pelli

I högstadiet gjorde jag ett litet bord i träslöjden. Syftet var från början att jag skulle ha skärmen ovanpå det och tangentbordet under, för att spara plats.

Idag när jag rotade igenom min förvaringstunnel hittade jag det igen, och kom på att jag kunde ställa laptopen på det. Därmed har jag fått laptopskärmen i ögonhöjd, vilket är väldigt bekvämt. Enda nackdelen är att händerna hamnar så högt upp, men det går att lösa med ett externt tangentbord.

Ett extra plus är att jag inte behöver plocka upp fjärrkontrollen och skjuta runt eller över laptopen längre.

Omkring 10.45 inträffade en olycka på Riksväg 34: [http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/?articleId=4925266], [http://www.wighsnews.se/nyheter.php?nyhet=Linkoping-Olyckan-vid-Skedakorset&notisid=47955].

Ursprungligen var den enda användbara informationen att olyckan skedde i "Skedakorset", samt den första corren-bilden (och en likadan på wighsnews). Google gav 4 (distinkta) träffar på "Skedakorset", varav två handlar om den aktuella olyckan, en handlar om en annan olycka, och den sista är en miss. Alltså var jag tvungen att ta bilden till hjälp för att hitta olycksplatsen.

Man kan utläsa från solståndet (bilden borde tagits runt 11.00, vilket är 10.00 vintertid, vilket innebär att solen bör stå i "klockan 11", om 12 är rakt söderut) att fotot är taget söderut, och att vägen går ganska rakt söderut. Alltså färdades bilen söderut och skåpbilen pekar österut in på en avtagsväg. Man kan också se att det finns träd på båda sidor. Utifrån detta, och scroll i eniro-kartan, har jag dragit slutsatsen att olyckan skedde i en korsning som jag anser ligger vid Slaka. Det enda som grämer mig är att jag inte ser skuggan (pun intended) av den tredelade vägskylten på kartan.

Nu har artikeln uppdaterats och anger att Skedakorset är i höjd med Slaka djurhem, vilket innebär att min slutsats var korrekt. Samtliga 5 inblandade är lätt skadade.

Frågan som återstår är hur olyckan uppstod:

Platsen är en fyrvägskorsning, och bilen har kört in i skåpbilens vänstra sida. Alltså kom skåpbilen antingen från avtagsvägen till höger (och skulle tvärs över eller svänga vänster), eller från samma håll som bilen och skulle svänga vänster (dvs klassiska vänstersväng+bil bakom = fail).

Med största sannolikhet skulle bilen rakt framåt. Hastigheten vid kollisionen måste ha varit relativt låg, eftersom fordonen inte har lämnat korsningen och de inblandade bara blev lätt skadade (nollvisionens gräns för sidokollision är 50 km/h; jämför med den "våldsamma" korsningsolyckan mitt i stan för tre månader sen som troligen inte skedde i mer än 50 km/h: [http://hyperion.corren.se/archive/2009/4/6/k6cfhfldrv7ihjl.xml]).

Jag tror inte att skåpbilen kom från avtagsvägen: Isåfall skulle bilföraren hunnit reagera (man håller ju 90 ända tills det är uppenbart att bilen på avtagsvägen har för avsikt att köra in framför en), bromsa in från 90 till under 50, och kollidera med skåpbilen under de få sekunder det tar för skåpbilen att köra upp på vägen och ta sig ut ur bilens fil. (Och om jag hade varit bilföraren i denna situation hade jag nog väjt åt höger, enligt regeln "älgar backar inte, sikta på deras bakdel")

Därmed gissar jag på vänstersvängscenariot. Skåpbilen skulle svänga vänster, och började sakta in. Bilen bakom saktade också in, men inte tillräckligt. Föraren hade nog inte heller uppfattat att skåpbilen skulle svänga vänster, och försökte därför köra om / väja på vänster sida.

För någon dag sedan märkte min mor att nordeas internetbank uppförde sig konstigt i Google Chrome. Hon sade att det såg ut som de hemsidor jag brukar göra, vilket jag gissade betydde att det var något fel på CSSen så att sidan visades med "default style". Idag var det likadant, och det såg ut som jag förväntade mig utifrån hennes beskrivning.

Jag lyckades inte hitta vad som var fel - eftersom anslutningen är krypterad kan jag inte sniffa den. Allt jag vet är att felet antagligen har något med "nya internetbanken" att göra, då det inte är något problem med "förenklad inloggning" som använder det gamla systemet, och att felet uppstår i Chrome men inte i Firefox eller Internet Explorer.

I samband med detta fick jag en chans att testa om mitt bankkort fungerade i mammas dosa. Det gjorde det (gissa vilket "det" som syftar på kortet och vilket som syftar på fungerandet). Det är alltså som jag misstänkte: Alla nordea-dosor är identiska, och användaren identifieras bara genom bankkortet man stoppar i samt dess PIN-kod. Detsamma gäller icabankens dosor.

Detta är jättevettigt - dosan (kortläsaren) fungerar som om den vore inkopplad i datorn, och användaren använder dator+dosa ungefär som en bankomat (stoppa in kortet, identifiera dig med kortets PIN-kod, genomför transaktionen). Frågan är bara varför olika banker har inkompatibla dosor. Jag är iallafall glad för att jag inte har en bank som använder dosa utan kort - det motsvarar ju att behöva släpa runt på hela bankomaten. Nu behöver jag bara ta med mig korten fram och tillbaka till England.

(Om ni funderar på att knäcka PIN-koden med hjälp av upprepade försök i dosa: Jag har mailat och frågat vad som händer, och fått till svar att chippet spärras efter några försök och kan återaktiveras genom ett besök hos en bankomat med rätt PIN-kod inslagen. Dock låter det lite tveksamt, ty hur vet kortet att det sitter i en bankomat och ska återaktiveras? Tyvärr hittar jag inte det mailet längre.)

Än mer intressant är att Icabankens kort delvis fungerar i nordea-dosan: Man kan slå in PIN-koden och få den verifierad (men svarskoden som kommer ut är felaktig). Det går dock inte att göra tvärtom - när man väljer "login" eller "sign" i Ica-dosan med Nordea-kortet får man svaret "ej tillgänglig". Däremot fungerar "buy" och "code" (åt båda hållen), men med fel dosa får man fel svar (antar jag - dosorna visar olika och det vore dumt om det var rätt dosa som visade fel).

Följande är en gissning på hur systemet fungerar:

Chippet på alla bankkort tar emot kontrollkod och PIN, och lämnar ut en svarskod (beräknad på bl.a. kontrollkoden) om PIN är korrekt.

Vid ett normalt kortköp sker följande:
* Apparaten identifierar kortets bank, och ber banken om en kontrollkod.
* Apparaten omvandlar kontrollkod, belopp samt eventuellt lite övrig information till en ny kontrollkod, som skickas till chippet tillsammans med användarens PIN-kod.
* Chippet svarar med en svarskod, som skickas till banken för verifikation.
* Köpet går igenom.

I internetbanken sker följande:
* Användaren får en kontrollkod av internetbanken och matar in i dosan.
* Dosan omvandlar kontrollkoden på något sätt (som är annorlunda beroende på om det är "login" eller "sign" som efterfrågas) till en ny kontrollkod som skickas till chippet tillsammans med användarens PIN-kod.
* Chippet svarar med en svarskod, som användaren skickar till internetbanken.
* Användaren loggas in / får transaktionen genomförd.

Säkerheten ligger i att transaktioner bara genomföras när chippet är fysiskt inkopplat, eftersom det är chippet som utför beräkningarna (omvandlar kontrollkod till svarskod) via en hemlig procedur. Att beloppet skickas till chippet stämmer överens med observationen att beloppet måste vara känt innan kortet avlägsnas. Anledningen till att olika bankers dosor ger olika resultat måste ligga i att dosorna sköter skapandet av en ny kontrollkod annorlunda och/eller gör något särskilt med svarskoden innan den returneras.

En vän till mig i England berättade en gång att han läst om att "någon" vid namn Prawo Jazdy hade samlat på sig väldigt många trafikböter, tills polisen kom på att "Prawo Jazdy" är körkort på polska. (Förresten, om jag säger "fisk är ko på bajska", ska det tolkas på samma sätt som "Hola är hej på spanska" eller "Hej är hola på spanska"?)

Idag såg jag något liknande på ICA MAXI: De hade rabatt på "TOABLOCK Kostka 40g". Jag ville vara säker på att jag fick rätt vara, så jag tittade efter på förpackningen men kunde inte hitta märket "Kostka". Däremot låg toablocken i en låda som det stod "WC kostka . blok . frissitő" på. Låt mig gissa att kostka, blok och frissitő är "block" på tre olika språk.

Google translate ger:
kostka auto-detectas som polska för die, knuckle, brick, lump, cake, cobble, cube
blok auto-detectas som holländska för block, pulley, stock, blocking, bloc, chump, cube, brick, clog, clump, follower, shape, pad
frissitő på ungerska är refreshing

Nästan rätt...

EDIT: Relaterat: http://tjuvtittat.se/utrikes/dagens-dubbel-campingliv/

Idag handlade vi på Plantagen. Någon hade tydligen bestämt att 5 kronor var för lite i pant för deras kundvagnar, så alla (förutom en) som vi såg hade femma-hålet igenfylld med plast. Jag hade dock inga mynt på mig och mamma hade bara en femma, så jag fick gå tillbaks till bilen för att hämta en tia. När jag sedan skulle stoppa in tian gick det dock inte - just den kundvagnen var inte fastlåst.

Efteråt åkte vi förbi Marbodals Kök för att kolla deras öppettider. Medan mamma gick fram till dörren vände jag bilen på parkeringsplatsen, och kom fram till att en Volvo S60 behöver strax under 5 parkeringsrutors bredd för att vända runt.

Innan allt detta hade vi tankat på Hydro med ett MasterCard. Där var man tvungen att ange ett maxbelopp som skulle reserveras på kontot. Det som blev över efter tankningen skulle återföras på kontot inom några dagar. Min gissning är att detta beror på en säkerhetsfunktion i betalningssystemet - pengarna som ska dras från kontot måste bestämmas innan PIN-koden slås, vilket sker innan tankning. Alltså är enda lösningen att låta kunden betala in så mycket pengar han/hon tror behövs, och betala tillbaka överskottet efter tankningen.

Som några av er vet fick jag för 5 till 1 år sedan 6 matteuppgifter var tredje vecka att lösa. De var svåra. Ett tips vi fick var att tänka på dem lite då och då, när vi ändå hade tid över - till exempel på bussen. Jag tyckte att detta förfarande fungerade väldigt bra åt andra hållet också - när du har tråkigt, tänk på en matteuppgift - så nuförtiden försöker jag alltid hålla några matteproblem i minnet som jag kan ta fram så fort jag inte har något att göra.

Nu kanske vissa läsare invänder att matte inte är särskilt kul. Det är förvisso sant, men man kan också välja att tänka på något annat (helst produktivt, till exempel att repetera glosor, geografi, historia, etc.), bara det inte kräver något annat än en hjärna, och det måste inte vara jättekul heller. Oftast är man ju uttråkad för att det inte finns något att göra, inte för att man inte har kul. Det är bara att intala sig själv att att plugga faktiskt är trevligare än att rulla tummar, lägga patiens, räkna kor längs vägen, läsa safety instructions på stolsryggen framför, etc. och sedan köra igång. Det blir inte långtråkigt så länge man varierar sig (ha till exempel flera problem på lager så du kan byta när du tröttnar).

Detta är också lösningen på sömnproblem: Om du inte kan somna, tänk på en matteuppgift (eller liknande). Det är en win-win-situation: Antingen somnar du, eller så löser du uppgiften. Detta kan också kombineras med plugga-innan-sömn-metoden, ty när man sover bearbetar hjärnan dagens intryck, och om man har pluggat precis innan man sover så fortsätter man också plugga i sömnen. Om man har ett glosprov på gång kan det alltså vara en bra idé att plugga igenom en bunt glosor en stund innan man lägger sig och sedan gå igenom alla glosor man kan komma ihåg gång på gång tills man somnar.

Om ni bara visste hur många matteproblem jag löst genom att plugga mig till sömns...

I ICA Nära Sturefors såg jag en skylt som det stod "Efterrätter" på på ena sidan, och  "2:a sidan Efterrätter" på andra. Det störde jag mig på. "Andra" har nämligen två olika betydelser på svenska - "nummer två"/"second" respektive "ej denna"/"other".  Att använda "2:a" som förkortning för "andra" i betydelsen "other" ser för mig lika konstigt ut som att skriva "Maten hade smakat bättre m.m. peppar. Efter maten skulle bonden ut o.s.v. F.d. hade han satt potatis.".

Ett exempel på ett ord i engelskan som har två liknande men distinkta betydelser är "free". Det kan betyda både gratis och fri, och folk som jobbar med "free software" är mycket noga med att deras free betyder fri och inte nödvändigtvis gratis.

Gårdagen spenderade jag i vårt trädgårdsland, innan jag cyklade till Sturefors på kvällen. I eftermiddags cyklade jag hem igen. Jag tog Sverigeleden åt båda hållen, förutom i korsningen Brokindsleden/Hamngatan där det var så dåligt skyltat att jag inte hittade.

Vid Ullstämma passerade jag 1an som stod vid rödljusen, på väg ut. Den svängde sedan in vid Vidingsjö, vilket gav mig tillräckligt mycket tid att hinna först till Barhäll. Win!

Nu har våra resultat kommit, och tysken från St. John's var bäst med 20/13 (alfa/beta). Jag kom på fjärde plats med 18/15, så det blev en senior scholarship iallafall.

I torsdags kom pescado hit med sin bil och efter mycket krångel lyckades vi ta oss till Coop Extra (som jag aldrig hade sett förr) där vi köpte midsommarmat. Det var väldigt trångt där inne, knappt så två kundvagnar kunde få plats i bredd i gångarna, så jag ska aldrig handla där igen.

Sedan åkte vi hem till micado, och då var den dagen slut. Nästa dag vaknade vi vid lunchtid och sedan dök folk upp och vi gick till Sturefors IF för dans kring stången. Pescado spelade bort en ansenlig mängd pengar på lotter och chokladhjul utan att vinna något, några av oss (inte jag) deltog i barnlekarna med bland annat säckhoppning, och dansen avslutades med en kass raket (10 klappar under nedräkning och sedan ett whoosh - inget stampande eller dylikt alls). Men jag fick iallafall några hovercat-bilder på folk, och senare tog jag några fler med studsmattan.

Inför matlagningen hade jag gjort ett körschema, och enligt det skulle allt ta 50 minuter för 8 pers. Vi började laga mat vid 17.00 med 6 pers, 2 tillkom en stund senare, och allt förutom potatisen var klart vid 17.30. Dock tog dukning och dylikt massor tid, så vi började äta först strax efter 18.00, utan att ha behövt vänta specifikt på potatisen.

Vi kom i säng vid 3-tiden, och vaknade vid lunchtid idag. På vägen hem från pescado passerade jag Ryd, och jag sade till Armand att jag som liten bodde där och cyklade runt i någon sorts labyrint i området, som jag inte längre kunde hitta. Armand berättade att det fanns en nedlagd go-kart-bana med tunnlar vid skogsbrynet, och när vi kom nära kunde jag ana asfalt bakom det höga gräset. Vi tog en liten cykeltur på banan, fast de (två?) tunnlar som fanns där när jag var liten hade grävts igen, och sedan åkte jag hem.

Denna natt fick jag ett mycket viktigt uppdrag: konvertera rippade wma-filer till mp3 åt Foxears lillasyster 1.

Jag började med att söka upp tre konverteringsprogram, men inget fungerade: Två saknade några dll-filer, och den tredje spottade bara ut skräp i 3 KB stora bitar.

Då kom jag på att mp3-encodern LAME (Lame Ain't an Mp3 Encoder) kanske kunde komma till användning. Dock hade den officiella LAME-sidan bara källkoden, och inget färdigkompilerat. För att få tag i något användbart hänvisades man då till en lista över applikationer som använde LAME. En av dem var out_lame [http://out-lame.sourceforge.net/], som är en plugin till winamp.

out_lame lägger sig själv som en alternativ output device, och när man spelar upp musik "till" den bildas mp3-filer i en utsedd mapp. Efter att jag installerat det var det bara att lägga alla wma-filer i playlisten och låta dem spelas upp en efter en. Det var förstås tyst, eftersom ljudet gick till mp3-filerna istället för högtalarna, och uppspelningshastigheten var mycket högre, så det tog mindre än en minut per låt.

Det enda man ska se upp med är att ändra tillbaks output-device till ljudkortet innan man provlyssnar på mp3-filerna. Alternativt kan man spela upp dem i en annan spelare, exv. Windows Media Player, och det fungerar även på den fil som just håller på att skapas.

Som sagt tidigare låter min processorfläkt som en jetmotor när datorn är fullbelastad. Detta brukar bland annat inträffa när jag fjärrstyr srcf-servern (som kör linux) med NX Client.

Så en dag åkte jag till cado, och fann att hennes gamla laptop körde NX utan att ge ifrån sig ett knyst. Jag tittade på undersidan, och där fanns en fläkt, men den var inte igång. "Det kan inte vara hälsosamt för datorn" tänkte jag, men det var det tydligen. Klienten drog nämligen nästan inget alls på den datorn.

Genom lite googling konstaterade jag att det var en bugg i Vista - om man inte kryssar för "Disable DirectDraw for Screen Rendering" så äts all överskottskapacitet upp och datorn går i jetmotorläge. Jag var tvungen att ladda ner NX Client för att kunna ändra inställningarna, men nu är iallafall datorn nästan tyst även när jag spelar linuxspel på en server hundratals mil bort. Dock blir den inte tystare än cados, för fläkten är aldrig helt avstängd.

En dator som däremot är tystare än cados är den min mamma kom hem med idag. Den har ingen fläkt, och ingen vanlig hårddisk heller för den delen. Därmed låter den inget alls. Dock är den lite seg trots att den kör XP.

Påkörning bakifrån vid vänstersväng på 90-väg, en klassiker: [http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/?articleId=4914203]

(Ja, jag måste skriva om alla 90-vägsolyckor jag hör talas om, även om jag inte har något vettigt att säga. Hur man svänger vänster på 90-väg har beskrivits förr: [http://pelli.blogg.se/2009/april/90-vag.html])

Efter min hemkomst har jag läst ifatt Illustrerad Vetenskap, och hittat flera misstag. Här är ett urval:

1. Nr 7/2009, s.10. "Kan föräldrar med bruna ögon få barn med blå ögon?"
Illvet svarar att modellen där ögonfärgen bestäms av en enda gen på ett kromosompar är felaktig och att detta därför är möjligt eftersom nedärvning blir svårt att förutsäga. Det är dock svaret på fel fråga, nämligen om blåögda kan få brunögda barn. Svaret på originalfrågan är "Ja, enligt en förenklad modell ska vart fjärde barn till två brunögda heterozygota föräldrar ha blå ögon."

2. Nr 8/2009, s.42. "CO2 blir framtidens energikälla"
Artikeln handlar om att forskning pågår på ett sätt att omvandla koldioxid till kolväten och syre med hjälp av elektricitet (från solceller). Artikelförfattaren antyder att det är revolutionerande att en växthusgas skulle kunna vara energikälla, och missar helt att energin inte alls kommer från koldioxiden utan från solcellerna som genererar elektriciteten.

Vidare står det i artikeln att man forskar på att implementera detta i fossilkraftverksskorstenar eller bilavgasrör. Man skulle alltså förbränna kolväten för att få ut energi, och sen använda elektricitet för att återbinda utsläppen till nya kolväten. Det är lika ovettigt som att ladda elbilar med en propeller på taket under färd. På grund av termodynamikens lagar kommer ett sådant system obönhörligen att gå med förlust. Man bör alltså investera elektriciteten direkt, istället för att använda den till att omvandla koldioxid till kolväten som kvittas mot de kolväten man förbrände från början för att skapa koldixoiden. I bästa fall menade artikleförfattaren att man skulle montera detta på kolkraftverk, och då skulle det på sin höjd bli ett ineffektivt sätt att omvandla kol till olja.

Författaren har kanske inte insett att denna reaktion är motsatsen till förbränning av kolväten, och därför aldrig ska användas samtidigt som det motsatta sker. Däremot skulle detta kunna komma till användning vid separation i tid eller rum - elenergin kan lagras i kolväten och syre, och användas senare eller på annan plats, men det nämns inte alls (och det är troligen inte särskilt effektivt).

I och för sig kanske artikelförfattaren är mycket väl medveten om vad jag sagt, men isåfall borde han/hon ha bemött dessa invändningar eller åtminstone noterat att de existerar. Nu framstår vederbörande bara som inkompetent.

3. Nr 9/2009, s.19. "Vindkraftverket är en stor vinge"
Denna "nya rön"-notis handlar om ett V-format vertikalvindkraftverk. Fördelarna som nämns är att det bara finns en rörlig punkt, jämfört med två hos konventionella vindkraftverk (de roterar runt sin axel för att följa vinden, och bladen roterar som de gör), samt att generatorn sitter i botten och därmed kan göras tyngre. Notisförfattaren har tydligen missat att vertikalvindkraftverk är ganska vanliga nuförtiden - till exempel sitter det ett på ett hustak i göteborg (som låter för mycket enligt de boende) - och fördelarna som nämns gäller alla vertikalvindkraftverk (typ). Vad det är som är nytt med just detta kraftverk (kanske att det är stort men ändå stabilt?) får läsaren inte veta.

Hemfärden gick som planerat, bortsett från två saker:
1. En oerfaren subwayarbetare gav oss för lite honungssenap (delvis mitt fel).
2. En avbruten landning. Det var molnigt och precis när vi kommit ner så att vi såg marken drog piloten på full gas och steg igen. Han sade att det var mer regn än väntat och att vi skulle ta den andra landningsbanan istället, vilket vi också gjorde. Jag misstänker dock att det var vinden som var problemet, eftersom de korsande banorna torde vara ungefär lika blöta. Vi landade iallafall bara 5 minuter sent, och det var tydligen värt en fanfar.

Annat som hände:
1. Vi såg ett biplan och en hängglidare med säte.
2. Jag noterade att vissa treaxlade semitrailers (långtradarsläp) kan fälla upp den främre axeln, precis som vissa lastbilar med två bakaxlar kan fälla upp den bakre axeln.
3. Vi åkte med samma flygbusschaufför från som till Skavsta, och han låter alltid vänster blinker vara på under omkörning.
4. På resan till Skavsta hade jag med hjälp av de vita 100m-stolparna längs motorvägen och mitt arbandsur bestämt bussens hastighet till 90 km/h, vilken stämmer överens med rådande trafikregler. Då kom jag också på att gränserna (på motorväg) - 90 för lastbil och buss och 80 för fordon med släp (såväl lätt som tungt) - stämde överens med observationen att de enda lastbilar vi körde om hade släp. På vägen hem, precis innan Linköping, blev flygbussen omkörd av en skåpbil med husvagn.. Det kanske var den föraren HA hade berättat om, som körde 110 på sin BE(tungt släp)-uppkörning, två gånger.

I måndags flög jag och pescado till England, och vi åt middag på subway.

I tisdags gick jag på matematikermiddag och lämnade micado ensam på rummet. Det slutade med att hon tittade på en drygt timmeslång introduktion till Google Wave och nu är hon besatt av det.

I onsdags (igår) gick jag på MATLAB-kurs på förmiddagen, där jag bland annat fick lära mig några saker som kraschar matlab (till exempel att plotta något med en färg innehållandes en asterisk). På eftermiddagen gick vi på stan och vi åt Subway till middag igen.

Idag torsdag hände massor:
Vi skulle gå upp tidigt för att duscha men försov oss, så handduken hann inte torka.
Till lunch åt scado pizzaliknande hattar i Hall med "jättegod" ej överkokt potatis, och sedan inventerade jag på eftermiddagen.
Efter att AndyMc och Ian hjälpt mig bära mina lådor till förvaringsrummet och fått choklad i utbyte (som även Becky fick del av) visade Ian mig hur man cashar checkar. Jag hade nämligen fått en check på 50 pund för mina utgifter i samband med roddklädesinköp.
Jag och scado gick sedan till Barclays och satte in pengarna på mitt konto (det går inte att få pengarna i handen - antagligen för att massa kontroller ska göras först). På väg ut blev vi bjudna på kaka och äppeljuice av banken, så vi tog med oss det ner till floden (mittemot båthusen) och fikade på en parkbänk.
På väg tillbaka gick vi i i en klädesaffär där jag blev stucken i nacken av en insekt som jag tog tag i och kastade ner på golvet, och vi handlade också lite på Sainsbury's.
När vi kommit tillbaks till rummet en stund hörde vi folk prata i korridoren och ett mystiskt susande ljud. Det var Alex Wood som hade köpt en elektrisk skateboard [http://xkcd.com/139/] [http://xkcd.com/409/]. Den kostade tydligen mindre än den europaresa han fått pengar från colleget för att genomföra - bara 130 pund.
Till middag skulle vi äta Fish&Chips i Hall. Vi köade upp utanför som vanligt, men när den galne kinesen Yufan kom och kikade in såg han att det inte fanns någon mat därinne. AndyMc kollade på tavlorna och såg att det på en lista stod att dagens middag skulle serveras utomhus, under Cloistren på Nevile's Court. Vi gick dit, och fann Hallborden där, men ingen mat. Serveringspersonalen visste inte riktigt heller, men sedan leddes vi in i personalmatsalen (som vi inte visste fanns - serveringspersonalen brukar äta i Hall - fast när jag tänker efter har jag aldrig sett själva kökspersonalen äta). Dock fungerade inte kassan där, så alla fick äta gratis. Å andra sidan fick jag slå ihjäl tre insekter som anföll (satt på) vår mat.

Imorgon fredag ska vi äta koppnudlar till frukost. Sedan ska vi köpa två footlongs på Subway för att äta till lunch. Till dricka har vi köpt Fanta och Coca-Cola för £1.60. Bussen går 10.30 och planet 13.30. Vi landar på Skavsta 16.40, flygbussen går 17.30, och vi är hemma 19.00.

Igår var jag på ett bröllop. Det var trevligt.

DN skrev igår "Skolkare hoppar av när bidraget dras in": [http://www.dn.se/nyheter/sverige/skolkare-hoppar-av-nar-bidraget-dras-in-1.883707] grundat på ett pressmeddelande från CSN: [http://www.csn.se/press/pressmeddelanden/1.4737]

Jag säger som folk som rättar matteuppgifter brukar säga: DOES NOT FOLLOW. (Det går att diskutera om rubriken verkligen påstår att det finns ett orsakssamband, men det antyds iallafall. Jämför de fyra högsta google-träffarna för "när" i titeln hos dn.se: "F-kassan anmäls när pengar dröjer", "Teve och nät förlorare när tidningen tynar bort", "Protester när Wanja talade", "Jämlikare styrelser när kvinnor väljer". Ingen vettig människa skulle påstå att författaren inte menat att det senare orsakade det förra.)

Undersökningen, som är den första någonsin av sitt slag, har visat att av de 3% som får sitt studiebidrag indraget för över 20% skolk så återvänder inte 40% till sina studier nästa år medan 20% stannar kvar men fortsätter skolka på över 20%.

Utifrån detta kan man INTE dra några slutsatser om huruvida en indragning av studiemedel har orsakat (eller avstyrt) något avhopp - det finns inget att jämföra med.

Personligen gissar jag att det inte finns någon direkt koppling - ingen skulle hoppa av bara för att de tappat studiebidraget på grund av skolk (och än mindre skulle någon besluta sig för att gå ett extra år på grund av att de INTE fick några pengar förra året). Däremot tror jag att många som skolkar aktar sig extra noga om de får reda på att de närmar sig 20%-gränsen, och på så sätt fångar man upp flera skolkare vars skolk kanske hade eskalerat till den gräns att de hoppar av.

Oavsett åtgärden har någon effekt eller inte tycker jag ändå att den är korrekt. Man ska inte ge folk bidrag för att göra någon om de inte gör det (varför skulle huruvida man är inskriven på en gymnasieskola men inte huruvida man spenderar tid på den avgöra om man får pengar eller inte?). Däremot kan man ju diskutera om just en 20%-spärr mellan maximalt och inget studiebidrag är den bästa lösningen (fördelen är att 20%-spärren är väldigt tydlig så att skolkarna aktar sig för den - om regeln istället var "du förlorar 10kr per lektion" så kan vi inte få den positiva effekt jag nämner ovan), och/eller om bidraget ska konverteras till ungdomsbidrag så att alla får det oavsett studiestatus.

Pressmeddelandet har dock två brister:
* Bedömningen görs varje månad, så att man kan få sitt studiebidrag indraget i en månad och få tillbaks det nästa om man kryper tillbaks ner under gränsen. Därmed borde månaderna redovisas separat - det vore relevant att se om folk pendlar på gränsen (antyder att folk är medvetna om 20%-gränsen och försöker hålla sig under den), om det finns många med bara en indragning (antyder att de 40% som repar sig främst består av engångsförbrytare), om de flesta som hoppar av har ett prickfritt register fram till en ödesdiger månad som det går utför från (stödjer teorin att det är indragningen som orsakar avhoppet, fast det kunde lika gärna vara någon annan händelse i personens liv), etc.
* Var finns de som går i trean? Rimligen borde en andel (inte 33%, då man kan anta att de som skolkar hoppar av efter hand) ha gått ut gymnasiet, antingen med eller utan slutbetyg, och frågan är om de räknas bland de 40% som inte återvände, eller bland de 40% som repade sig. Dessa borde egentligen inte ha undersökts alls - det intressanta är hur nästa års studier påverkas, och det kan man inte utläsa från utgående treor.

FAIL. Jag har tappat 1 alfa och 1-2 beta. Paper 3 var alltså inte mitt bästa utan mitt sämsta.

Congratulations, you're no longer in the running of becoming Cambridge's next Top of the Year IA Mathmo.

Dagens prov gick sisådär. Det var ungefär likadant som paper 1 (frenetiskt skrivande tills tiden tog slut). Imorgon är det paper 3, och det bör gå bra. Jag kan både groups och vector calculus utantill (typ).