Fukushima
Fuku-shima (福島, lycko-ön) är namnet på både en prefektur och en stad i Japan. I prefekturen ligger två kärnkraftverk, Fukushima Daiichi (第一, nummer ett) och Fukushima Daini (第二, nummer två).
Jag undrar om japanerna finner det konstigt att namnen "Daiichi" och "Daini" ibland används internationellt - jag skulle iallafall tycka att det var konstigt om internationella medier började skriva om reaktorn "Oskarshamn Tvaa". Dock är det praktiskt att kunna referera till kraftverken som något annat än 1 och 2 eftersom varje kraftverk sedan har reaktorer numrerade från 1 och uppåt.
För övrigt är det praktiskt att kunna läsa kinesiska tecken eftersom de används bland annat i Japan. Om jag förstått japanska rätt är det inte uppbyggt som kinesiska (där varje stavelse är ett ord med betydelse), utan snarare som västerländska språk (där ord byggs upp av flera stavelser). Dock importerade man ursprungligen det kinesiska skriftspråket, genom att ord helt enkelt skrevs som deras kinesiska översättning, trots att de vid uttal ibland inte ens har lika många stavelser. Senare utvecklade man sitt eget fonetiska skriftspråk, och nu använder man en blandning. Som kines kan man alltså snappa upp enstaka ord i japansk text.
En konsekvens av detta är att kineserna uttalar exempelvis japanska egennamn på ett eget sätt, nämligen som de kinesiska tecknen uttalas på kinesiska. Dessa översättningar blir helt omöjliga att förstå för utomstående - se exempel längst ner i detta inlägg.
Vad jag har förstått går det också att använda kinesiska tecken på koreanska, men det verkar inte vara lika vanligt.
Vietnam har gått över från att använda kinesiska tecken till att skriva något som motsvarar kinesiskans pinyin (det som står längst till höger i tabellen nedan). Dock är jag tveksam till om det var ett så smart drag, baserat på hur resultatet blev: Man skriver fortfarande varje stavelse för sig, men istället för lättsärskilda tecken har man nu en bokstäver med en massa accenter på.
Här är några japanska egennamn och deras kinesiska uttal:
Fukushima Daiichi = 福岛第一 (lycka ö nummer ett) = Fúdǎo Dìyī
Hiroshima = 広島/广岛 (bred ö) = Guǎngdǎo
(jfr min hemprovins Kanton = 広東/广东 (bred öster) = Guǎngdōng)
Yamamoto = 山本 (berg ursprung) = Shānběn (Japanskt efternamn)
Yamato = 大和 (stor fred) = Dàhé (ex-provins, WWII-slagskepp, StarCraft-vapen)
Nippon/Nihon = 日本 (sol ursprung) = Rìběn
Tokyo = 東京 (öster huvudstad) = Dōngjīng
(jfr Kinas huvudstad Pekin = 北京 (norr huvudstad) = Běijīng)
Yokohama = 横浜/横滨 (tvär strand) = Héngbīn
Osaka = 大阪 (stor sluttning) = Dàbǎn
Nagoya = 名古屋 (namn gammal hus) = Mínggǔwū
Sapporo = 札幌 (brev gardin) = Zháhuǎng
Kobe = 神戸/神户 (ande hushåll) = Shénhù
Kyoto = 京都 (huvudstad huvudstad) = Jīngdū
Jag undrar om japanerna finner det konstigt att namnen "Daiichi" och "Daini" ibland används internationellt - jag skulle iallafall tycka att det var konstigt om internationella medier började skriva om reaktorn "Oskarshamn Tvaa". Dock är det praktiskt att kunna referera till kraftverken som något annat än 1 och 2 eftersom varje kraftverk sedan har reaktorer numrerade från 1 och uppåt.
För övrigt är det praktiskt att kunna läsa kinesiska tecken eftersom de används bland annat i Japan. Om jag förstått japanska rätt är det inte uppbyggt som kinesiska (där varje stavelse är ett ord med betydelse), utan snarare som västerländska språk (där ord byggs upp av flera stavelser). Dock importerade man ursprungligen det kinesiska skriftspråket, genom att ord helt enkelt skrevs som deras kinesiska översättning, trots att de vid uttal ibland inte ens har lika många stavelser. Senare utvecklade man sitt eget fonetiska skriftspråk, och nu använder man en blandning. Som kines kan man alltså snappa upp enstaka ord i japansk text.
En konsekvens av detta är att kineserna uttalar exempelvis japanska egennamn på ett eget sätt, nämligen som de kinesiska tecknen uttalas på kinesiska. Dessa översättningar blir helt omöjliga att förstå för utomstående - se exempel längst ner i detta inlägg.
Vad jag har förstått går det också att använda kinesiska tecken på koreanska, men det verkar inte vara lika vanligt.
Vietnam har gått över från att använda kinesiska tecken till att skriva något som motsvarar kinesiskans pinyin (det som står längst till höger i tabellen nedan). Dock är jag tveksam till om det var ett så smart drag, baserat på hur resultatet blev: Man skriver fortfarande varje stavelse för sig, men istället för lättsärskilda tecken har man nu en bokstäver med en massa accenter på.
Här är några japanska egennamn och deras kinesiska uttal:
Fukushima Daiichi = 福岛第一 (lycka ö nummer ett) = Fúdǎo Dìyī
Hiroshima = 広島/广岛 (bred ö) = Guǎngdǎo
(jfr min hemprovins Kanton = 広東/广东 (bred öster) = Guǎngdōng)
Yamamoto = 山本 (berg ursprung) = Shānběn (Japanskt efternamn)
Yamato = 大和 (stor fred) = Dàhé (ex-provins, WWII-slagskepp, StarCraft-vapen)
Nippon/Nihon = 日本 (sol ursprung) = Rìběn
Tokyo = 東京 (öster huvudstad) = Dōngjīng
(jfr Kinas huvudstad Pekin = 北京 (norr huvudstad) = Běijīng)
Yokohama = 横浜/横滨 (tvär strand) = Héngbīn
Osaka = 大阪 (stor sluttning) = Dàbǎn
Nagoya = 名古屋 (namn gammal hus) = Mínggǔwū
Sapporo = 札幌 (brev gardin) = Zháhuǎng
Kobe = 神戸/神户 (ande hushåll) = Shénhù
Kyoto = 京都 (huvudstad huvudstad) = Jīngdū
Kommentarer