pelli

Det känns som att jag redan bloggat om det här, men google says no, so here goes:

Jag minns hur jag i min ungdom flugit med B747 några gånger, sittandes på nästan sista raden (drygt rad 40) vid vingarnas bakkant. Långt senare insåg jag att jag alla de gångerna flugit med en B747 Combi, som har ett lastutrymme bak, och jag skämdes lite över att inte ha reagerat på att vingarna måste ha suttit extremt långt bak om jag verkligen satt längst bak i planet.

Igår flög vi med en B747 Combi från Shanghai till Amsterdam. Innan start i Shanghai var lastdörren öppen, och på marken stod bland annat en lastpall med en jeep fastspänd.

* På landsvägarna (2x3-filiga betongvägar med mittrefug) var det inte ovanligt att se 2+2-axlade lastbilar. En gång såg jag en 3+2-axlad lastbil, som av hjulen att döma styrde på de tre främre "axlarna", medan de två bakre var fasta. På svenska vägar ser jag sällan två axlar fram, och nästan aldrig tre. Undrar om detta är en indikator på skillnad i kvalitet på vägar eller fordon, eller bara en historisk slump.

* På landsvägar med minst tre filer i samma riktning brukar mina släktingar köra i mittfilen, antagligen för att minimera risken att köra på folk/djur som kommer inspringandes/-cyklandes/-körandes från sidorna. Eftersom mittbarriären ofta innehåller buskar som skymmer sikten saktar man ner (från 80 km/h) till 60 km/h och tutar när man passerar öppningar i barriären om man kör i vänsterfil.

* Vi köpte min farfars laptop i en shoppinggalleria som bland annat hade en Walmart i källaren. På parkeringen utanför stod (förutom en MASSA mopeder) främst lite nyare bilar, och över 80% av dem hade små pluppar där back som jag antar innehöll backsensorer. Bilarna vi åkte i hade förutom backsensor också en backkamera (som utnyttjade en skärm i mittpanelen som också kan användas för DVD-uppspelning). I Shanghai såg vi en lite lyxigare bil, som på backkamerabilden också hade två kurvor inritade som följde rattens rörelser och visade var bilen skulle hamna vid det aktuella rattutslaget. Den bilen hade också en LCD-display i backspegeln som jag efter en stund listade ut visade vilket väderstreck bilen pekade mot.

* I Shanghai åkte vi också i en taxi som inte hade bälte bak, och vars GPS tidvis indikerade 130 km/h, när vi åkte på en motorväg med trolig gräns 80 km/h, eventuellt 100 km/h. Alla professionella chaufförer vet dock var fartkamerorna sitter, och saktar in där men endast där. Här skulle snitthastighetsmätning mellan kamerorna göra susen.

De två klassiska delikatesserna i Kina är hajfenssoppa (som man inte ska äta av hänsyn till djur och miljö) och svalbosoppa (som egentligen inte är gjort på svalors bo, utan en annan fågelarts bo). På denna kinaresa har vi dock inte ätit något sånt, utan endast de lokala delikatesserna sjögurka och havsöra (som båda har äcklig gummiliknande konsistens, den första lite geggigare än den andra). Övrigt som har hänt på restaurang under denna resa:

* Grillat griskultingskinn serverades. På serveringsfatet låg hela ovansidan av grisen, urgröpt, med huvudet och benen på plats, och med ryggskinnet uppskuret i små rutor att plocka ifrån.

På ögonens plats satt det två körsbärstomater. Efter att vi ätit bort det mesta av ryggskinnet togs fatet bort, och strax kom det tillbaka ett nytt fat med det resterande grisköttet uppskuret, och tomaterna skurna till små kaniner (exempel).

* En kväll sade värden, på teochew, "Jag kör bil så..." (jag förstod inte mer), och sedan drack vi äppelcidervinäger som om det vore vin.

* På en lite lågklassigare restaurang där vi åt i en barack vid sidan av huvudbyggnaden var jag inte orolig för hyginenen, ty porslinsskålarna och -skeden kom inplastade och märkta med "汕头市放心餐具消毒服务有限公司" (Swatow stad oroa-dig-inte servis-desinfektions-service AB). Dessutom åt vi hotpot, där all mat kastas i grytan med kokande vatten i mitten av bordet innan den äts. (Inte riktigt en autoklav dock.)

* En restaurang vi gick på hette "毋米粥" (risfri risgröt), vilket innebar risgröt som kokats så länge att riskornen helt lösts upp. De specialiserade sig på hotpot där man istället för kokande vatten hade denna risfria risgröt i grytan. Under hela måltiden stod en servitör och opererade grytan samt reglerade den uppvärmande gasolbrännaren.

* På en lite högklassigare restaurang hade man ändå dåligt översatt engelska i menyn. Som vanligt var det maskinöversatt, för så fort det var ett lite längre namn innehöll översättningen ett verb. Jag har inget äkta exempel, men exempelvis "蛋炒饭" (ägg-stek-ris) skulle kunna bli "The egg fries the rice". Det som fick min uppmärksamhet var dock "素炒什锦" (vegetariskt stekt diverse), som hette "Fried Vegetarians with Different Ingredients".

* En annan dålig översättning jag sett är "cereal crop circles" för flingor av Cheerios-typ.

På nyårsdagen såg vi en repris från ett nyårsnatts-TV-program där en duo sjöng ett stycke innehållandes texten "我是一颗小小的石头" (jag är en liten liten sten). Det var bra, men jag var inte så imponerad förrän jag fick höra att kvinnan var en utklädd okastrerad man.

Eftersom jag har spenderat mycket tid i närheten av mitt kusinbarn har jag också utsatts för mycket barnmusikvideos. Jag har fattat tycke för följande två:

* En sång om en snigel som klättrar upp för ett vindruveträd och blir skrattad åt av fåglar eftersom druvorna inte är mogna än, men replikerar "skratta inte åt mig, när jag kommit upp kommer druvorna vara mogna". Jag tycker extra mycket om snigelns ansiktsuttryck när den beslutsamt klättrar upp för stammen, och när den kommer fram till de mogna druvorna.

* En sång om en kattmamma som väntar på att hennes två ungar ska komma hem och sova. Jag tycker extra mycket om videosnutten i sticket mellan första och andra versen.

Idag åkte vi till en bäbisbutik och köpte saker till mitt kusinbarn. På en hylla stod nio olika leksaksxylofoner av olika modell (lite olika former och olika motiv).

Alla hade åtta plattor med samma färgkodning och var "stämda" till en vanlig durskala, fast bara nästan. Den första xylofonen var någorlunda korrekt, men de resterande åtta hade alla mer eller mindre allvarliga brister. Det värsta var att tredje och fjärde plattan bara hade rätt förhållande (halvtonssteg) på två av dem, medan de klingade LIKA på fyra och var separerade med ett heltonssteg på två. Två andra vanliga fel var att första plattan var en halvton för låg, eller att åttonde plattan var en halvton för hög.

Efter att ha undersökt instrumenten noga och kommit fram till ovanstående berättade jag för min svärkusin, som lyckligtvis inte sade "Det spelar väl ingen roll? Ungen hör ändå inte att det är fel!" [jfr botten på förra inlägget], utan "Då köper vi den som är rätt!". Butiksbiträdet gick då, till min fasa, ut på lagret och hämtade ett oöppnat exemplar, men bröt förseglingen så att jag med min expertis fick undersöka det. Resultatet var positivt, och jag proklamerade att xylofonen dög.

Den stora frågan är nu ifall
1. felstämningen berodde på slumpmässiga variationer i tillverkningsprocessen så att vi hade tur att få ett till korrekt exemplar,
eller
2. (ve och fasa) tillverkningsprocessen producerar identiska kopior men på åtta modeller av nio är felinställd så att alla exemplar är stämda på samma felaktiga sätt.

Som sagt har min kusin en nollårig unge. Ungen är nu tillräckligt gammal för att åka runt i huset sittandes i folks armar. Släkten verkar tycka att det är roligt att påkalla ungens uppmärksamhet genom att klappa i händerna. Jag tvivlar dock på metodens effektivitet:

Ibland klappar de med händerna någon decimeter ifrån ungens bortvända ansikte utan att den reagerar. Då fortsätter de dock att klappa tills ungen efter någon halv minut slutligen vrider på huvudet av någon annan anledning, och så blir alla uppspelta över att ungen reagerade. Frågan är om min släkt inte förstår skillnaden mellan korrelation och kausation, eller om de tränar ungen att reagera på klapp-stimuli.

En kväll gick jag på stan med min korpulente kusin (som sedan köpte mig en plånbok för 55 spänn), och då hade två butiker anställda som stod vid dörren och attraherade kunder genom att bara klappa i händerna. Det fungerade på mig, för när jag hörde klappen på avstånd kände jag mig tvungen att ta reda på varifrån ljudet kom. Betyder det att jag blev tränad av kineser när jag var liten?

En annan sak släkten gör med ungen nu är att regelbundet hålla den byx- och blöjlös ovanför en hink och vissla. Även här undrar jag ifall visslingen är till för att framkalla kiss/bajs (finns det ett samlingsord för detta?) eller om de tränar ungen att göra sina behov när den hör vissling.

Slutligen en skräckhistoria från the interwebs (översatt): En småbarnsförälder sade till en vän "Varför pratar du med ungen? Den förstår ändå inte!".

För tre år sedan nämnde jag lite skillnader på kinesisk och svensk trafik. Här kommer lite fler observationer från vägarna:

* Numera måste passageraren också vara bältad även i stadstrafik, och det sitter trafikkameror här och var i staden som fotograferar varje bil för att bötfälla bältesbrist och hastighetsöverträdelse.

* Man försöker i allmänhet hålla sig till sin egen körfil, men vid "behov" ignorerar man filmarkeringarna helt. Ibland är detta faktiskt nödvändigt på riktigt, exempelvis när tre filer blir fyra innan en korsning, eftersom filmarkeringarna inte är kontinuerliga:
|     |     |     |     |
|     |     |     |     |
|     |     |     |     |
|     |     |     |     |
|     |     |     |     |
   |     |     |     |
   |     |     |     |
   |     |     |     |
   |     |     |     |
   |     |     |     |
Ibland överlappar till och med de två olika markeringarna.

* Det har blivit så vanligt med korsningar där det är rött för en färdriktning i mer än 99 sekunder, att man på vissa ställen har satt upp en tredje siffra, för att kunna visa (har jag för mig) 150.

* En vanlig busstyp i Swatow har en lysdiodskylt bak som visar bussens nummer i mitten, texten "开往" (kāiwǎng, kör mot) till vänster, och destinationen (ofta scrollande, på grund av platsbrist) till höger. När bussen blinkar vänster ersätts dock automatiskt den vänstra texten med en blinkande pil, medan den högra displayen visar "左转" (zuǒzhuǎn, vänstersväng), och tvärtom vid högersväng.

Idag köpte vi en laptop till min farfar. I bakgrunden spelades en remix av God is a Girl. Situationen kändes bekant, och det var inte en deja vu: när jag besökte Kina på vintern för tre år sedan spelade en annan affär samma bakgrundsmusik.

Swatow är en kuststad på ungefär samma breddgrad som södra Egypten, så det är olidligt varmt på sommaren, men på vintern drar sig temperaturen ner mot tiogradersstrecket. Då stänger man av luftkonditioneringen, drar på sig vinterkläderna, och öppnar alla fönster. (Undrar hur mycket energi vi skulle kunna spara i Sverige på vintern om vi sänkte inomhustemperaturen till 10 grader och gick runt med varmare kläder inomhus?)

Detta är enda gången jag lever i riktig harmoni med "naturen" - i Sverige håller jag fönstret stängt under sommaren för att hålla myggen ute. Här finns det inga mygg på vintern, men jag vet inte om det är kylan eller stadsluften som håller dem borta. Just nu är det omkring 15 grader här, så jag har på mig en vanlig tjocktröja såväl inom- som utomhus. Det är precis lagom.

"Harmoni" (和谐,héxié) är för övrigt också en eufemism för statlig censur i Kina.

Detta år spenderade jag julafton i luften samt på diverse flygplatser i Kina. Vi lyfte från Linköping på eftermiddagen dagen före, bytte plan i Amsterdam på kvällen, landade i Peking strax efter lunch på julafton, och ankom så småningom Swatow vid midnatt mot juldagen efter ett byte i Shanghai. Dörr till dörr tog resan 26 timmar, och detta är första gången jag kan minnas som jag har bytt flyg 3 gånger på en resa.

På Amsterdam Schiphol fick vi passera en nakenskanner vid gaten innan ombordstigning. Det gick till som följer:
1. Passageraren stiger in i den cylinderformade skannern och sträcker upp armarna över huvudet.
2. Operatören trycker på Scan-knappen på sin kontrollpanel.
3. Skanningen sker på mindre än en sekund.
4. Passageraren stiger ur på andra sidan, och ställer sig på visiteringsplattan.
5. Inom fem sekunder har någon i ett annat rum tittat på resultatet och markerat suspekta områden på en modellbild, som dyker upp på kontrollpanelen.
6. Operatören känner efter på de markerade ställena (för mig var det axlarna).

När vi landade i Peking fick vi reda på att vårt inrikesflyg Peking-Shanghai var inställt men att vi inte kunnat meddelas tidigare eftersom det inte finns något system att skicka meddelanden om sånt från det kinesiska flygbolaget till KLM som vi köpte våra biljetter hos. Vi bokades om till ett annat flyg som avgick samma tid men till den andra Shanghai-flygplatsen, och sedan fick vi bussbiljetter för resan från SHA (Shanghai Hongqiao) till PVG (Shanghai Pudong).

Vid midnatt landade vi på den nybyggda flygplatsen Jieyang Chaoshan Airport, som för några veckor sedan tog över all passagerartrafik samt flygplatskoden SWA efter den gamla flygplatsen Shantou Waisha Airport, som därmed återgår till att vara en ren militärflygplats igen.

Mindre intressanta saker:

* På flygplanet LPI-AMS, en Embraer ERJ 170/190, har man ersatt rök ej-skylten som sitter bredvid säkerhetsbältesskylten med en "turn off electronic devices"-skylt.

* På de kinesiska flygen har man slutat släcka bältesskylten under flygning, vilket förstås inte leder till bättre respekt för den.

* Under flygningen såg jag The Maiden Heist (som var innehållsfattig), HP7.2 (vars titel förkortades så att man inte visste om det var del 1 eller del 2), och de intressanta delarna av The Adjustment Bureau igen.

Futility Closet har genom åren återgett en hel del limerickar som leker med stavningar/förkortningar av ord. Idén är att första raden avslutas av ett ord med konstig stavning eller förkortning, och rimmen på rad 2 och 5 stavas sedan på samma sätt. (Detta kan också göras med rad 3 och 4.)

Exempel från Wikipedia:

A lively young damsel named Menzies [Mingis]
Inquired: "Do you know what this thenzies?" [thing is]
Her aunt, with a gasp,
Replied: "It's a wasp,
And you're holding the end where the stenzies." [sting is]

I omvänd kronologisk ordning från Futility Closet:
Crotcheted, isthmus, oui, Worcester, Montana, Thomas
Maine, Michigan, pages
Ounce, Zephyr, St. Louis, St. Thomas
Number, choir, colonel
Degree
Master of Arts
Company, New York, Right Reverend
Michigan, Florida, Delaware, Maryland
Cholmondeley, Sydenham, St John, Salisbury
Sioux
Gloucester, Worcester, Leicester

Någon gång i högstadiet såg vi (ett klipp ur?) någon av de många filmatiseringarna som gjorts av the Scarlet Pimpernel. Det enda jag minns av den filmen är att följande dikt reciterades (samt att klassen skrattade gott åt recitatörens uttal):

They seek him here,
they seek him there.
Those Frenchies seek him everywhere.
Is he in heaven,
or is he in hell?
That damned, elusive pimpernel.

Jag har flera gånger försökt hitta denna dikt på internet utan att lyckas, men nyligen provade jag igen och då insåg jag att den funnits på Wikipedia sedan 2004.

Eftersom dikten förekommer i boken är det inte så förvånande att den varit med i flera filmatiseringar, så frågan är vilken det var som just vi såg. Jag gissar på denna:



(En svartvit variant.)
(Warner Bros. har gjort sin egen version - The Scarlet Pumpernickel)

Jag var uppe tidigt i morse för att åka till Stockholm (med Swebbe, eftersom Sjabbe är opålitlig). Huvudsyftet med resan var att hämta ut mitt pass från kinavisumcentret på Karlavägen 108, vilket gick bra bortsett från att jag glömde mitt körkort där så jag fick åka tillbaks igen för att hämta det.

Ett secondary objective var att köpa en klocka till min korpulente kusin. Mellan öppningsdags vid 10 och lunchdags med 096 vid 11.30 lyckades jag besöka 9 olika klockaffärer (samt gå förbi fyra Ur&Penn som inte är riktiga urmakare) utan att hitta en klocka som uppfyllde alla specifikationerna. På eftermiddagen besökte jag en till, innan jag gick tillbaka till den andra affären i ordningen som jag besökt och köpte en icke-optimal klocka där.

En sak som irriterade mig i min jakt på klockaffärer var att Gallerian och Sturegallerian inte hade någon informationsskylt vid ingången som talade om vad för affärer som fanns eller var affärerna låg. Därmed var jag tvungen att gå igenom hela Gallerian bara för att konstatera att de inte hade någon klockaffär, och jag var tvungen att springa runt i Sturegallerian för att leta efter affären som jag visste existerade. Fältöversten vid Karlaplan hade dock en interaktiv informationspelare där man kunde söka efter butiker och få reda på var de låg.

På vägen hem följde jag med spänning bussens position med hjälp av google-maps-iPad-appen. Det fungerade trots att jag hade stängt av 3G-funktionen på iPad:en, så antingen stängde jag inte av den helt eller så skickade Swebbes WiFi ut väldigt detaljerad positionsinformation.

Nyheten presenterades i Nordkorea av en "gråtande nyhetspresentatör". Såväl Corren som Aftonbladet har publicerat artiklar, trots att klockan bara är 05.30. Dock verkar Aftonbladets artikel vara en delmängd av Correns, vilket får mig att misstänka att den biten egentligen kommer från TT. Jag undrar om resten av Correns artikel författades nu på morgonen, eller om de har haft en dödsannons färdigskriven, som många stora internationella tidningar har för kända personer.

När man håller gaffeln i vänster hand och kniven i höger finns det fortfarande två möjligheter att placera föremålet man skär upp:
* När man äter vill man placera föremålet till höger, så att gaffeln håller i den mindre biten. Då kan man sedan snabbt använda gaffeln för att stoppa in den avskurna biten i munnen.
* När man lagar mat vill man placera föremålet till vänster, så att gaffeln håller i den större biten. Då är man direkt redo att skära av en till bit utan att byta grepp med gaffeln.

Jag använder mig nästan aldrig av det andra alternativet (jag brukar endast skära upp exempelvis lök eller korv, som man lätt håller med handen), så de senaste två gångerna jag velat skära upp en julskinkeskiva (vi har sådana nedfrysta) i tärningar har jag satt skinkskivan på fel sida och bytt grepp med gaffeln några gånger innan jag insett mitt misstag.

Under sommaren bestämde jag mig för att hålla mig hydrerad för en gångs skull. Jag köpte då ett multipack halvlitersflaskor (inklusive vatten), och planerade att byta flaska ett par gånger i veckan. (Om man använde samma flaska under en längre period började det lukta konstigt i den, men jag lyckades inte lista ut ifall det var organismer från flaskvattnet, kranvattnet, eller min mun som var problemet.)

Vattenflaskorna såg ut ungefär som vanliga halvliterspetflaskor, men de var gjorda av tunnare plast och hade sportkork. Sportkorken satt fastskruvad som en vanlig skruvkork, och det var inte alltför svårt att bryta förseglingen och skruva upp den när flaskan var vattenfylld. Jag brukade dock dricka upp allt vatten genom korkens sportöppning först, och sedan när jag skulle skruva loss korken för första gången för att fylla på nytt vatten var det nästan omöjligt att få grepp om den tomma flaskan utan att applicera så mycket kraft att den knycklades ihop.

För några dagar sedan fick vi årets första julkort, och jag var extra imponerad av att avsändaren varit ute i så god tid att han blev först trots att han använde julfrimärken (dvs ekonomibrev). Samma dag postade jag min årliga bunt julkort, fast med förstaklassfrimärken som vanligt. Dagen därpå fick vi vårt andra julkort, och innan jag öppnade kuvertet funderade jag ett tag på vem det kunde vara som skickar julkort med förstaklassfrimärken trots att det är långt kvar till jul. Sedan insåg jag att det var adresserat med min handstil...

En nyhet jag har noterat med årets frimärken är att de har postens logga inristad. Jag gissar att det fungerar som en poststämpel, dvs att försvåra återanvändning användning av frimärket - det är svårt att riva loss det igen utan att lämna kvar flikarna i hörnen och eventuellt loggan i mitten. Någon som har en bättre teori?

I morse väcktes jag av ett samtal från en person med indisk accent som bland annat sade följande: "I am looking for [min far]. [...] Are you close to him? This is an emergency call. [...] I am calling from Windows Service Center. We have been receiving error messages via international router."

Istället för att göra mig av med scammaren kvickt som attan (som senast) bestämde jag mig för att ta reda på vad han hade för planer. Det visade sig att deras modus operandi är som följer:
1. Låta offret göra lite harmlösa saker med datorn så att det ser ut som om den är full med virus.
2. Övertala offret att ge dem fjärrstyrningstillgång till sin dator, och visa lite mer saker som ser ut som virus.
3. Erbjuda offret att fixa datorn i utbyte mot betalning (via PayPal).
4. Läsa av offrets kortinformation via fjärrstyrningen när offret matar in den i PayPal, för att kunna stjäla ännu mer pengar.

Allt jag beskriver nedan är helt harmlöst att göra, så prova gärna på det!

Han uppmanade mig att köra (Windows+R) eventvwr, och påstod att alla varnings- och felmeddelanden som fanns där var orsakade av virus (fast vid ett senare tillfälle när jag nämnde mitt antivirusprogram sade han "infections are different to viruses, they spread faster"). Dock såg min eventvwr inte riktigt ut som han hade förväntat sig, så han skippade genast till steg 2.

Då jag inte ville ge honom kontroll över min dator bad jag en kompis (via Skype-chatt) i UK att sätta upp en virtuell dator hos sig. Det tog honom 10 minuter att installera den nödvändiga programvaran, och sedan 30 minuter till att installera XP på den virtuella maskinen, och under tiden förhalade jag genom att skylla på seg dator och nitiskt antivirusprogram.

En sak jag sade för att förhala var att antivirusprogrammet stoppade mig från att köra programmet han lät mig ladda ner, och fick till svar "the problem in the computer is so serious it's not even allowing you to connect to us". Han sade åt mig att starta om datorn i felsäkert läge, och sade "this is the safest place where we can try to connect to each other".

Från och med nu låtsades vi att VM:en var min dator, och min kompis fick tala om för mig vad som hände på den medan jag pratade med scammaren i telefon. Så småningom fick vi igång fjärrstyrningen, så att scammaren kunde se vad som hände på "min" skärm, och styra musen och tangentbordet. Det visade sig att scammaren kunde använda logmein, ammyy, såväl som teamviewer. (Alla dessa är legitima program som används av vanligt folk för att fjärrstyra sina egna, vänners eller kunders datorer.)

Scammaren visade mig följande saker för att övertyga mig att min dator hade problem:
1. Alla poster i event viewer. ("There are warnings and then they become errors.")
2. Han körde "inf viruses", vilket öppnar mappen "C:\windows\inf" (och ignorerar "viruses") och sade att allt i den mappen var virus.
3. Han körde "prefetch", vilket öppnar mappen "C:\windows\prefetch" och sade att allt där också var virus. För att demonstrera visade han att det fanns filer med namn som började på "rundll32.exe" (en viktig komponent i windows), och googlade "rundll32.exe virus" (vilket ger relevanta träffar eftersom det finns virus som utger sig för att vara den filen).
4. Han öppnade temp-mappen och sade att alla filer där var relaterade till virus, men han hade inte räknat med att datorn endast var en halvtimme gammal och därmed bara hade två mappar där, så han stängde mappen snabbt igen och drog till med att "once you go into safe mode, some of them are deleted".
5. Han sade att han skulle skanna datorn efter säkerhetshål, så han öppnade cmd och körde kommandot "tree" (som gör en snygg lista av alla mappar och undermappar), och sedan SKREV HAN IN FÖR HAND "internal security expired./././././" (där de sista symbolerna skrevs med jämna tidsmellanrum), eftersom han har kontroll över mus och tangentbord, men låtsades att det var "skann-programmet" som hade detekterat att min "internal security" var "expired".

De erbjöd sig att fixa problemet, och skicka med ett antivirusprogram utan extra kostnad, för €129. Denna avgift skulle täcka att "upgrade the internal security of your computer once for a lifetime", fast det var ett riktigt kap för det skulle tydligen täcka alla mina datorer. Han knappade in addressen www.ikonpcsolution.com/Payment%20Options.html (ofarlig) åt mig, matade in kostnaden in fältet och klickade på "Pay now", vilket skickade mig vidare till PayPals sida för betalning till "[email protected]". Han sade åt mig att fylla i min kreditkortsinformation i formuläret själv, och säga till honom ifall något var oklart, eftersom han inte kunde se vad jag matade in (yeah, right).

Vi låtsades börja fylla in ett fejkat nummer, och kapade sedan uppkopplingen (scammaren sade förstås inget, för att inte avslöja att han såg vad som hände), och en stund senare påstod jag att det var betalt och klart. Jag hade dock ingen aning om hur bekräftelsesidan såg ut, så jag fick använda mig av lite enkel cold reading: När scammaren frågade "What do you see?" tvekade jag en stund, och då fyllde han snart i med "Do you see 'Thank you for your payment'?", varpå jag kvickt svarade "yes" - och nästa gång det hände (vi försökte flera gånger) visste jag vad jag skulle svara.

Jag var också tvungen att göra en Clever Hans när han frågade mig efter transaktions-ID:t. Jag visste inte hur många siffror numret skulle vara, så jag gav honom två siffror i taget (från random.org) tills scammaren var nöjd. Det visade sig att PayPal:s transaktions-ID innehåller sex siffror (vilket låter väldigt lite, så scammaren kanske inte visste heller?).

Vi lekte med scammaren lite till (han fick bland annat lösa några CAPTCHA:s åt oss för att vi hade "glömt" lösenordet till vårt PayPal-konto när han ville att vi skulle logga in och kolla om transaktionen gått igenom), men han började fatta misstankar när han såg att min kompis använde kortkommandon för att göra saker, och tredje gången jag påstod att betalningen gått igenom frågade han om lite fler detaljer på bekräftelsesidan, som jag förstås inte kunde uppge. Han avslutade med att säga "Are you a computer technician?" (jag svarade nej, att jag bara använder datorn på fritiden) "So you like to play games? [...] That's the game you're playing with us all the time? [...] I have twenty years of computer experience, everybody is not a fool!" (jag skulle kunna säga detsamma till honom, tänkte jag) "If you don't want to upgrade your internal security then Y U NO [not quite sic!] just say so? Why you play games with us for long time?" och så önskade han mig skrattandes en bra dag och god jul, och lade på.

Allt som allt slösade vi bort totalt 3 timmar av deras tid, fördelat på ett antal olika personer som de skickade oss runt mellan. Dock hade vi slösat bort 3 timmar var av vår tid, så det kanske var vi som drog kortaste strået till slut. Det vi dock aldrig fick reda på var ifall de alls brydde sig om PayPal-överföringen, dvs ifall de hade nöjt sig med den om det gått igenom utan att de sett vår kontoinformation, eller om de bara var ute efter kreditkortsnumret och säkerhetskoden (som för övrigt PayPal-formuläret visar i plaintext istället för som asterisker).

Jag läste mina feeds som vanligt i morse, och nyheten om Christopher Hitchens död nådde mig genom SMBC:s ekvivalent till XKCD:s alt-text: Håll musen över den röda knappen nere till vänster.

Ingen annan feed som jag följer har ännu nämnt händelsen, men SvD har en artikel om det.

Lite då och då dyker ett minne upp i mitt huvud som känns väldigt färskt men är så vagt att jag inte är säker på om det är något som hänt på riktigt eller som jag bara har drömt.

Idag hände det plötsligt igen, och det jag mindes var att jag igår kom på att jag hade drömt en viss sak - låt oss kalla det X. Därmed finns det två möjligheter:

1. Jag drömde X en natt, kom på det dagen efter, och nu minns jag att jag kom på det.
2. Jag drömde att jag kom på att jag drömt X (fastän jag kanske inte alls gjort det), och nu minns jag drömmen.

Oavsett vilket som är sant, vet vi nu att jag på sistone drömt något som jag senare kom ihåg, men vi kan inte säga ifall det var dröm X eller drömmen att jag kom på dröm X.

Detta påminner om det klassiska icke-konstruktiva beviset för att det finns två irrationella tal a och b sådant att a^b är rationellt:

Betrakta talet x = (sqrt2)^(sqrt2), som är antingen rationellt eller irrationellt, fast vi vet inte vilket. Om x är rationellt, så har vi exemplet a = b = sqrt2 med a^b = x rationellt. Om x är irrationellt, så har vi exemplet a = x, b = sqrt2 med a^b = (sqrt2)^(sqrt2*sqrt2) = (sqrt2)^2 = 2 rationellt. Därmed vet vi att sådana a och b existerar, men vi kan inte ge ett konkret exempel.