävde grädde eller creme fraiche, men jag hittade ett på aftonbladet som verkade använda äggvita istället: http://www.aftonbladet.se/matvin/article4724055, första receptet. När vi hade gjort smeten märkte vi dock att något var fel: 2dl mjölk + 4dl mjöl = deg. Vi adderade successivt vätska (mjölk och vatten) genom gräddningen tills vi hade motsvarande om vi hade hällt i 4dl extra vätska från början. Då blev våfflorna iallafall lite frasiga.

Här är ett annat misslyckat recept: http://www.corren.se/archive/2009/3/25/k5r3vv5wxc9gluw.xml

Corren skrev idag om en 14-åring som tog föräldrarnas bil och körde från Linghem till Linköping: http://www.corren.se/archive/2009/3/25/k5q5wt0jkbui3x8.xml. Låt oss för diskussionens skull anta att 14-åringen visste hur man körde en manuellt växlad bil. Då har 14-åringen med största sannolikhet kört en bil för, om än endast på en grusplan eller dylikt - hur skulle han annars veta att man trampar ner kopplingen för att koppla ur motorn när man ska växla? Då har 14-åringens föräldrar med största sannolikhet låtit honom ta en provtur med bilen tidigare. Om så är fallet är det en stor FAIL.

Vad fyller det för syfte att låta 14-åringar (eller yngre) prova att köra bil?!
Fördelar: Ungen tycker föräldrarna är coola. Ungen har lite förkunskaper när det väl blir dags att övningsköra vid 16 år, ifall man hade tänkt släppa ut ungen på gatorna så fort lämp erhållits.
Nackdel: Under flera år framöver kommer en person som anser sig kunna manövrera en bil men aldrig har lärt sig grundläggande trafikregler (typ högerregeln) att ha möjlighet att ta bilen och utsätta andra trafikanter för fara. (Märk väl att problemet inte uppstår vid övningskörning eftersom ungens ambition då är att lära sig både körning och trafikregler så snart som möjligt.)

Corren skrev idag också om ett liknande fall där en tonåring kört iväg med en lastbil: http://www.corren.se/archive/2009/3/25/k5qpm0qc7fga063.xml. I det här fallet gick dock kopplingen sönder efter en mil, så det är inte helt uteslutet att ungen inte visste hur man kör en manuellt växlad bil.

Som vi alla vet kan det vara bättre att köra elbil på naturgasel än att köra gasbil. Anledningen är att naturgaskraftverket kan göras mycket effektivare än en gasbil, så även om förluster i eltransport tas med så blir elbilen bättre.

Corren skrev idag att elever på Dansäterskolan lagade mat över öppen eld istället för i ett kök för att spara på miljön:  http://www.corren.se/archive/2009/3/25/k5r7q5i5p5a1fis.xml. Frågan är då om miljön tjänade på just detta byte (troligen blev det totalt sett en miljöbesparing eftersom de i princip hade släckt ner hela skolan). Låt oss anta att bränslet de använde avger lika mycket koldioxid som olja vid förbränning (trä borde avge ungefär lika mycket och kol mer). Då står följande faktorer mot varandra:
Öppen eld: värmeförlust till omgivningen: 0.1-0.001 * biobränsle: 2?
Spis: verkningsgrad i marginaloljekraftverk: 0.3? * förluster i elnätet: 0.8? * värmeförluster till omgivningen: 0.5?
Slutsatsen är att jag inte har någon aning.

Jag tror att det existerar oidentifierade flygande föremål, det finns gott om bevis för att folk har sett saker flyga utan att veta vad det är.
Jag anser att det inte är helt omöjligt att det finns utomjordiskt liv.
Dock svarar jag inte ja på frågan "tror du på UFOn?", för jag tror inte att intelligenta varelser från någon annanstans än jorden har varit här de senaste århundradena, och jag misstänker att det är det frågeställaren menar med denna svårformulerade fråga.

I dag läste jag en debattartikel (http://dn.se/opinion/debatt/karnkraften-blir-kvar-tills-den-kan-ersattas-1.827295) med rubriken "Kärnkraften blir kvar tills den kan ersättas". Det är konstigt att någon ens skulle kunna tänka sig motsatsen - kärnkraften ska avvecklas INNAN den kan ersättas. Tyvärr tyckte väl något parti det, innan vänsteralliansen kom överens, för annars hade rubriken varit överflödig.

Förresten känns deras politik lite flummig. Vad gör de om kärnkraften inte kan ersättas när dagens reaktorer är uttjänta? "Kärnkraften blir kvar tills den kan ersättas" och "absolut inga uttjänta reaktorer får ersättas med nya" går inte ihop. Även om de anser att vi inte kommer hamna i den situationen borde de tala om vilket alternativ som får högst prioritet ifall det händer.

* Scenario 1:
En bonde besprutar sina grödor. Vetenskapsmän har kontrollerat besprutningsmedlet, och konstaterat att det dödar insekter men inte människor.
* Scenario 2:
En bonde besprutar inte sina grödor. Genom urval (de grödor som attackeras av insekter dör) utvecklar grödorna egen giftproduktion. Giftet dödar garanterat insekter, men vi vet inte hur det påverkar människor.

Istället för att oroa oss för besprutningsmedel och mäta deras giftighet utan att bry oss om hur mycket gifter det finns i själva livsmedlet det besprutar bör vi mäta total giftmängd och basera lagar på det.

Professor Richard A. Muller (http://www.youtube.com/watch?v=EHwpqszz-Rc#t=420, 07:00) berättar om hur Bruce Ames en gång uppfann ett test för att mäta cancerrisker: Han tog bakterier som inte kunde producera ett speciellt livsnödvändigt enzym, och odlade dem tillsammans med de ämnen som skulle testas. De bakterier som överlevde måste ha muterat till sig förmågan att producera detta enzym, och de ämnen som de överlevande bakterierna utsatts för kan då antas kunna orsaka cancer. När metoden applicerades på olika livsmedelstillsatser kom man fram till att hälften av dem hade orsakat mutationer och därmed troligen kunde orsaka cancer. Men när man testade naturlig mat kom man fram till att maten var mycket värre än själva tillsatserna.

Nu har jag ägnat en timme åt lunch. Det blev tortellini med ruccola i svamp- och löksås.

Under tiden såg jag på kinesisk talkshow. Jag har nog inte sett ett enda TV-program förutom melodifestivalen och kinesiskt skräp sedan jag åkte till Cambridge i januari. Talkshowen handlade om tre kinesiska sjömän som råkat ut för pirater utanför Somalias kust. De lyckades försvara sig och piraterna gav upp efter att ha fått några cigarettlimpor.

Mellan själva talkshowandet visade de rekonstruktioner av förloppet filmat på deras containerfartyg med piratesmusik i bakgrunden. Det var, i ordning, bitar av The Black Pearl, I Don't Think Now is the Best Time, Up is Down, Midnight Serenade, I Don't Think Now is the Best Time, The Black Pearl, och Fog Bound, vilket speglar det faktum att första och tredje soundtracket var bättre än det andra.

Det intressanta var att det inte var samma inspelning som soundtracket. Dels hördes det mindre diskant, dels var det annorlunda artikulation på vissa ställen, och dels saknades någon stämma. Alltså har kineserna antingen separerat filmmusiken från filmen (eftersom det inte nödvändigtvis är samma på filmen som på soundtrackskivorna) eller kommit över orginalnoter och spelat in en egen version.

Edit: Programmet gick i repris på kvällen, och denna gång tyckte jag att Up is Down var så dåligt intonerad (nära piano-kvalitet) att det omöjligt kan ha varit orginialorkestern. Men å andra sidan låter det inte jätterimligt att en annan orkester skulle ha fått tag i noterna och producerat exakt samma musik, som producenten sedan tagit utdrag ifrån, heller...

Jag anser att Caroline af Ugglas är kass, precis som många andra artister ute i sverige är kassa.

Jag tror att folk röstade på henne mest för att hon var "speciell" och hade en typ av låt som man inte brukar höra i melodifestivalen, inte för att hon egentligen hade en bättre låt än de andra finalisterna.

Nu kommer kanske folk klaga och säga att hon visst hade en bra låt. Då ber jag er tänka efter om ni hade tyckt att låten var jättebra även om den inte varit med i melodifestivalen, och hur högt den kommer hamna på listan av era mest spelade låtar (inte nödvändigtvis från melodifestivalen) under år 2009.

Kommentera gärna.

Om gud skapade människan, varför gjorde han då att män kan använda urinoarer, som tar hälften så mycket plats och går dubbelt så snabbt att använda, medan kvinnor måste köa till toan även för enkla behov?

Slutsatsen, för den som tror att gud finns men inte förtrycker kvinnor, är självklart att gud inte detaljstyrde skapandet av människan. Det råkade vara effektivast att kombinera fortplantnings- och avfallsavledningsorgan på ett tidigt stadium i evolutionsprocessen, och utformningen av våra fortplantnings- och avfallsavledningsorgan avgjordes av fortplantningsfunktionen.

De som ser på livet som försteget till evigt liv i himmelriket kan fundera på vems synsätt de sympatiserar med:
* Knarkaren: Himlen är underbar och omöjlig att tänka sig utan om man inte har varit där.
* Utopisten: I himlen behöver ingen kissa.
* Hermafroditen: I himlen kan även kvinnor stå upp och kissa.
* Realisten: I himlen finns det fyra gånger så stor yta avsatt till kvinnors toaletter än mäns urinoarer.
* Cynikern: I himlen toalettförtrycks kvinnor lika mycket som på jorden.

Jag har bestämt mig för att revisera och digitalisera alla mina föreläsningsanteckningar på alla lovvardagar tills det är färdigt, och idag är första vardagen. Det går ganska segt.

Förresten lyssnar jag på spotify. (Man säger inte "jag lyssnar på media player", men å andra sidan säger man "jag lyssnar på radio"...) Jag blev positivt överraskad av att Detektivbyrån fått nya låtar upplagda, bland annat hela Wermland, under de två veckor jag varit uppkopplad mot Trinity College Data Network med p2p-förbud och därmed inte använt spotify. Frågan är nu om jag ska köpa skivan innan jag återvänder. Efter första låten var det reklam, och då testade jag för att se om Julia hade rätt, och det hade hon - om man minskar ner volymen (oavsett det är datorvolymen eller spotifyvolymen) under ett visst tröskelvärde (som verkar variera beroende på hur mycket det låtit tidigare) så går reklamen i paus.

Här är min lista:
Måns
Alcazar
EMD
Sarah Dawn Finer
Heat
Malena
Agnes
Emilia
Molly
Greken och Ugglan

Här är cados:
EMD
Alcazar
Ugglan
Heat
Emilia
Måns
Sarah Dawn Finer
Malena
Agnes
Greken och Molly

I morse vaknade jag vid 05.00, och miscado var fortfarande vaken för att hon hade tittat på friends hela natten (märk väl att det var 06.00 svensk tid). Sedan gick jag till köket för att koka vatten till mina nudlar.

När jag ätit upp nudlarna stormade två kineser in i mitt rum - Yufan, den pokerspelande matematikern, och Yang, den snabbtalande filosofen. De hade spelat shengji hela natten.

Yufan frågade genast om jag skulle dricka upp min soppa. Jag svarade att han gärna fick ta den. Sedan åt jag ett äpple, och så var det dags att gå.

Jag gick förbi Great Court, och för första gången såg jag två änder sitta på en av gräsmattorna.

Vid flyglatsen gjorde jag precis som förra gången - incheckning vid automat (enda möjligheten) med bokningskod på en post-it lapp i passet, väskinlämning, säkerhetskontroll, passera en polis med kulspruta (bullet-squirter?), äta macka, gå på toa, gå till gate.

På planet lyckades jag återskapa de viktigaste satserna och bevisen från hela Groups-kursen ur minnet. Sista beviset kom jag på medan jag väntade på att bli sist av planet (fast nästnästsist eftersom det var en dam med krycka och man som skulle av sist). När jag sedan kom ut från toan hann jag precis se första bagaget. Samma slutsats som förra gången alltså - har man bagage hjälper det inte att skynda av planet.

Eftersom jag nu var hemma i Sverige åt jag nästa macka på stående fot ute i vinterkylan, trots att det var en halvtimme kvar till bussen. Av någon anledning har Skavsta Airport tagit bort de bänkar som brukade finnas utomhus.

Bussen kom tjugo minuter tidigt så jag slapp stå och ute och frysa, trots att jag gjorde det frivilligt, och jag gick på. En stund senare gick Therese på (från att ha varit i Holland och besökt sina släktingar), så nu funderar jag på att gästspela i orkestern i 5 veckor, eftersom de spelar pirates 3. Ombord på bussen gick också någon som såg exakt ut som Ottilia och har förföljt mig ända från Stansted.

Nu är jag iallafall hemma, och mamma har fått deckaren hon önskade samt en annan deckare ur en helt annan serie, och pappa har fått en obama-bok. Mi scado ska få massor choklad och två tårtbottnar när hon kommer senare i eftermiddag (ifall hon har vaknat).

I morse köpte jag en påskgåva till min bedder och lite saker att ta med mig hem till Sverige. I eftermiddags fick jag hjälp av Ian och Andy att släpa ner en stor resväska och två större flyttlådor till Whewell's K där de ska stå i fem veckor.

På kvällen var det "College Function", precis som det var förra terminen måltiderna efter att jag lämnat ifrån mig mina köksredskap och bestick. Det blev subway denna gång, tillsammans med några matematikervänner.

Jag hade tänkt mig resa hem ganska lätt, men nu blev resväskan full ändå. Nåja.

Imorgon ska jag vakna omkring 5 för att samla tankarna (koka nudlar) inför nyckelinlämnandet klockan 6 och bussfärden klockan 6.30. Planet är i luften 8.30 - 11.40 (lokal tid), och flygbussen rullar 12.30-14.00.

Torsdag:
Duscha
Tvätta
Packa
Sista supervision
Handla

Fredag:
Packa
Handla
Släpa flyttlådorna till förvaringen
Köpa kvällsmat som kan tillagas och ätas utan köksredskap samt färdkost

Lördag:
Vakna mitt i natten
Koka koppnudlar
Lämna in nyckeln
Gå till bussen
Flyga hem

Här är en tabell över förstaårsmatematikerna på Trinity:

	Tjejer	Killar	Totalt
Kineser	5	6	11
Icke-kineser	7	32	39
Totalt	12	38	50

Vi ser att ungefär hälften av kineserna är tjejer, medan endast en femtedel av icke-kineserna är tjejer.

Slutsatsen är att skillnaden i fallenhet/intresse för matematik mellan kön inte är någonting medfött  - annars skulle kineserna för att nå denna jämlikhet drilla tjejer extra hårt i matte, men det är inte sant eftersom IMO-kineser generellt är killar också.

Jag råkar också veta att alla tjejkineser i undersökningen är uppväxta i England och att de inte umgås tillsammans i en sluten grupp, så det är mest troligt att de utanför familjen varit som vilka andra engelsbarn som helst. Alltså är det något inom familjen som skiljer kinestjejerna från övriga tjejer och gör att de är jämlika med killarna när det gäller matte.

Vi måste notera att könsfördelningen som sagt är skev även i Kina, åtminstone på IMO-nivå. Därför kan det finnas två olika förklaringar till skillnaden mellan könen:

1) Ifall det generellt är färre tjejer än killar som intresserar sig för / är bra på matte i Kina. Det som särskiljer kinestjejerna i denna undersökning är då att deras föräldrar är kineser som tagit sig till England, högst troligen genom att vara högutbildade akademiker. En möjlig slutsats är då att lågutbildade föräldrar har en tendens att trycka ner tjejer mer än killar när det gäller matematik.

2) Ifall det generellt är ungefär lika många tjejer som killar som intresserar sig för / är bra på matte i Kina. Då ligger anledningen kanske i den västerländska kulturen - exempelvis att tjejer förväntas intressera sig för annat än matte, och således också gör det.

Idag, på IB Complex Methods, berättade föreläsaren om vågekvationen.
Eftersom det är en andraårskurs förstod jag inte allt, men han berättade bland annat om skillnaden mellan vattenvågor och ljudvågor.

Alla som har kastat en sten i en damm vet att det bildas ringar på vattnet. Alla som har kastat en sten på ett golv vet att det bildas ljudvågor.

Har ni någonsin funderat på att det blir efterskvalp i vattnet, men inte i rummet? Efter att stenen slagit i vattenytan och skickat iväg en puls, så fortsätter vattnet att guppa. Om man däremot kastar en sten på golvet, så kommer inget "eftereko". (Notera att det inte är fenomenet att vågorna studsar på föremål runtomkring och återvänder som jag pratar om).

Vi som har lekt med slinkys på fysiken vet också att det går att skicka en relativt "ren" puls genom slinkyn, så att man ser att det är en vågtopp som rör sig längs med slinkyn. I vatten går det däremot inte att skicka en enda våg, det blir alltid efterskvalp.

Anledningen är ANTALET DIMENSIONER.
Om man har ett udda antal rumsdimensioner, så kan man skicka rena impulser, såsom en ljusblixt eller ett klickljud, och impulsen färdas oförändrad genom rummet. Efter att blixten passerat, så är det mörkt igen.
Om man däremot har ett jämnt antal rumsdimensioner, såsom en tvådimensionell vattenyta, så går inte det, utan efter att huvudimpulsen passerat, så får man massor svallvågor.

Tänk er nu hur roligt saker och ting hade sett ut och låtit om vi levt i en (rumsligt) tvådimensionell värld: Någon blinkar med en lampa, men det man ser är vitt ljus som övergår till att bli rött eftersom frekvensen minskar i svallvågorna; alla ljud låter som en ambulans som åker förbi...

För övrigt talade vi också om Retarded Green's function.

I torsdags började jag fundera på att skaffa mig några flyttlådor att förvara mina saker i. Jag meddelade på facebook att jag skulle köpa in några, och Ludwig the German Computer Scientist svarade att han också ville ha några.

Det slutade med att vi bestämde oss för 6 lådor, och på lördagen skulle vi beställa dem från removal-supply.co.uk. Det visade sig dock vara svårare än vad vi trott. De använde sig av betalsystemet Protx, som bl.a. accepterar Visa, Visa Debit, Mastercard, Maestro och Visa Electron. Vi provade 6 olika såda kort, men inget fungerade (anledningen var bland annat att vissa av de accepterade korten inte fick vara utländska), och en dag senare fick Robster prova med sitt kort och det funkade inte heller.

Till slut bytte vi till en annan sajt (boxshop.co.uk) med identiskt sortiment fast annat betalsystem (nochex) och beställde i måndags. Då fungerade mitt Barclayskort direkt.

Idag efter lunch kom den en lapp i mitt fack och jag gick till porters' lodge för att hämta ut lådorna. Intressant nog var de märkta med removal-supply.co.uk. Slutsatsen är alltså att samma lådförsäljarföretag har två identiska sajter med två olika betalsystem, och det finns även en tredje sajt fast med lite dyrare priser.

Nu ska jag bara packa också...

Nu är det bara en dubbeldag kvar, dvs en föreläsning i varje kurs. Jag har också 4 supervisions kvar, vilket till kardinalitet motsvarar en för varje supervisad kurs.

I övrigt ska jag hinna med att köpa present till min bedder, köpa saker att ta hem till sverige, hoppas att flyttkartongerna anländer på onsdag, och beställa tid att låsa in mina saker i förvaringsutrymmet under Whewell's Court.

Uppgift: Staten har fått nys om en ny symptomfri sjukdomsepidemi, och en av tusen svenskar är drabbad. Du går till doktorn för att ta ett test. Doktorn berättar att om du har sjukdomen så tar testet garanterat reda på det, men en av hundra friska får ett felsvar.
En dag senare ringer doktorn och säger att du har fått ett positivt (= dåligt) resultat. Hur stor är chansen att du har sjukdomen?
Svar: Trots att det ser ut som att bara ett av hundra testresultat är fel, är chansen faktiskt ungefär 90% att du är frisk!
Anledning: Eftersom det finns så många friska, blir det ändå väldigt många felaktiga svar.
Lösning: Av 1000 personer som går till doktorn och blir testade är bara en person äkta sjuk, och får även positivt testresultat. Av de resterande 999 friska kommer ca 10 få ett felaktigt positivt resultat. Totalt bär bara 1 av 11 som har testats positiva för sjukdomen faktiskt på sjukdomen.

Uppgift: Några av världens universum har drabbats av något som kallas "gud". Vårt universum går till doktorn för att ta ett "liv"-test. Doktorn berättar att om universumet innehåller "gud", så kommer det garanterat finnas "liv" i det, men ett av 10^(10^100) universum utan "gud" innehåller "liv" ändå.
En dag senare ringer doktorn och säger att vårt universum innehåller liv. Hur stor är chansen att vårt universum drabbats av "gud"?
Svar: Vi måste veta hur stor sannolikheten är att ett universum innehåller "gud", innan vi kan uttala oss om hur stor chans det är att universumet verkligen drabbats av "gud" givet att det gett ett positivt "liv"-resultat.

Slutsats: Oavsett hur liten chansen är att liv uppstår utan inverkan av gud kan man inte uttala sig om sannolikheten att gud finns utan att ha djupare information om hur sannolikt det är att gud finns i allmänhet. De troende som inte accepterar detta har ingen rätt att använda sannolikhetsargument för existensen av gud. Det vore som att säga "Jag anser att 1+1=3. Ni matematiker säger att 1+1=2. Matematiken bevisar alltså att 2=3 och följaktligen att gud finns".

Notera att jag pratar om multipla universum. Anledningen är att utan flera försök kan man inte tala om sannolikhet (om man inte tillhör bayesiska skolan, som säger "Antingen är sannolikheten för krona 100%, eller så är sannolikheten för klave 100%, vi vet bara inte vilket som är sant förrän vi singlat slanten. Sannolikheten vi tilldelar krona/klave är ett mått på hur lite vi vet." Om man tänker så får man samma resultat, men det är jobbigare att skriva ut resonemanget).

(För övrigt finns det de vetenskapsmän som anser att när den första prokaryota cellen väl uppstod på jorden, så var det mer eller mindre oundvikligt att "intelligent" liv skulle uppstå, ungefär som ett gruskorn i luften mer eller mindre oundvikligen kommer att falla ner till marken.)

Detta är för övrigt ett intressant problem: Du singlar en slant 100 gånger, och får krona varje gång. Hur stor är sannolikheten att du får krona även nästa gång?
Svar: Sannolikheten för att jag ska få krona 100 gånger i rad med ett vanligt mynt är ungefär 1/10^30. Sannolikheten för att jag har ett mynt med krona på båda sidor är åtminstone 1/10^27, då det säkerligen finns ett sådant mynt någonstans i världen och jorden totalt väger mindre än 10^27 mynt. Alltså är sannolikheten mer än 99.9% att jag har dubbelmyntet, och följaktligen är sannolikheten mer än 99.95% att jag får krona även nästa gång.

Igår bakade Ian, jag och Bobak bröd hos komministern, och vi tittade på andra chansen. Komministern blev positivt överraskad av att Lili och Susie inte röstades ut i första omgången trots att de är så gamla, och i övrigt kommenterade vi på att Amy Diamond och Ugglan inte kunde sjunga.

I och med detta kulturutbyte fick jag reda på att britternas ESC-kval är annorlunda varje år. Kommer de alltid (mer eller mindre) sist i ESC för att de byter system varje år, eller byter de system varje år för att de alltid kommer sist?

I vilket fall är årets system det här: Andrew Lloyd Webber komponerade en sång och vem som skulle sjunga beslutades i ett talangjaktsprogram.

Nu är det mindre än en vecka kvar tills jag landar på Skavsta.

Idag påpekade Dr. S att vi hade varit på vår sista lördagsföreläsning på väldigt länge - nästa termin kommer vi bara ha MWF-kurser samt en TuTh-kurs. Alltså kommer nästa lördagsföreläsning hållas först i oktober.

Jag gick till Burrell's igen idag för att titta lite noggrannare på alla rum. Det slutade med att jag bestämde mig för A3, ett inte särskilt stort men heller inte allt för litet hörnrum, med en terminshyra på drygt 700 pund + inflation.

När det var min tur att välja var det bara Burrell's-rum kvar, bortsett från ett i Whewell's. Dessförinnan hade Hannah kommit ut från Accomodation Office, glad över att ha fått det andra återstående Whewell's-rummet. "Han sa att det var pyttelitet och frågade om jag hade sett rummet. Jag sa att det hade jag och att det var ett väl genomtänkt val."

Förresten är Burrell's inte så långt bort som man kan tro - jag provgick vägen till andraårsföreläsningssalarna, och det tog mindre än 10 minuter.

Det går ett rykte på internet att det finns en superkärnkraftsreaktordesign som heter Thorium Molten Salt Reactor.

Den sägs fungera såhär (väldigt förenklat):
Man stoppar in bränsle i reaktorn i form av nästan vad som helst.
Neutroner flyger omkring inuti reaktorn och klyver bränslet vilket frigör energi.
Med kemiska processer avlägsnar man det avfall man finner lämpligt.

Fördelar:
Reaktorn kan inte explodera - den är inte under tryck, saltet reagerar inte med syre om det går hål på inneslutningen, och ju varmare det blir desto sämre går reaktionerna. Om någon spränger hål på reaktorn rinner bara saltet ut och stelnar.
Reaktorn har högre verkningsgrad tack vare högre temperatur.
Reaktorn kan äta avfallet andra kraftverk spottat ut - det sägs att det avfall vi har samlat på oss i Sverige och väntar på att gräva ner skulle kunna förse oss med el i tusen år.
Avfallet behöver bara lagras i 500 år. Det som ger förvaringstider på hundratusentals år är de ämnen som uppstår när uranet absorberar neutroner utan att klyvas. Dessa ämnen låter man vara kvar i reaktorn och fortsätta bombarderas av neutroner fram tills de klyvs.
Reaktorn kan gå på oanrikat uran - sparar energi.
Reaktortypen finns redan i drift. (Jag antar att det man inte har gjort än är att lyckas med allt ovanstående på samma gång - det är en delikat process att stoppa in rätt saker ändå.)

Nackdel:
Reaktorn kan gå på oanrikat uran - Kärnkraftsindustrin tjänar sina pengar på urananrikningen. De vill INTE ha reaktorer som inte behöver det. (Kan detta vara anledningen till att reaktorn inte byggts i hundratals exemplar redan?)

Jag tar inget ansvar för att ovanstående fakta är korrekta.
Dock undrar jag: Finns det någon kärnkraftmotståndare där ute som INTE skulle acceptera en sådan reaktor OM påståendena ovan vore sanna? Kom ihåg att om vi inte bygger den måste vi gräva ner det avfall vi redan har samlat på oss i 100.000 år.

Den berömde ateisten Richard Dawkins skrev i sin bok "The God Delusion" om en mycket intressant undersökning. Tyvärr har jag ingen bra källa, men här är en länk till någon som citerar, och här talar han själv om det (23:50 - 28:20).

Undersökningen lät några israeliska skolbarn läsa en text om Josuas folkmord i Jeriko, och en stor majoritet av dem sade att Josua gjorde rätt. När man gav en kontrollgrupp samma text fast det var "General Lin" som folkmördade en kinesisk by i guds namn, så sade en majoritet att det var fel.

Han sammanfattar det själv ganska bra "It was religion which made the difference between children condemning genocide and condoning it" (Det var religionen som avgjorde om barnen fördömde eller tolererade folkmord).

Vissa starkt troende kristna menar ibland att ateism är dåligt för att det inte finns någon absolut moral, och de frågar sig varifrån ateister får lära sig rätt och fel. Det de glömmer är att deras moral som de anser sig ha fått direkt från bibeln inte är absolut heller - de kan omöjligen tro på alla påbud i bibeln (exv. "Women should be silent in the churches, for they are not permitted to speak, but should be submissive, as the law also says."  - 1 Corinthians 14:34), så de måste ha någon sorts mekanism för att sortera ut vilka regler som är goda och vilka som är dåliga. Varifrån har de lärt sig det?

[pescado påpekar att bibelcitatet var ett specialfall som man har goda skäl att förkasta, men poängen är att det inte spelar någon roll hur goda skäl man har - annars är frågan hur goda skälen måste vara innan man får motsäga bibeln och då är man återigen tillbaks på yttre mekanismer]

Svaret är självklart att vi lär oss rätt och fel från samhället vi växer upp i. Det är enkelt att se genom att titta på olika kulturer och konstatera att de flesta som växer upp i en kultur tycker ungefär likadant som andra i samma kultur.

Faktum är att Sverige är ett exempel på att religion inte behövs för att ett samhälle ska fungera. Tänk om alla kristna amerikaner fick veta att detta ett av världens mest sekulariserade land har långt mindre brottslighet än deras eget. (Fast då kanske de skulle säga att vi är omoraliska människor ändå och att brottslighet inte är ett bra mått på om människor är goda eller inte.)

Rumsfördelningen för undergraduates vid Trinity College fungerar såhär:

I slutet på Lent Term (vilket är nu) ägnas tre veckor åt rumsfördelning. Under onsdag och torsdag första veckan får de blivande tredjeårseleverna välja rum, nästa vecka fjärdeårseleverna, och sist andraårseleverna.

De blivande andraårseleverna får ett könummer, "ballot number", var, där den som har lägst får välja först, och en tid att infinna sig på accomodation office för att utföra valet. Till år tre vänder man på listan, och till år fyra vet jag inte.

Ett undantag är dock att de som får betyget "first", vilket är ungefär 30% (för att vårt college är så bra), får välja rum först, fast tyvärr inte första året, eftersom första tentan går två månader efter rumsfördelningen.

Det de flesta hoppas på är alltså att få ett lågt könummer första gången, och sedan undvika bottenplaceringen nästa år genom att plugga hårt.

Tyvärr är jag på plats 173 av 210. Det innebär att jag kommer vara en av de sista i hela colleget som får välja rum, och att jag inte kommer tjäna så mycket på att få goda studieresultat i år heller.

Det är lite orättvist, eftersom den som av otur kommer sist första året är sist totalt, medan den som blir sist andra året (eftersom han/hon var först första året) blir sist bland de blivande tredjeårseleverna nästa gång, vilket ändå är före alla andraårselever, och dessutom kan förhindra det genom att plugga.

I vilket fall så finns det ungefär följande alternativ:

Burrell's field - det nyare boningskomplexet som är fem minuter bort från själva colleget och Hall, samt över en kilometer bort från föreläsningssalarna. Nära till Centre for Mathematical Sciences dock, där man har föreläsningar i år 3 och 4.
I huvudbyggnaden är man ungefär fem personer per våning som delar på en toalett, ett kök och en dusch, och det kostar omkring £690 per termin. I byggnaderna runt omkring har man egen toalett och dusch och delar kök med en annan person, £950 per termin. Det finns också dubbelrum, där den ena har ett eget rum med skrivbord medan den andra bara har ett litet sovrum och skrivbordet ute i allrummet, för £880 per termin, fast jag vill inte dela rum med någon.

New Court - bästa läget, närmast både Hall och andraårsföreläsningarna. Dock inte så nytt som det låter. Man delar på en toalett och dusch i varje trapphus, fast man har handfat på rummet.
Priset ligger på mellan £720 och £930 per termin.

Whewell's Court - nära till Sainsbury's, fast ganska långt från Hall. Egen kokvrå, men kräver normalt vertikal förflyttning för tillgång till toalett och dusch. Kostar £820 - £920 per termin.

Jag har just nu ingen aning om vad jag ska välja, men på torsdag eftermiddag kommer jag ha 172 rum mindre att välja mellan. Förhoppningsvis har då inte alla 158 enkelrum gått åt.

Idag kom jag av en händelse över denna FAIL: http://www.dn.se/nyheter/politik/grasrotter-effektiv-pr-1.810458
(Okej, jag erkänner, jag RSS-prenumererar på Sten Tolgfors blogg)

Det de flesta bloggare trodde var en spontan folkstorm mot FRA-lagen och en vinst för yttrandefriheten sägs egentligen vara ett PR-trick som okända människor betalat miljontals kronor för. Notera att det är irrelevant huruvida FRA-lagen är bra eller dålig. Poängen är, om artikeln varit sann, att folket som var så stolta över att ha lyckats med något egentligen bara var marionetter i ett större politiskt spel.

(I vilket fall finns det nog ganska många bloggare där ute som inte hade någon aning om vad FRA-lagen egentligen handlade om innan de började yttrycka sin avsky mot den. Det är ett exempel på FAILad demokrati. Jag personligen litar på att om något går igenom riksdagen så blir effekterna inte värre än om en folkomröstning skulle bestämma något.)