Skolk och avhopp

DN skrev igår "Skolkare hoppar av när bidraget dras in": [http://www.dn.se/nyheter/sverige/skolkare-hoppar-av-nar-bidraget-dras-in-1.883707] grundat på ett pressmeddelande från CSN: [http://www.csn.se/press/pressmeddelanden/1.4737]

Jag säger som folk som rättar matteuppgifter brukar säga: DOES NOT FOLLOW. (Det går att diskutera om rubriken verkligen påstår att det finns ett orsakssamband, men det antyds iallafall. Jämför de fyra högsta google-träffarna för "när" i titeln hos dn.se: "F-kassan anmäls när pengar dröjer", "Teve och nät förlorare när tidningen tynar bort", "Protester när Wanja talade", "Jämlikare styrelser när kvinnor väljer". Ingen vettig människa skulle påstå att författaren inte menat att det senare orsakade det förra.)

Undersökningen, som är den första någonsin av sitt slag, har visat att av de 3% som får sitt studiebidrag indraget för över 20% skolk så återvänder inte 40% till sina studier nästa år medan 20% stannar kvar men fortsätter skolka på över 20%.

Utifrån detta kan man INTE dra några slutsatser om huruvida en indragning av studiemedel har orsakat (eller avstyrt) något avhopp - det finns inget att jämföra med.

Personligen gissar jag att det inte finns någon direkt koppling - ingen skulle hoppa av bara för att de tappat studiebidraget på grund av skolk (och än mindre skulle någon besluta sig för att gå ett extra år på grund av att de INTE fick några pengar förra året). Däremot tror jag att många som skolkar aktar sig extra noga om de får reda på att de närmar sig 20%-gränsen, och på så sätt fångar man upp flera skolkare vars skolk kanske hade eskalerat till den gräns att de hoppar av.

Oavsett åtgärden har någon effekt eller inte tycker jag ändå att den är korrekt. Man ska inte ge folk bidrag för att göra någon om de inte gör det (varför skulle huruvida man är inskriven på en gymnasieskola men inte huruvida man spenderar tid på den avgöra om man får pengar eller inte?). Däremot kan man ju diskutera om just en 20%-spärr mellan maximalt och inget studiebidrag är den bästa lösningen (fördelen är att 20%-spärren är väldigt tydlig så att skolkarna aktar sig för den - om regeln istället var "du förlorar 10kr per lektion" så kan vi inte få den positiva effekt jag nämner ovan), och/eller om bidraget ska konverteras till ungdomsbidrag så att alla får det oavsett studiestatus.

Pressmeddelandet har dock två brister:
* Bedömningen görs varje månad, så att man kan få sitt studiebidrag indraget i en månad och få tillbaks det nästa om man kryper tillbaks ner under gränsen. Därmed borde månaderna redovisas separat - det vore relevant att se om folk pendlar på gränsen (antyder att folk är medvetna om 20%-gränsen och försöker hålla sig under den), om det finns många med bara en indragning (antyder att de 40% som repar sig främst består av engångsförbrytare), om de flesta som hoppar av har ett prickfritt register fram till en ödesdiger månad som det går utför från (stödjer teorin att det är indragningen som orsakar avhoppet, fast det kunde lika gärna vara någon annan händelse i personens liv), etc.
* Var finns de som går i trean? Rimligen borde en andel (inte 33%, då man kan anta att de som skolkar hoppar av efter hand) ha gått ut gymnasiet, antingen med eller utan slutbetyg, och frågan är om de räknas bland de 40% som inte återvände, eller bland de 40% som repade sig. Dessa borde egentligen inte ha undersökts alls - det intressanta är hur nästa års studier påverkas, och det kan man inte utläsa från utgående treor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mail:(publiceras ej)
URL:
Kommentar: